Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  steneksspindling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cortinarius quercilicis
Steneksspindling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Steneksspindling är en karaktäristisk art i varma ekskogar, med sin vanligen robusta fruktkropp, sin kastanjebruna hatt som kontrasterar mot den gröngula foten och sina tydliga velumrester på hatten. Hatten är 5–12 cm bred, slemmig, oliv-ockragul med grågul kant. Ganska snart blir hatten kastanjebrun till kopparbrun från centrum, ofta med mörka, tilltryckta velumrester i mitten. Skivorna är täta, ljust gröngula till svavelgula. Foten är 6 till 12 cm hög och 1,2 till 3 cm tjock, vid basen med en skarpt kantad bulb som kan bli upp till 5 cm vid, gulaktig till gröngul. Velum är gröngult, sedan gult till brunt i en zon på bulbkanten. Köttet är blekgult i foten, i övrigt vitaktigt till gulvitt. Lukten är obetydlig till svag, jästartad.
Utbredning
Länsvis förekomst för steneksspindling Observationer i  Sverige för steneksspindling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Nordeuropa är denna art endast känd från fyra lokaler i Sverige: på Öland och i Västergötland (2005). En syd- och mellaneuropeisk art med utpostlokaler i Norden på ytterst få, synnerligen exklusiva torra, kalkrika och varma lokaler. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 20, vilket motsvarar ungefär 100 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Svampen är en signalart som indikerar miljöer med höga naturvärden i ädellövskog.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Bildar mykorrhiza med ek och ev. hassel i ädellövskog på kalkrik mark. Tydligt värmegynnad. En sydeuropeisk art med utpostlokaler i Norden på ett fåtal, synnerligen exklusiva torra, kalkrika och varma lokaler på Öland, i Västergötland och Skåne. Total population i landet är liten. Arten är anpassad till ljusöppna skogstyper där bryn och småluckor omväxlar med slutna skogspartier. Missgynnas både av igenväxning och alltför stark utglesning av träd- och buskskikt. EU´s miljöstödsregler kräver oftast alltför kraftig och schablonartad röjning för att passa mosaikberoende arter. Utförd på rätt sätt kan miljöstödets restaureringar vara gynnsamma för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (32-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
I Sverige växer svampen i nemoral och boreonemoral lövskog, främst under ek, mera sällan under bok. I Sydeuropa växer den även under stenek (Quercus ilex). Arten förekommer endast på kalkrika, ofta torra och varma lokaler. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· skogsek
· skogsek
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Cortinariaceae, Släkte Cortinarius (spindlingar), Art Cortinarius quercilicis (Chevassut & Rob.Henry) Rob.Henry - steneksspindling Synonymer Cortinarius quercus-ilicis (Chevassut & Rob.Henry) Rob.Henry, Cortinarius elegantior var. quercus-ilicis Chevassut & Rob.Henry, Cortinarius elegantior var. quercilicis Chevassut & Rob.Henry, stenekspindling

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med ek och ev. hassel i ädellövskog på kalkrik mark. Tydligt värmegynnad. En sydeuropeisk art med utpostlokaler i Norden på ett fåtal, synnerligen exklusiva torra, kalkrika och varma lokaler på Öland, i Västergötland och Skåne. Total population i landet är liten. Arten är anpassad till ljusöppna skogstyper där bryn och småluckor omväxlar med slutna skogspartier. Missgynnas både av igenväxning och alltför stark utglesning av träd- och buskskikt. EU´s miljöstödsregler kräver oftast alltför kraftig och schablonartad röjning för att passa mosaikberoende arter. Utförd på rätt sätt kan miljöstödets restaureringar vara gynnsamma för arten. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 30000 km² och förekomstarean (AOO) till 100 (32-100) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 15 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Steneksspindling är en karaktäristisk art i varma ekskogar, med sin vanligen robusta fruktkropp, sin kastanjebruna hatt som kontrasterar mot den gröngula foten och sina tydliga velumrester på hatten. Hatten är 5–12 cm bred, slemmig, oliv-ockragul med grågul kant. Ganska snart blir hatten kastanjebrun till kopparbrun från centrum, ofta med mörka, tilltryckta velumrester i mitten. Skivorna är täta, ljust gröngula till svavelgula. Foten är 6 till 12 cm hög och 1,2 till 3 cm tjock, vid basen med en skarpt kantad bulb som kan bli upp till 5 cm vid, gulaktig till gröngul. Velum är gröngult, sedan gult till brunt i en zon på bulbkanten. Köttet är blekgult i foten, i övrigt vitaktigt till gulvitt. Lukten är obetydlig till svag, jästartad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för steneksspindling

Länsvis förekomst och status för steneksspindling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för steneksspindling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Nordeuropa är denna art endast känd från fyra lokaler i Sverige: på Öland och i Västergötland (2005). En syd- och mellaneuropeisk art med utpostlokaler i Norden på ytterst få, synnerligen exklusiva torra, kalkrika och varma lokaler. Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 20, vilket motsvarar ungefär 100 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1 000 individer enligt IUCN:s definitioner). Svårt att bedöma ev. minskning. Svampen är en signalart som indikerar miljöer med höga naturvärden i ädellövskog.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius quercilicis(Chevassut & Rob.Henry) Rob.Henry - steneksspindling
    Synonymer
    Cortinarius quercus-ilicis (Chevassut & Rob.Henry) Rob.Henry
    Cortinarius elegantior var. quercus-ilicis Chevassut & Rob.Henry
    Cortinarius elegantior var. quercilicis Chevassut & Rob.Henry
    stenekspindling

I Sverige växer svampen i nemoral och boreonemoral lövskog, främst under ek, mera sällan under bok. I Sydeuropa växer den även under stenek (Quercus ilex). Arten förekommer endast på kalkrika, ofta torra och varma lokaler. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas liksom många andra sydliga och krävande ädelspindlingar av den uppenbart begränsade populationsstorleken samt av att dess miljö i form av varma, ljusöppna ädellövskogar och/eller hasselrika marker är hotad. Det främsta hotet mot arten är avverkning av de värdträd som den är helt beroende av. Även körskador och skogliga åtgärder som markberedning kan vara ödesdigert för artens markmycel.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
En långsiktig tillgång till värdträd säkras genom att växtplatserna undantas från trakthyggesbruk. På lokaler där arten förekommer undviks plantering av gran, och spontant inväxande granar huggs bort. Värdträd och lämpliga blivande värdträd sparas på artens växtplatser. Arten gynnas sannolikt av naturvårdsinriktade skogliga åtgärder i syfte att upprätthålla en viss luckighet. Marken på växtplatsen utsätts inte för kraftiga störningar av typen skyddsdikning, markberedning eller liknande. Körning med tunga fordon undviks överhuvudtaget.

Brandrud. T. et al. 1989–1998. Cortinarius Flora Photographica. Härnösand. Blad D 18.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Cortinariaceae  
  • Släkte
    Cortinarius - spindlingar 
  • Undersläkte
    Cortinarius subgen. Phlegmacium  
  • Art
    Cortinarius quercilicis, (Chevassut & Rob.Henry) Rob.Henry - steneksspindling
    Synonymer
    Cortinarius quercus-ilicis (Chevassut & Rob.Henry) Rob.Henry
    Cortinarius elegantior var. quercus-ilicis Chevassut & Rob.Henry
    Cortinarius elegantior var. quercilicis Chevassut & Rob.Henry
    stenekspindling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.