Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skogsvisslare

Organismgrupp Fjärilar, Dagfjärilar Erynnis tages
Skogsvisslare Fjärilar, Dagfjärilar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 27-29 mm. Könen är lika. Fjärilen ger vanligen ett enfärgat intryck men kan ibland vara mer kontrastrik, särskilt i sydöstra Sverige. Framvingarna är mörkbruna med grå mellanfält, på båda sidor inramade av mörkbruna tvärband av små fläckar. Talrika små vita prickar finns i sömfältet innanför vingfransarna, på både fram- och bakvingar, samt vid framvingekanten nära spetsen. Framvingarna har ibland ett svagt violett skimmer. Bakvingarna är mer enfärgat mörkbruna, ibland med antydan till ett ljusare brunt submarginalband. Skogsvisslare Erynnis tages är den enda av våra dagfjärilsarter som under nattvilan fäller vingarna taklikt över ryggen som ett nattfly.
Ägget är vitgrönt till orange och klotformigt med längsribbor. Larven är grön eller rödbrunaktig med en diffus mörkare rygglinje, och den har ett stort, hjärtformigt och mörkbrunt huvud. Puppan är rödbrun med genomskinliga mörkgröna vingslidor.
Utbredning
Länsvis förekomst för skogsvisslare Observationer i  Sverige för skogsvisslare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Skogsvisslare är en låglandsart i Skandinavien och har sin nordgräns i Möre-Romsdal, södra Oppland och södra Hedmark i Norge, vidare från norra Värmland genom Dalarna till Hälsingland, Medelpad och sydöstligaste Jämt­land. Söder om denna gräns är den påträffad i alla fylken och landskap och är tämligen allmän. I Danmark förekommer den idag främst lokalt i sanddynområden på Jyllands kust samt på Läsö, Djurs­land och norra Själland. Tidigare var den utbredd över hela Jylland och Själland, men äldre fynd saknas från många av öarna, bl.a. Langeland, Samsö, Mön och Bornholm. Den saknas i Finland men är utbredd i hela Estland.
Världsutbredningen sträcker sig från Spanien, Irland och Skandinavien genom hela Europa, utom Finland och nordvästra Ryssland, och vidare genom Turkiet och södra Sibirien till Mongoliet och Amurfloden. Utbredningen är påtagligt gles i Sibi­rien, och arten når här endast 55° N. Popula­tions­trenden är oförändrad eller svagt vikande i större delen av Europa, men i några små tätbefolkade länder med välundersökt fjärilsfauna, såsom Dan­mark, Belgien och Nederländerna är den kraftigt vikande.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Skogsvisslare påträffas endast i områden med väldränerande markunderlag av sand, mineraljord och grus. Den förekommer i öppet landskap på kusthedar, alvarmarker och torrängar samt i skogsmark med grusvägar och grustäkter, överallt där artens värdväxt käringtand Lotus corniculatus förekommer. Flygtiden är lång och infaller mellan mitten av maj och början av juli. Fjärilarna uppehåller sig gärna runt vegetationslösa ytor där de slår sig ner med utbredda vingar. De besöker företrädesvis låga blommor som finns i samma miljö som värdväxten och är värmeälskande, vilket innebär att de endast är aktiva vid klart väder och tidigt går till nattvila.
Äggen läggs utspridda ett och ett på värdväxtens blad. Äggutvecklingen tar 1-3 veckor. Larven tillväxer mellan sammanspunna blad av värdväxten och lämnar denna boning först då den vuxit sig så stor att födobrist uppstår. Utvecklingen är långsam, 1-2 månader, och övervintringen sker som fullväxt larv. Under våren förpuppar sig larven i övervintringsspånaden utan att inta ytterligare föda. Puppstadiet varar 2-4 veckor. En lokal population bedöms kräva minst ett eller två hektar av lämplig livsmiljö för sin överlevnad. Arten är lokaltrogen och spridningsbenägenheten till nyskapade miljöer är starkt begränsad om dessa befinner sig mer än några hundra meter från en förekomst.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· käringtand
· käringtand
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Hesperiidae (tjockhuvuden), Släkte Erynnis, Art Erynnis tages (Linnaeus, 1758) - skogsvisslare Synonymer Papilio tages Linnaeus, 1758, skogssmygare

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Konventioner Typisk art i 6210 Kalkgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6230 Stagg-gräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6270 Silikatgräsmarker (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6510 Slåtterängar i låglandet (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 6530 Lövängar (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON)), Typisk art i 9070 Trädklädd betesmark (Boreal region (BOR) och Kontinental region (CON))
Vingspann 27-29 mm. Könen är lika. Fjärilen ger vanligen ett enfärgat intryck men kan ibland vara mer kontrastrik, särskilt i sydöstra Sverige. Framvingarna är mörkbruna med grå mellanfält, på båda sidor inramade av mörkbruna tvärband av små fläckar. Talrika små vita prickar finns i sömfältet innanför vingfransarna, på både fram- och bakvingar, samt vid framvingekanten nära spetsen. Framvingarna har ibland ett svagt violett skimmer. Bakvingarna är mer enfärgat mörkbruna, ibland med antydan till ett ljusare brunt submarginalband. Skogsvisslare Erynnis tages är den enda av våra dagfjärilsarter som under nattvilan fäller vingarna taklikt över ryggen som ett nattfly.
Ägget är vitgrönt till orange och klotformigt med längsribbor. Larven är grön eller rödbrunaktig med en diffus mörkare rygglinje, och den har ett stort, hjärtformigt och mörkbrunt huvud. Puppan är rödbrun med genomskinliga mörkgröna vingslidor.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skogsvisslare

Länsvis förekomst och status för skogsvisslare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skogsvisslare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Skogsvisslare är en låglandsart i Skandinavien och har sin nordgräns i Möre-Romsdal, södra Oppland och södra Hedmark i Norge, vidare från norra Värmland genom Dalarna till Hälsingland, Medelpad och sydöstligaste Jämt­land. Söder om denna gräns är den påträffad i alla fylken och landskap och är tämligen allmän. I Danmark förekommer den idag främst lokalt i sanddynområden på Jyllands kust samt på Läsö, Djurs­land och norra Själland. Tidigare var den utbredd över hela Jylland och Själland, men äldre fynd saknas från många av öarna, bl.a. Langeland, Samsö, Mön och Bornholm. Den saknas i Finland men är utbredd i hela Estland.
Världsutbredningen sträcker sig från Spanien, Irland och Skandinavien genom hela Europa, utom Finland och nordvästra Ryssland, och vidare genom Turkiet och södra Sibirien till Mongoliet och Amurfloden. Utbredningen är påtagligt gles i Sibi­rien, och arten når här endast 55° N. Popula­tions­trenden är oförändrad eller svagt vikande i större delen av Europa, men i några små tätbefolkade länder med välundersökt fjärilsfauna, såsom Dan­mark, Belgien och Nederländerna är den kraftigt vikande.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Hesperiidae - tjockhuvuden 
  • Underfamilj
    Pyrginae - visslare 
  • Släkte
    Erynnis  
  • Art
    Erynnis tages(Linnaeus, 1758) - skogsvisslare
    Synonymer
    Papilio tages Linnaeus, 1758
    skogssmygare

Skogsvisslare påträffas endast i områden med väldränerande markunderlag av sand, mineraljord och grus. Den förekommer i öppet landskap på kusthedar, alvarmarker och torrängar samt i skogsmark med grusvägar och grustäkter, överallt där artens värdväxt käringtand Lotus corniculatus förekommer. Flygtiden är lång och infaller mellan mitten av maj och början av juli. Fjärilarna uppehåller sig gärna runt vegetationslösa ytor där de slår sig ner med utbredda vingar. De besöker företrädesvis låga blommor som finns i samma miljö som värdväxten och är värmeälskande, vilket innebär att de endast är aktiva vid klart väder och tidigt går till nattvila.
Äggen läggs utspridda ett och ett på värdväxtens blad. Äggutvecklingen tar 1-3 veckor. Larven tillväxer mellan sammanspunna blad av värdväxten och lämnar denna boning först då den vuxit sig så stor att födobrist uppstår. Utvecklingen är långsam, 1-2 månader, och övervintringen sker som fullväxt larv. Under våren förpuppar sig larven i övervintringsspånaden utan att inta ytterligare föda. Puppstadiet varar 2-4 veckor. En lokal population bedöms kräva minst ett eller två hektar av lämplig livsmiljö för sin överlevnad. Arten är lokaltrogen och spridningsbenägenheten till nyskapade miljöer är starkt begränsad om dessa befinner sig mer än några hundra meter från en förekomst.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Våtmark, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Biotoper där arten kan förekomma: Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö, Buskmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· käringtand - Lotus corniculatus (Viktig)
Etymologi: Tages (gr.) = namnet på en ung pojke som uppenbarade sig för etruskerna och med en äldre mans visdom under-visade dem i det gudomliga.
Uttal: [Ery´nnis táges]

Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Hesperiidae - tjockhuvuden 
  • Underfamilj
    Pyrginae - visslare 
  • Släkte
    Erynnis  
  • Art
    Erynnis tages, (Linnaeus, 1758) - skogsvisslare
    Synonymer
    Papilio tages Linnaeus, 1758
    skogssmygare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.