Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rosenpuderskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Cystolepiota moelleri
Rosenpuderskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Hatten är 1–3 cm bred, ofta med låg puckel, som ung vackert rosa och mjölig av löst sittande små velumfjäll. Velumet hänger även ut över kanten i början. Senare blir hatten mer kal med början från mitten och smutsigt rosabrun. Lamellerna är vita, som äldre gräddfärgade. Foten är 2–4 cm x 2–5 mm, cylindrisk, med en smal ring som snart faller av, grynigt mjölig och färgad på samma sätt som hatten nedanför den förgängliga ringen. Ovanför ringzonen är foten vitaktig. Sporerna är ellipsoida, 4,5–6 x 2,5–3,5 µm. Velumfjällen på hatt och fot är uppbyggda av runda eller päronformiga celler.
Utbredning
Länsvis förekomst för rosenpuderskivling Observationer i  Sverige för rosenpuderskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rosenpuderskivling är en mycket sällsynt svamp som bara har 3 kända lokaler i Sverige, två 2 i Falsterbo samt i Degeberga (2005). Hotbild oklar, men uppenbarligen en ytterst sällsynt art. Även i Danmark är den mycket sällsynt. I mellersta och södra Europa är arten funnen i ett flertal länder, men överallt sällsynt och sporadiskt. Den är rödlistad i Danmark och Nederländerna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare som påträffats i rik ädellövskog. Troligen kalkgynnad. I landet endast känd från 4 lokaler, alla belägna i Skåne. Hotbild oklar, men uppenbarligen liten population och en ytterst sällsynt art. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (80-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (40). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (4-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (1332-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (16-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Nedbrytare som påträffats både i fuktig skuggig ädellövskog och på läsidan av sanddyner. Kalkgynnad art. Dåligt känd ekologi. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Cystolepiota (puderskivlingar), Art Cystolepiota moelleri Knudsen - rosenpuderskivling Synonymer Lepiota rosea Rea

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare som påträffats i rik ädellövskog. Troligen kalkgynnad. I landet endast känd från 4 lokaler, alla belägna i Skåne. Hotbild oklar, men uppenbarligen liten population och en ytterst sällsynt art. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (80-2000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (40). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (4-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (1332-2000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (16-100) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Hatten är 1–3 cm bred, ofta med låg puckel, som ung vackert rosa och mjölig av löst sittande små velumfjäll. Velumet hänger även ut över kanten i början. Senare blir hatten mer kal med början från mitten och smutsigt rosabrun. Lamellerna är vita, som äldre gräddfärgade. Foten är 2–4 cm x 2–5 mm, cylindrisk, med en smal ring som snart faller av, grynigt mjölig och färgad på samma sätt som hatten nedanför den förgängliga ringen. Ovanför ringzonen är foten vitaktig. Sporerna är ellipsoida, 4,5–6 x 2,5–3,5 µm. Velumfjällen på hatt och fot är uppbyggda av runda eller päronformiga celler.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rosenpuderskivling

Länsvis förekomst och status för rosenpuderskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rosenpuderskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rosenpuderskivling är en mycket sällsynt svamp som bara har 3 kända lokaler i Sverige, två 2 i Falsterbo samt i Degeberga (2005). Hotbild oklar, men uppenbarligen en ytterst sällsynt art. Även i Danmark är den mycket sällsynt. I mellersta och södra Europa är arten funnen i ett flertal länder, men överallt sällsynt och sporadiskt. Den är rödlistad i Danmark och Nederländerna.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Cystolepiota - puderskivlingar 
  • Art
    Cystolepiota moelleriKnudsen - rosenpuderskivling
    Synonymer
    Lepiota rosea Rea

Nedbrytare som påträffats både i fuktig skuggig ädellövskog och på läsidan av sanddyner. Kalkgynnad art. Dåligt känd ekologi. Som regel uppträder fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par ställen på varje lokal. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess växtplats lätt kan förstöras genom slutavverkning eller någon annan form av exploatering.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
För att säkerställa artens fortlevnad bör man se till att hålla artens enda kända växtplatser i Sverige under uppsikt så att den inte exploateras eller utsättas för några negativa förändringar. Arten bör eftersökas på andra lämpliga lokaler, särskilt i södra Skåne. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri.
Utländska namn – DK: Møllers parasolhat.

Candusso, M. & Lanzoni, G., 1990. Lepiota s.l. , Fungi europaei 4, pl. 5C.

Ludwig, E. 2000. Pilzkompendium. Band 1. Abbildungen. Tafel 32

Nitare, J. 2000. Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen.

Phillips, R. & Jacobsson, S. 1982. Norstedts stora svampbok, s. 30.

Vellinga, E.C. 2001. Flora agaricina Neerlandica. Vol. 5.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Cystolepiota - puderskivlingar 
  • Art
    Cystolepiota moelleri, Knudsen - rosenpuderskivling
    Synonymer
    Lepiota rosea Rea
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.