Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgbryum

Organismgrupp Mossor Bryum oblongum
Dvärgbryum Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Artens skott växer enstaka eller i glesa tuvor. Skotten har bladen något ansamlade i skottspetsen. Skotten är högst 1 cm höga och är ibland förgrenade med upprätta, karakteristiskt småbladiga grenar. Bladen är kupade och ovala och har trubbig eller rund spets. Nerven är rödbrun eller röd och tydlig och slutar oftast en bit nedanför bladspetsen. Bladkanten är slät, har otydlig kantlist och är nästan helt plan. Honbladens kanter är däremot tillbakaböjda. Bladcellerna är hexagonala till avlånga, 14–16 µm breda, relativt tunnväggiga och 1,5–4 gånger så långa som breda. Honbladens celler är 3–6 gånger så långa som breda och tjockväggiga. Arten är skildkönad men kapslar är troligen relativt vanliga. Kapseln är oval och rödbrun och skaftet är kort och rött. Den inre tandkransen har välutvecklade cilier. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
När dvärgbryum är steril kan den förväxlas med unga skott av andra bryummossor Bryum spp., men de trubbiga bladen är förhållandevis karakteristiska. Den närstående körsbärsbryum Bryum blindii, som kan växa i liknande miljöer, har brett ovala kapslar, långsmala, minst 4,5 gånger så långa som breda, tjockväggiga bladceller och groddkorn i bladvecken. I Norge har ytterligare en närbesläktad art hittats, stavbryum B. vermigerum, men den har stavformiga groddkorn i bladvecken.
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgbryum Observationer i  Sverige för dvärgbryum
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sällsynt men förekommer spridd i stor del av Sverige. Den finns sällsynt i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar även Alperna, Norra Asien och Nordamerika.
Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Växer på bar lera och sand på stränder, i diken, kalkbrott och grustag. En sällsynt art med relativt få moderna fynd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (50-18500). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 140 (12-1500) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Ekologi
Dvärgbryum växer på bar jord i relativt exponerade lägen. Substratet är oftast sandig eller lerig jord som är fuktig eller blöt åtminstone under vinter och vår, men som troligen torkar upp under sommaren. Den har hittats på både kalkfattig och kalkrik jord, t.ex. på skogsbilvägar, stränder, i diken, grustag och kalkbrott. Den har hittats med bl.a. brännmossa Ceratodon purpureus, jordmossor Dicranella spp., päronmossa Leptobryum pyriforme, trubbkornsnicka Pohlia bulbifera och storkornsnicka P. filum.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Bryales, Familj Bryaceae, Släkte Bryum (bryummossor), Art Bryum oblongum Lindb. - dvärgbryum Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Växer på bar lera och sand på stränder, i diken, kalkbrott och grustag. En sällsynt art med relativt få moderna fynd. Antalet reproduktiva individer skattas till 1200 (50-18500). Antalet lokalområden i landet skattas till 3. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 140 (12-1500) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (B2a; D1).
Artens skott växer enstaka eller i glesa tuvor. Skotten har bladen något ansamlade i skottspetsen. Skotten är högst 1 cm höga och är ibland förgrenade med upprätta, karakteristiskt småbladiga grenar. Bladen är kupade och ovala och har trubbig eller rund spets. Nerven är rödbrun eller röd och tydlig och slutar oftast en bit nedanför bladspetsen. Bladkanten är slät, har otydlig kantlist och är nästan helt plan. Honbladens kanter är däremot tillbakaböjda. Bladcellerna är hexagonala till avlånga, 14–16 µm breda, relativt tunnväggiga och 1,5–4 gånger så långa som breda. Honbladens celler är 3–6 gånger så långa som breda och tjockväggiga. Arten är skildkönad men kapslar är troligen relativt vanliga. Kapseln är oval och rödbrun och skaftet är kort och rött. Den inre tandkransen har välutvecklade cilier. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
När dvärgbryum är steril kan den förväxlas med unga skott av andra bryummossor Bryum spp., men de trubbiga bladen är förhållandevis karakteristiska. Den närstående körsbärsbryum Bryum blindii, som kan växa i liknande miljöer, har brett ovala kapslar, långsmala, minst 4,5 gånger så långa som breda, tjockväggiga bladceller och groddkorn i bladvecken. I Norge har ytterligare en närbesläktad art hittats, stavbryum B. vermigerum, men den har stavformiga groddkorn i bladvecken.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgbryum

Länsvis förekomst och status för dvärgbryum baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgbryum

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sällsynt men förekommer spridd i stor del av Sverige. Den finns sällsynt i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar även Alperna, Norra Asien och Nordamerika.
Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa (Hodgetts 2015).
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Bryaceae  
  • Släkte
    Bryum - bryummossor 
  • Art
    Bryum oblongumLindb. - dvärgbryum

Dvärgbryum växer på bar jord i relativt exponerade lägen. Substratet är oftast sandig eller lerig jord som är fuktig eller blöt åtminstone under vinter och vår, men som troligen torkar upp under sommaren. Den har hittats på både kalkfattig och kalkrik jord, t.ex. på skogsbilvägar, stränder, i diken, grustag och kalkbrott. Den har hittats med bl.a. brännmossa Ceratodon purpureus, jordmossor Dicranella spp., päronmossa Leptobryum pyriforme, trubbkornsnicka Pohlia bulbifera och storkornsnicka P. filum.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna strandbiotoper, Sjöar, Öppen fastmark, Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Igenväxning och exploatering av stränder, diken och restaurering av gamla kalkbrott, grustag etc. utgör ett hot mot artens långsiktiga överlevnad.

Påverkan
  • Försurning (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Småvatten och odikad, öppen mark bör bevaras i största möjliga utsträckning. Aktuella lokaler bör skötas så att arten kan fortleva i livskraftig omfattning. Arten måste eftersökas samt dess biologi och krav på skötsel och skydd utredas.
Utländska namn - NO: Pærevrangmose, FI: Hiirensammalet.

Etymologi: oblongus (lat.) = avlång; prefixet ob- (lat.); longus (lat.) = lång.
Uttal: [Brýum oblóngum]

KEY FACTS Shoots 1 cm or less, sometimes with erect, characteristically small-leaved side branches, single or forming loose tufts. Leaves somewhat crowded at shoot apex, concave, ovate, apex obtuse to rounded. Costa distinct, reddish-brown to red, typically ending below apex. Dioicous, but capsules probably relatively common. Capsule reddish-brown, ovoid. Endostome cilia well-developed. Seta short, reddish-brown. Specialised vegetative propagation unknown. - Grows on bare, sandy or clayey, calcium-poor to calcareous soil in relatively exposed situations. The substrate typically remains wet at least throughout winter and spring, but probably dries out during summer. Suitable habitats include forest roadsides, shores, ditches, gravel pits and limestone quarries.

Crundwell, A.C. & Nyholm, E. 1964. The European species of the Bryum erythrocarpum complex. Trans. Brit. Bryol. Soc. 4: 597-637.

Hodgetts, N. G. (red.) 2015. Checklist and country status of European bryophytes - towards a new Red List for Europe. Irish Wildlife Manuals 84. National Parks and Wildlife Service, Department of Arts, Heritage and the Gaeltacht, Ireland.

Nyholm, E. 1993. Illustrated Flora of Nordic Mosses. Fasc. 3. Nordisk Bryol. Förening, Köpenhamn och Lund.

Weibull, H. 2008. Bryum oblongum dvärgbryum s. 385. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Bladmossor. Kompaktmossor - kapmossor : Bryophyta : Anoectangium - Orthodontium. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2008. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Bryidae  
  • Överordning
    Bryanae  
  • Ordning
    Bryales  
  • Familj
    Bryaceae  
  • Släkte
    Bryum - bryummossor 
  • Art
    Bryum oblongum, Lindb. - dvärgbryum
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Henrik Weibull 2008. Redigerat av Tomas Hallingbäck 2010.