Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ålkejsarfoting

Organismgrupp Mångfotingar Julus scanicus
Ålkejsarfoting Mångfotingar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Ålkejsarfoting är morfologiskt mycket lik dolkkejsarfoting Julus terrestris, men den har grågul till blekgul rygg med ett fint, smalt, mörkare längsgående band. Sidorna är brungrå med ännu ljusare undersida. Färgmönstret försvinner vid längre konservering i sprit. Dessa färgteckningar kan dock också förekomma hos skedkejsarfoting Julus scandinavius. För att säkert skilja arten från J. terrestris bör man jämföra gonopoderna. Arten skiljer sig från J. scandinavius genom formen på bihangen på hanens första och andra benpar. Preanalringens ändtagg är spetsig och når inte lika långt ut över analklaffarna som hos J. scandinavius. Längd 16–20 mm. Antal kroppsringar 42–45. Antal benpar 73–83.
Utbredning
Länsvis förekomst för ålkejsarfoting Observationer i  Sverige för ålkejsarfoting
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är ålkejsarfoting funnen i Skåne och södra Halland upp till Falkenbergstrakten. I Danmark finns den på Själland och de sydliga öarna. I övrigt finns arten i Lettland, norra Tyskland, Vitryssland, Tjeckien, Slovakien och Ungern.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Arten är i Sverige inskränkt till Skåne och södra Halland där den främst lever i icke kulturpåverkade kärriga lövskogar. Lohmander fann den på många lokaler under 1920-50-talen. Eftersök av många lämpliga platser utan fynd i början av 1990-talet, vilket indikerar minskning. Återfunnen på en lokal i Skåne 2013. Kunskapen är dock mycket begränsad. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 50 (4-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Ålkejsarfoting lever främst i fuktig eller kärrig lövskog, t.ex. längs småbäckar, översilningskärr och vid foten av lövskogsbranter, i alkärr och på sjöstränder, men även i torrare lundartade skogar, skogskanter och lövträdskuggade diken. Den lever främst i icke kulturpåverkade miljöer, även om den ibland också kan påträffas på lövträdsskuggade kyrkogårdsmurar och liknande. Arten hittas i förna och på undersidan av murkna trädgrenar, ofta på våta ställen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Diplopoda (dubbelfotingar), Ordning Julida (cylinderdubbelfotingar), Familj Julidae (kejsardubbelfotingar), Släkte Julus, Art Julus scanicus Lohmander, 1925 - ålkejsarfoting Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Arten är i Sverige inskränkt till Skåne och södra Halland där den främst lever i icke kulturpåverkade kärriga lövskogar. Lohmander fann den på många lokaler under 1920-50-talen. Eftersök av många lämpliga platser utan fynd i början av 1990-talet, vilket indikerar minskning. Återfunnen på en lokal i Skåne 2013. Kunskapen är dock mycket begränsad. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 5000 (4-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 50 (4-400) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv)).
Ålkejsarfoting är morfologiskt mycket lik dolkkejsarfoting Julus terrestris, men den har grågul till blekgul rygg med ett fint, smalt, mörkare längsgående band. Sidorna är brungrå med ännu ljusare undersida. Färgmönstret försvinner vid längre konservering i sprit. Dessa färgteckningar kan dock också förekomma hos skedkejsarfoting Julus scandinavius. För att säkert skilja arten från J. terrestris bör man jämföra gonopoderna. Arten skiljer sig från J. scandinavius genom formen på bihangen på hanens första och andra benpar. Preanalringens ändtagg är spetsig och når inte lika långt ut över analklaffarna som hos J. scandinavius. Längd 16–20 mm. Antal kroppsringar 42–45. Antal benpar 73–83.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ålkejsarfoting

Länsvis förekomst och status för ålkejsarfoting baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ålkejsarfoting

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är ålkejsarfoting funnen i Skåne och södra Halland upp till Falkenbergstrakten. I Danmark finns den på Själland och de sydliga öarna. I övrigt finns arten i Lettland, norra Tyskland, Vitryssland, Tjeckien, Slovakien och Ungern.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Myriapoda - mångfotingar 
  • Klass
    Diplopoda - dubbelfotingar 
  • Underklass
    Chilognatha  
  • Infraklass
    Helminthomorpha  
  • Parvklass
    Eugnatha  
  • Överordning
    Juliformia  
  • Ordning
    Julida - cylinderdubbelfotingar 
  • Familj
    Julidae - kejsardubbelfotingar 
  • Tribus
    Julini  
  • Släkte
    Julus  
  • Art
    Julus scanicusLohmander, 1925 - ålkejsarfoting

Ålkejsarfoting lever främst i fuktig eller kärrig lövskog, t.ex. längs småbäckar, översilningskärr och vid foten av lövskogsbranter, i alkärr och på sjöstränder, men även i torrare lundartade skogar, skogskanter och lövträdskuggade diken. Den lever främst i icke kulturpåverkade miljöer, även om den ibland också kan påträffas på lövträdsskuggade kyrkogårdsmurar och liknande. Arten hittas i förna och på undersidan av murkna trädgrenar, ofta på våta ställen.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Öppna strandbiotoper

Substrat/Föda:
Ved och bark (Har betydelse)
Mark/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Dött träd (Har betydelse)
Lohmander fann arten på många lokaler under 1920-talet, 1949 och 1956. U. Gärdenfors fann den inte på en enda lokal i början av 1990-talet, trots undersökning av många lämpliga platser, vilket indikerar minskning. Förekomstarea mindre än 500 km2 i kombination med fortgående minskning leder till VU enligt kriteriet B1ab(ii,iii,iv)+2ab(ii,iii,iv).

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Kunskapen om artens utbredning under senare tid är begränsad varför den bör eftersökas mer systematiskt. Framför allt bör de lokaler som Lohmander undersökte för över 50 år sedan återbesökas för att se om arten går att återfinna.

Andersson, G., Djursvoll, P. & Scheller, U. 2008. Katalog över Nordens mångfotingar. Entomologisk Tidskrift 129: 173-190.

Gärdenfors, U. (ed.) 2005. Rödlistade arter i Sverige 2005 – The 2005 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Lohmander, H. 1925. Sveriges diplopoder. – Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles Handlingar 4:e följden, band 29, nr 2.

Lohmander, H. 1938. Berättelse för år 1937. – Göteborgs Musei Årstryck 1938: 18–24.

Lohmander, H. 1950. Faunistiskt fältarbete 1949 (östra Skåne). – Göteborgs Musei Årstryck 1949 och 1950: 148–160.

Lohmander, H. 1960. Faunistiskt fältarbete i södra Sverige 1956-59. – Göteborgs Musei Årstryck 1960: 43–73.

Meidell, B.A. 2005. Ålkejsarfoting, sid. 259-260. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Mångfotingar. Myriapoda. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Andersson 2007. Rev. Göran Andersson 2010. © 2010 ArtDatabanken.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Myriapoda - mångfotingar 
  • Klass
    Diplopoda - dubbelfotingar 
  • Underklass
    Chilognatha  
  • Infraklass
    Helminthomorpha  
  • Parvklass
    Eugnatha  
  • Överordning
    Juliformia  
  • Ordning
    Julida - cylinderdubbelfotingar 
  • Familj
    Julidae - kejsardubbelfotingar 
  • Tribus
    Julini  
  • Släkte
    Julus  
  • Art
    Julus scanicus, Lohmander, 1925 - ålkejsarfoting
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Andersson 2007. Rev. Göran Andersson 2010. © 2010 ArtDatabanken.