Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dynstäppblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Paragus constrictus
Dynstäppblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten, svart fluga med gult ansikte. Bakkroppen är svart, ibland med en trekantig röd fläck på översidan, och helt ljushårig. Påträffas på torra, varma gräs- och hedmarker och dynområden i Skåne och Halland samt i Danmark.

Längd 3,5-6 mm. Ansikte blekgult med svart munkant och vit behåring, utom längs en smal svart mittstrimma. Honans panna svart. Tredje antennsegmentet ofta mer eller mindre brunt och knappt längre än de två första tillsammans. Ögon med jämn, vit behåring, hos hanen nästan sammanstötande i en punkt. Ryggsköld och skutell svartglänsande med kort, utstående behåring. Bakkropp svart, hos hanen insnörd mellan tergit 2 och 3 och ofta med en trekantig röd till brunröd fläck på tergit 3. Denna fläck kan ibland sträcka sig över främre delen av tergit 4, som även kan vara röd vid framhörnen och längs bakkanten. Behåring mer eller mindre utstående och ljus. Hanens sternit 4 är kortare än sternit 3. Genitalkapseln är ofta röd och genitalierna stora. Yttre loben är stor med rak långsida och en liten tagg på innersidan. Benen är övervägande gula. Fram- och mellanlåren är dock svarta i ungefär inre tredjedelen och baklåren i de inre tre fjärdedelarna. Bakfötterna är ibland aningen mörka på översidan.
Den liknande arten Paragus tibialis har också bara ljusa hår på tergit 2-4 och hanen har stora genitalier. Den yttre loben är dock stor och trekantig med konkav längsta sida. Honan kan i dagsläget inte särskiljas från honan av Paragus constrictus. Den liknande Paragus haemorrhous har åtliggande svarta hår i bakre halvan av minst en av tergiterna 2-4 (ofta alla). Hanen av P. haemorrhous har mindre genitalier, och sternit 4 är lika lång som sternit 3.
Utbredning
Länsvis förekomst för dynstäppblomfluga Observationer i  Sverige för dynstäppblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige finns bara ett fåtal fynd av dynstäppblomfluga från östra Skåne och Halland. I övriga Norden förekommer den i Danmark på Läsö samt på många lokaler från Skagen och söderut längs Jyllands västkust. Då den först på senare år har skilts ut från den liknande arten Paragus tibialis är utbredningsområdet dåligt känt. Arten är rapporterad från Irland, Tyskland, Spanien, Italien, Balkan och Turkiet.
De östskånska förekomsterna förefaller i nuläget mer eller mindre isolerade och är i så fall möjligen en rest av en äldre, kanske större förekomst längs Skånes kuster. Huruvida arten även uppträder på Skånes syd- och västkust återstår dock att utröna. Danmark förkommer arten huvudsakliga längs den jylländska västkusten. I södra Norge har ett fynd gjorts på en västlänt bergssluttning med örtrik gräsmark. I övriga Europa är förekomsterna ganska få men spridda över ett relativt stort område i västra och centrala delarna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
Dynstäppblomfluga är nyligen utskiljd som egen art (1986). Utbredning, förekomst och status är därför otillfredställande kända. Förekomst är dock bekräftad från Österlens sandområden i Skåne och Laholmsbukten i Halland. Aktuell status är oklar. Artens habitat sandstäpp, sandhed och annan öppen sandmark har starkt minskat och minskar fortsatt i areal och habitatkvalitet. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (2000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (32-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii)).
Ekologi
Dynstäppblomfluga lever i intensivt solbelysta och gärna kalkhaltiga miljöer med sparsam vegetation som kalkstenshällar, steniga flodbankar, alpängar och dyner utmed kusten eller i inlandet. Den flyger lågt över stenhällar eller bland låg vegetation och sätter sig emellanåt på blad. Flugan besöker tok Dasiphora fruticosa, blodrot Potentilla erecta och smörblommor Ranunculus spp., utanför Norden även strandsilja Crithmum maritimum. Flygtiden varar från början av maj till slutet av augusti. I Danmark har larven hittats flera gånger bland bladlöss på stjälkar av rotfibbla Hypochoeris radicata Larver som hittades i mitten av juni förpuppade sig, och två veckor senare kläcktes pupporna.
(Paragus constrictus tycks i det nordligare delen av utbredningsområdet mest uppträda i klitter längs havskusterna, men söderöver följer den de större flodernas utbredning och uppträder även i hjärtat av Centraleuropa. I Jylland förekommer P. constrictus typiskt på och i anslutning till kustnära klitter, exempelvis värmegynnade fläckar med öppen sand och med vegetation av t.ex. sandstarr Carex arenaria, borsttåtel Corynephorus canescens, krypvide Salix repens, monke Jasione montana, rotfibbla Hypochoeris radicata, höstfibbla Leontodon autumnalis och lavar. Biotopbeskrivningen överensstämmer bra även efter svenska förhållanden. Fynd vid Vitemölla gjordes på ett flackt, sandigt, ganska blomrikt exponerat hedparti några meter innanför den sterila havsstranden. I Halland har fynd gjorts i sanddyner och restaurerad, bränd, sandhed. Flugorna uppmärksammades i anslutning till blommande monke, men även på fibblor och violer över de nybrända sandmarkspartier, där sand blottats. Biologin hos larverna är generellt dåligt känd inom släktet. Man vet dock att larverna lever som rovdjur på bladlöss, bl.a. rotlöss på lågväxande örter. Torp (1994) omnämner fynd av larver av ’P. tibialis’ på rotfibbla Hypochoeris radicata men det rör sig om syskonarten P. constrictus. Flygtiden i Sverige sträcker sig från sent juni till mitten av augusti.)
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· bladlöss
· bladlöss
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tvåhjärtbladiga blomväxter
· tvåhjärtbladiga blomväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Paragus (stäppblomflugor), Art Paragus constrictus Simic, 1986 - dynstäppblomfluga Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)

Dokumentation Dynstäppblomfluga är nyligen utskiljd som egen art (1986). Utbredning, förekomst och status är därför otillfredställande kända. Förekomst är dock bekräftad från Österlens sandområden i Skåne och Laholmsbukten i Halland. Aktuell status är oklar. Artens habitat sandstäpp, sandhed och annan öppen sandmark har starkt minskat och minskar fortsatt i areal och habitatkvalitet. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (3-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 12000 (2000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (32-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea och kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii)).
En liten, svart fluga med gult ansikte. Bakkroppen är svart, ibland med en trekantig röd fläck på översidan, och helt ljushårig. Påträffas på torra, varma gräs- och hedmarker och dynområden i Skåne och Halland samt i Danmark.

Längd 3,5-6 mm. Ansikte blekgult med svart munkant och vit behåring, utom längs en smal svart mittstrimma. Honans panna svart. Tredje antennsegmentet ofta mer eller mindre brunt och knappt längre än de två första tillsammans. Ögon med jämn, vit behåring, hos hanen nästan sammanstötande i en punkt. Ryggsköld och skutell svartglänsande med kort, utstående behåring. Bakkropp svart, hos hanen insnörd mellan tergit 2 och 3 och ofta med en trekantig röd till brunröd fläck på tergit 3. Denna fläck kan ibland sträcka sig över främre delen av tergit 4, som även kan vara röd vid framhörnen och längs bakkanten. Behåring mer eller mindre utstående och ljus. Hanens sternit 4 är kortare än sternit 3. Genitalkapseln är ofta röd och genitalierna stora. Yttre loben är stor med rak långsida och en liten tagg på innersidan. Benen är övervägande gula. Fram- och mellanlåren är dock svarta i ungefär inre tredjedelen och baklåren i de inre tre fjärdedelarna. Bakfötterna är ibland aningen mörka på översidan.
Den liknande arten Paragus tibialis har också bara ljusa hår på tergit 2-4 och hanen har stora genitalier. Den yttre loben är dock stor och trekantig med konkav längsta sida. Honan kan i dagsläget inte särskiljas från honan av Paragus constrictus. Den liknande Paragus haemorrhous har åtliggande svarta hår i bakre halvan av minst en av tergiterna 2-4 (ofta alla). Hanen av P. haemorrhous har mindre genitalier, och sternit 4 är lika lång som sternit 3.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dynstäppblomfluga

Länsvis förekomst och status för dynstäppblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dynstäppblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige finns bara ett fåtal fynd av dynstäppblomfluga från östra Skåne och Halland. I övriga Norden förekommer den i Danmark på Läsö samt på många lokaler från Skagen och söderut längs Jyllands västkust. Då den först på senare år har skilts ut från den liknande arten Paragus tibialis är utbredningsområdet dåligt känt. Arten är rapporterad från Irland, Tyskland, Spanien, Italien, Balkan och Turkiet.
De östskånska förekomsterna förefaller i nuläget mer eller mindre isolerade och är i så fall möjligen en rest av en äldre, kanske större förekomst längs Skånes kuster. Huruvida arten även uppträder på Skånes syd- och västkust återstår dock att utröna. Danmark förkommer arten huvudsakliga längs den jylländska västkusten. I södra Norge har ett fynd gjorts på en västlänt bergssluttning med örtrik gräsmark. I övriga Europa är förekomsterna ganska få men spridda över ett relativt stort område i västra och centrala delarna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Syrphinae  
  • Tribus
    Paragini  
  • Släkte
    Paragus - stäppblomflugor 
  • Art
    Paragus constrictusSimic, 1986 - dynstäppblomfluga

Dynstäppblomfluga lever i intensivt solbelysta och gärna kalkhaltiga miljöer med sparsam vegetation som kalkstenshällar, steniga flodbankar, alpängar och dyner utmed kusten eller i inlandet. Den flyger lågt över stenhällar eller bland låg vegetation och sätter sig emellanåt på blad. Flugan besöker tok Dasiphora fruticosa, blodrot Potentilla erecta och smörblommor Ranunculus spp., utanför Norden även strandsilja Crithmum maritimum. Flygtiden varar från början av maj till slutet av augusti. I Danmark har larven hittats flera gånger bland bladlöss på stjälkar av rotfibbla Hypochoeris radicata Larver som hittades i mitten av juni förpuppade sig, och två veckor senare kläcktes pupporna.
(Paragus constrictus tycks i det nordligare delen av utbredningsområdet mest uppträda i klitter längs havskusterna, men söderöver följer den de större flodernas utbredning och uppträder även i hjärtat av Centraleuropa. I Jylland förekommer P. constrictus typiskt på och i anslutning till kustnära klitter, exempelvis värmegynnade fläckar med öppen sand och med vegetation av t.ex. sandstarr Carex arenaria, borsttåtel Corynephorus canescens, krypvide Salix repens, monke Jasione montana, rotfibbla Hypochoeris radicata, höstfibbla Leontodon autumnalis och lavar. Biotopbeskrivningen överensstämmer bra även efter svenska förhållanden. Fynd vid Vitemölla gjordes på ett flackt, sandigt, ganska blomrikt exponerat hedparti några meter innanför den sterila havsstranden. I Halland har fynd gjorts i sanddyner och restaurerad, bränd, sandhed. Flugorna uppmärksammades i anslutning till blommande monke, men även på fibblor och violer över de nybrända sandmarkspartier, där sand blottats. Biologin hos larverna är generellt dåligt känd inom släktet. Man vet dock att larverna lever som rovdjur på bladlöss, bl.a. rotlöss på lågväxande örter. Torp (1994) omnämner fynd av larver av ’P. tibialis’ på rotfibbla Hypochoeris radicata men det rör sig om syskonarten P. constrictus. Flygtiden i Sverige sträcker sig från sent juni till mitten av augusti.)

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker, Blottad mark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· bladlöss - Aphidoidea (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tvåhjärtbladiga blomväxter - Magnoliopsida (Viktig)
Artens habitat i Danmark är minskande, bl.a. på grund av igenväxning genom ökat kvävenedfall och hårdare reglering av sandflykt. Likaså har i Sverige successivt många kustnära öppna sandmarker vuxit igen under senare decennier. Lokalt på Skånes ostkust kan badgästexpansionen längs vissa populära badstränder och det överdrivet hårda slitage som detta lokalt kan orsaka på hedens och klitternas flora eventuellt utgöra ett potentiellt hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Mänsklig störning av art (Viss negativ effekt)
Olika typer av återkommande störningar, naturliga som mänskliga, behövs för bevara kustnära öppna sandmarker så att de inte ska växa igen. Många sandmarksarter är för sin fortlevnad knutna till sandmiljöer med tidiga successionsstadier, som innehåller blomrika miljöer för näringssök och sandblottor. Vid igenväxning, som följd av t.ex. upphörd beteshävd och ett högt kvävenedfall, försvinner dessa miljöer och arter. I Halland gjordes följande skötselåtgärder: a) ryckning och röjning av vedväxter, b) bortgrävning av vresros och annan oönskad vegetation, c) skapande av sandblottor och andra småskaliga sandytor, d) grovslåtter av björnbär och annan oönskad vegetation samt e) småskalig naturvårdsbränning av sandhed och dyn. Vilka som är mest lämpade för att gynna just dynstäppblomflugan kan förhoppningsvis utläsas av framtida uppföljningar.
Namnggivning: Paragus constrictus Simic, 1986. Acta Entomol. Jugosl. 22: 5-10.

Etymologi: constrictus (lat.) = sammandragen, begränsad etc., syftar här på att bakkroppen är insnörd.

Uttal: [Páragus konstriktus]

Ardö, P. 1957. Studies in the marine shore dune ecosystem with special reference to the dipterous fauna. Opuscula Entomologica, Supplementum 14: 1-255.

Bartsch, H., Binkiewicz, E., Nasibov, E., Nordin, A., Rådén, A. & Östman T. 2009. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Syrphinae. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Bygebjerg, R. 2004. Fund af svirrefluer i Danmark i perioden 2000-2003 (Diptera, Syrphidae). Entomologiske Meddelelser 72: 81-100.

Bygebjerg, R. & Sörensson, M. 2009. Blomflugan Paragus constrictus Simic, 1986 i Sverige (Diptera, Syrphidae). Entomologisk Tidskrift 130: 31-33.

Doczkal, D. 1996. Schwebfliegen aus Deutchland und wenig bekannte Arten. (Diptera, Syrphidae). Volucella 2 (1/2): 36-62.

Falck, M. 2011 Paragus constrictus Simic, 1986 (Diptera, Syrphidae) new to Norway, with some notes on the rare species Paragus punctulatus Zetterstedt, 1838. Norwegian Journal of Entomology. 58:2 124-125.

Fritz, Ö., Gunnarsson, J., Larsson, K. & Persson, K. 2012. Skötsel gynnar biologisk mångfald på kustnära sandmarker. Uppföljning 2011 av ÅGP-åtgärder i Halland. Meddelande 2012:14. Länsstyrelsen i Hallands län.

Haarto, A. & Kerppola, S. 2007. Suomen Kukkakärpäset ja lähialueiden lajeja [Finnish hoverflies and some species in adjacent countries]. Painopaikka, Otavan Kirjapaino Oy, Keuruu.

Simic, S. 1986. Paragus constrictus n. sp. and other related species of the genus Paragus Latreille, 1804 (Diptera: Syrphidae) in Yugoslavia. Acta Entomologica Yugoslavica 22: 5-10.

Speight, M.C.D. 2004. Fauna Europaea: Släktet Paragus. I: Pape, T. (ed.) (2004). Diptera, Syrphidae, Brachycera. Fauna Europaea version 1.3 http.://www.faunaeur.org/ [19 april 2007].

Thompson, F.C. (ed.) 2004. Biosystematic database of world Diptera. http://www.sel.barc.usda.gov/ Diptera/biosys.htm [version 23 november 2005].

Torp, E. 1984. De danske svirrefluer (Diptera: Syrphidae). Kendetegn, levevis og udbredelse. Danmarks Dyreliv 1: 1-300.

Torp, E. 1994. Danmarks Svirrefluer (Diptera: Syrphidae). Danmarks Dyreliv 6: 1-490.

Verlinden, L. 1991. Zweevliegen (Syrphidae). Fauna van Belgie. Koninklijk Belgisch Instituut voor Natuurwetenschappen, Bruxelles.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Rune Bygebjerg, Mikael Sörensson & Jonas Sandström 2013 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Syrphinae  
  • Tribus
    Paragini  
  • Släkte
    Paragus - stäppblomflugor 
  • Art
    Paragus constrictus, Simic, 1986 - dynstäppblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Rune Bygebjerg, Mikael Sörensson & Jonas Sandström 2013 (naturvårdsinformation).