Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rund rotlusblomfluga

Organismgrupp Tvåvingar, Flugor Pipizella certa
Rund rotlusblomfluga Tvåvingar, Flugor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten långsmal, svartglänsande art med ljus behåring. Vingens främre bakkantribba möter framförvarande radialribba i rät vinkel. Fram- och mellanskenbenen har tydligt gula spetsar, och bakskenbenen har långa hår. Förekommer sällsynt i Sverige (endast två kända fynd).

Längd 6-7 mm. Ansikte i antennhöjd betydligt smalare än ögats bredd. Antenner svarta, tredje segmentet från drygt en till knappt två gånger så långt som brett, ibland något droppformigt utvidgat mot spetsen. Antennborst mörkbrunt. Ögon med tät ljusbrun behåring; hos hanen något åtskilda eller sammanstötande längs en sträcka som på sin höjd motsvarar ögontriangelns höjd. Bakkropp med övervägande ljusgul behåring. Hanen har ett kort och brett epandrium och nästan cirkelrunda surstyli med stora vinglika utskott på utsidan. Benen är övervägande mörka. Hos hanen är lårspetsarna, skenbenens bas och spets samt fram- och mellanfotens första segment klargula (ibland är dock mellanfotens första segment endast gult i ändarna), och bakfotens undersida är gulaktig. Hos honan är fram- och mellanskenbenens inre tredjedel och spets gula, bakskenbenen har smärre gula partier, och mellanfotens andra segment är gult. Benens behåring är helt ljus. På bakskenbenet finns några hår som är nästan dubbelt så långa som skenbenets bredd. Beskrivningen är gjord efter hanen från Närke, och i viss mån efter Violovitsh (1981). Honan kan tills vidare inte med säkerhet skiljas från de övriga nordiska arterna.
Ytterligare en art som har runda surstyli med vinglikt utskott på utsidan är Pipizella brevis Lucas, 1976. Kuznetzov (1978) synonymiserar - sannolikt på felaktiga grunder - P. certa med P. brevis, och motiverar detta med att formen på surstyli kan variera avsevärt. Här används emellertid Violovitsh benämning. De svenska exemplaren av Pipizella virens har också långa hår på bakskenbenen, men de skiljer sig från P. certa genom att ha ett betydligt längre och mer långsmalt tredje antennsegment. Pipizella viduata har kortare hår på bakskenbenen.
Utbredning
Länsvis förekomst för rund rotlusblomfluga Observationer i  Sverige för rund rotlusblomfluga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige finns bara två kända fynd av rund rotlusblomfluga: en hane tagen 1987 inte långt från Göksholms slott intill Hjälmaren i Närke, och en som påträffades 2000 vid Hejnum på Gotland. I Finland är arten känd genom några fynd från Tavastland (Somero), Helsingforstrakten och Södra Karelen. Vidare finns ett par sibiriska fynd, från Altajområdet och trakten kring Bajkalsjön. Den mycket snarlika Pipizella brevis är känd från franska Pyrenéerna och norra Spaniens bergstrakter.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Två belägg av arten är kända Örebro (Göksholm 1987) och Gotland (Hejnum 2000). En bidragande orsak till den bristfälliga kännedomen om arten är att den lätt förväxlas med de övriga två artena inom släktet, honorna går inte att säkert bestämma. Arten påträffas i enbuskmarker mm. Larven lever av rotbladlöss i myrbon. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (2000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (2-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
Ekologi
I Sverige har rund rotlusblomfluga observerats på barr av en Juniperus communis i ung ekskog (fyndet från Närke). I Sydvästeuropa förekommer flugan på öppna hedar eller gräsmarker både nedanför och ovanför trädgränsen. Flugan flyger där lågt, eller sätter sig på bara markfläckar. Flertalet nordiska fynd har gjorts i juli. Flygtiden inom artens totala utbredningsområde varar från juni till augusti.
Larven lever av rotbladlöss.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· bladlöss
· bladlöss
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Diptera (tvåvingar), Familj Syrphidae (blomflugor), Släkte Pipizella (rotlusblomflugor), Art Pipizella certa Violovitsh, 1981 - rund rotlusblomfluga Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Två belägg av arten är kända Örebro (Göksholm 1987) och Gotland (Hejnum 2000). En bidragande orsak till den bristfälliga kännedomen om arten är att den lätt förväxlas med de övriga två artena inom släktet, honorna går inte att säkert bestämma. Arten påträffas i enbuskmarker mm. Larven lever av rotbladlöss i myrbon. Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (2000-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (2-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii,iv)).
En liten långsmal, svartglänsande art med ljus behåring. Vingens främre bakkantribba möter framförvarande radialribba i rät vinkel. Fram- och mellanskenbenen har tydligt gula spetsar, och bakskenbenen har långa hår. Förekommer sällsynt i Sverige (endast två kända fynd).

Längd 6-7 mm. Ansikte i antennhöjd betydligt smalare än ögats bredd. Antenner svarta, tredje segmentet från drygt en till knappt två gånger så långt som brett, ibland något droppformigt utvidgat mot spetsen. Antennborst mörkbrunt. Ögon med tät ljusbrun behåring; hos hanen något åtskilda eller sammanstötande längs en sträcka som på sin höjd motsvarar ögontriangelns höjd. Bakkropp med övervägande ljusgul behåring. Hanen har ett kort och brett epandrium och nästan cirkelrunda surstyli med stora vinglika utskott på utsidan. Benen är övervägande mörka. Hos hanen är lårspetsarna, skenbenens bas och spets samt fram- och mellanfotens första segment klargula (ibland är dock mellanfotens första segment endast gult i ändarna), och bakfotens undersida är gulaktig. Hos honan är fram- och mellanskenbenens inre tredjedel och spets gula, bakskenbenen har smärre gula partier, och mellanfotens andra segment är gult. Benens behåring är helt ljus. På bakskenbenet finns några hår som är nästan dubbelt så långa som skenbenets bredd. Beskrivningen är gjord efter hanen från Närke, och i viss mån efter Violovitsh (1981). Honan kan tills vidare inte med säkerhet skiljas från de övriga nordiska arterna.
Ytterligare en art som har runda surstyli med vinglikt utskott på utsidan är Pipizella brevis Lucas, 1976. Kuznetzov (1978) synonymiserar - sannolikt på felaktiga grunder - P. certa med P. brevis, och motiverar detta med att formen på surstyli kan variera avsevärt. Här används emellertid Violovitsh benämning. De svenska exemplaren av Pipizella virens har också långa hår på bakskenbenen, men de skiljer sig från P. certa genom att ha ett betydligt längre och mer långsmalt tredje antennsegment. Pipizella viduata har kortare hår på bakskenbenen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rund rotlusblomfluga

Länsvis förekomst och status för rund rotlusblomfluga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rund rotlusblomfluga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige finns bara två kända fynd av rund rotlusblomfluga: en hane tagen 1987 inte långt från Göksholms slott intill Hjälmaren i Närke, och en som påträffades 2000 vid Hejnum på Gotland. I Finland är arten känd genom några fynd från Tavastland (Somero), Helsingforstrakten och Södra Karelen. Vidare finns ett par sibiriska fynd, från Altajområdet och trakten kring Bajkalsjön. Den mycket snarlika Pipizella brevis är känd från franska Pyrenéerna och norra Spaniens bergstrakter.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Pipizini  
  • Släkte
    Pipizella - rotlusblomflugor 
  • Art
    Pipizella certaViolovitsh, 1981 - rund rotlusblomfluga

I Sverige har rund rotlusblomfluga observerats på barr av en Juniperus communis i ung ekskog (fyndet från Närke). I Sydvästeuropa förekommer flugan på öppna hedar eller gräsmarker både nedanför och ovanför trädgränsen. Flugan flyger där lågt, eller sätter sig på bara markfläckar. Flertalet nordiska fynd har gjorts i juli. Flygtiden inom artens totala utbredningsområde varar från juni till augusti.
Larven lever av rotbladlöss.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen, Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Buskmark

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· bladlöss - Aphidoidea (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Kunskapsläget för arten är begränsat, det är därför svårt att bedömma hot mot arten.
Bättre kunskap om artens utbredning och ekologi är nödvändig för att säkert kunna bedöma artens hotstatus.
En bidragande orsak till den bristfälliga kännedomen om arten är att den lätt förväxlas med de övriga två artena inom släktet, honorna går inte att säkert bestämma.



Namngivning: Pipizella certa Violovitsh, 1981. Nov. Mal. vidy Faun. Sibir 15: 69.

Etymologi: certa fem. av certus (lat.) = säker, bestämd, syftar möjligen på att arten är lätt att känna igen om man undersöker hangenitalierna.

Uttal: [Pipitsélla sérta]

Bartsch, Hans; Binkiewicz, Elizabeth; Nasibov, Erik; Nordin, Anna; Rådén, Anders & Östman Torbjörn. 2009. Tvåvingar: Blomflugor. Diptera: Syrphidae: Eristalinae, Microdontinae. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Steenis, J. van. 2011. Swedish hoverfly records (Diptera: Syrphidae). Entomologisk Tidskrift 132: 187-193.

Steenis, J. van. & Lucas, A.W. 2011. Revision of the West-Palaearctic species of Pipizella Rondani, 1856 (Diptera, Syrphidae). Dipterists Digest 18:127-180.

Torp, E. 1994. Danmarks svirrefluer (Diptera: Syrphidae). Apollo Books, Stenstrup.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jonas Sandström 2015 (naturvårdsinformation).

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Diptera - tvåvingar 
  • Underordning
    Brachycera - flugor 
  • Överfamilj
    Syrphoidea  
  • Familj
    Syrphidae - blomflugor 
  • Underfamilj
    Eristalinae  
  • Tribus
    Pipizini  
  • Släkte
    Pipizella - rotlusblomflugor 
  • Art
    Pipizella certa, Violovitsh, 1981 - rund rotlusblomfluga
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Hans Bartsch 2009 (kännetecken, ekologi, utbredning, bearbetad av Ragnar Hall, ArtDatabanken). Jonas Sandström 2015 (naturvårdsinformation).