Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  havsgösfiskar

Organismgrupp Fiskar Familj - Sciaenidae
Havsgösfiskar Fiskar

  1. Ej bedömd NE
  2. 2 arter NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Familjen havsgösfiskar (Sciaenidae) omfattar drygt 270 arter fördelade på 10 underfamiljer och 70 släkten. De finns i alla tropiska och tempererade hav, där de lever intill kusten - ofta i anslutning till flodmynningar. Det finns också ett flertal arter som uteslutande lever i sötvatten, framför allt i Sydamerika. I europeiska vatten förekommer fem arter, de flesta i Medelhavet. Havsgösfiskar lever i stim och kommunicerar med ljud som produceras med hjälp av särskilda muskler (en på vardera sidan) som kan få simblåsan att vibrera. De ljudalstrande musklerna varierar i storlek mellan olika arter, och hos vissa av dem saknas de hos honan. Förutom den ljudalstrande muskulaturen kännetecknas havsgösfiskar av stora hörselstenar (otoliter) med en familjetypisk insänkning på insidan, vars kontur liknats vid ett grodyngels. Simblåsan är längsoval eller bakåt avsmalnande, och hos många arter, bland andra havsgös Argyrosomus regius, är den försedd med buskiga eller långsmala utskott. Havsgösfiskar har ofta en relativt kort underkäke, men det förekommer såväl arter med lika långa käkar som arter med kort nos och uppåtriktad mun. Födan utgörs av småfiskar och bottenlevande ryggradslösa djur. Bland de marina arterna sker leken ofta i stora stim intill kusten.
Ekologi
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Actinopterygii (strålfeniga fiskar), Ordning Perciformes (abborrartade fiskar), Familj Sciaenidae Cuvier, 1829 - havsgösfiskar Synonymer

Familjen havsgösfiskar (Sciaenidae) omfattar drygt 270 arter fördelade på 10 underfamiljer och 70 släkten. De finns i alla tropiska och tempererade hav, där de lever intill kusten - ofta i anslutning till flodmynningar. Det finns också ett flertal arter som uteslutande lever i sötvatten, framför allt i Sydamerika. I europeiska vatten förekommer fem arter, de flesta i Medelhavet. Havsgösfiskar lever i stim och kommunicerar med ljud som produceras med hjälp av särskilda muskler (en på vardera sidan) som kan få simblåsan att vibrera. De ljudalstrande musklerna varierar i storlek mellan olika arter, och hos vissa av dem saknas de hos honan. Förutom den ljudalstrande muskulaturen kännetecknas havsgösfiskar av stora hörselstenar (otoliter) med en familjetypisk insänkning på insidan, vars kontur liknats vid ett grodyngels. Simblåsan är längsoval eller bakåt avsmalnande, och hos många arter, bland andra havsgös Argyrosomus regius, är den försedd med buskiga eller långsmala utskott. Havsgösfiskar har ofta en relativt kort underkäke, men det förekommer såväl arter med lika långa käkar som arter med kort nos och uppåtriktad mun. Födan utgörs av småfiskar och bottenlevande ryggradslösa djur. Bland de marina arterna sker leken ofta i stora stim intill kusten.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Acanthopterygii - taggfeniga fiskar 
  • Ordning
    Perciformes - abborrartade fiskar 
  • Underordning
    Percoidei - abborrlika fiskar 
  • Familj
    SciaenidaeCuvier, 1829 - havsgösfiskar
Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)

Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Strålfeniga fiskar. Actinopterygii. 2012. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Klass
    Actinopterygii - strålfeniga fiskar 
  • Underklass
    Neopterygii - neopterygier 
  • Avdelning
    Teleostei - egentliga benfiskar 
  • Underavdelning
    Euteleostei  
  • Infraavdelning
    Neoteleostei  
  • Överordning
    Acanthopterygii - taggfeniga fiskar 
  • Ordning
    Perciformes - abborrartade fiskar 
  • Underordning
    Percoidei - abborrlika fiskar 
  • Familj
    Sciaenidae - havsgösfiskar
Mer information
Faktakällor

Ovanstående fakta har sammanställts av ArtDatabanken.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Sven O. Kullander & Bo Delling 2012 (bearbetad av Tomas Carlberg och Ragnar Hall, ArtDatabanken).