Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  aurorafjäril

Organismgrupp Fjärilar, Dagfjärilar Anthocharis cardamines
Aurorafjäril Fjärilar, Dagfjärilar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 31-50 mm. Vingarna är på översidan vita. Hos hanen är framvingarna i yttre hälften orange, från den smala svarta spetsfläcken till något innanför den rundade diskfläcken. Hos honan saknas den orange färgen, spetsfläcken är ofta bredare­ och diskfläcken kraftigare och halvmånformig. Bakvingarnas undersidor är hos båda könen marmorerade i grönt och svart, med relativt stora oregelbundet formade vita fläckar, vilket är ett utmärkt kamouflage i blomkorgen av hundkäx. Äggen är gulröda till blodröda och kägelformiga med ca 18 längsribbor. Larven är tunn och lång­sträckt, på ryggen och sidorna blågrön med fina svarta punkter, undertill ljusare och ibland med en ljusare rygglinje. Huvudet är grönt. Puppan har en ovanlig form, ett kamouflage som gör att den påminner om skottet på en växtstjälk. Den är bakåt bågböjd, kraftigt avsmalnande mot båda ändarna och har en utskjutande buksida som förstärker intrycket av att den utgör en del av sitt underlag. Den är ljust grönbrun till gråbrun, på ryggsidan mörkare, med en markant ljusare sidolinje och ljusare vingribbor på den utskjutande buksidan.
Utbredning
Observationer i  Sverige för aurorafjäril
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Aurorafjäril är tämligen allmän i hela södra och mellersta Sverige, men mer sällsynt i Norrland. Den saknas i huvudsak i fjälltrakterna och i största delen av barrskogsområdet nedom fjällkedjan, men är likväl påträffad i flertalet lappmarker till Torne träsk i norr. Hälsingland utgjorde nordgräns fram till slutet av 1800-talet. I Danmark finns den i lämpliga miljöer i hela landet, men mer sparsamt på västra Jylland. I Norge utgör Nord-Tröndelag nordvästgräns, men flera fynd har även rapporterats från Troms och Västra Finnmark, vilka troligen sammanhänger med utbredningsområdet i Finland där den är allmän i de södra och mellersta provinserna, men även påträffad till Utsjoki och Kilpisjärvi längst i norr. Världsutbredningen omfattar hela Europa från Spanien, Irland och Norden till Ryssland och vidare genom Sibirien till Japan. Populationstrenden är stabil i hela Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Ekologi
Aurorafjäril påträffas främst i öppna odlingslandskap, främst i områden med talrika ­träddungar, buskridåer, markhällar och andra odlingshinder, samt även i öppningar i ädellöv- och alskog. Den finns också gärna vid sjökanter med fuktiga ängar. I barr­skogstrakter påträffas­ den nästan enbart i anslutning till uppodlad mark. Ett flertal korsblommiga växter (Brassicaceae) kan utnyttjas som värdväxter, men främst ängsbräsma Cardamine pratensis, löktrav Alliaria petiolata, rockentrav Arabis glabra, lundtrav A. hirsuta och penningört Thlaspi arvense. Honan lägger äggen utspridda ett och ett på knoppar och undviker plantor som redan har ägg lagda av närbesläktade arter. Den unga larven äter av blommorna medan senare larv­stadier äter av bladen. Ägg- och larvutveckling tar 5-10 respektive 16-34 dagar. Puppan övervintrar exponerat på bl.a. vissna örtstjälkar. Hanen kläcker från första veckan i maj till början av juni och honan cirka tio dagar senare. Flygtiden varar till slutet av juni och arten har endast en generation i hela Europa. Den är en flitig blombesökare och slår gärna ner på hundkäx Anthriscus sylvestris som också ofta får tjäna som viloplats vid otjänligt väder och under natten. Båda könen söker aktivt efter en parningspartner. Honan parar sig vanligen endast en gång. Arten är ganska stationär men kan ändå förflytta sig över betydande avstånd och härigenom lättare kolonisera lediga livsmiljöer.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Urban miljö
Urban miljö
Våtmark
Våtmark
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· lundtrav
· lundtrav
· löktrav
· löktrav
· penningört
· penningört
· rockentrav
· rockentrav
· ängsbräsma
· ängsbräsma
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pieridae (vitfjärilar), Släkte Anthocharis, Art Anthocharis cardamines (Linnaeus, 1758) - aurorafjäril Synonymer Papilio cardamines Linnaeus, 1758

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Vingspann 31-50 mm. Vingarna är på översidan vita. Hos hanen är framvingarna i yttre hälften orange, från den smala svarta spetsfläcken till något innanför den rundade diskfläcken. Hos honan saknas den orange färgen, spetsfläcken är ofta bredare­ och diskfläcken kraftigare och halvmånformig. Bakvingarnas undersidor är hos båda könen marmorerade i grönt och svart, med relativt stora oregelbundet formade vita fläckar, vilket är ett utmärkt kamouflage i blomkorgen av hundkäx. Äggen är gulröda till blodröda och kägelformiga med ca 18 längsribbor. Larven är tunn och lång­sträckt, på ryggen och sidorna blågrön med fina svarta punkter, undertill ljusare och ibland med en ljusare rygglinje. Huvudet är grönt. Puppan har en ovanlig form, ett kamouflage som gör att den påminner om skottet på en växtstjälk. Den är bakåt bågböjd, kraftigt avsmalnande mot båda ändarna och har en utskjutande buksida som förstärker intrycket av att den utgör en del av sitt underlag. Den är ljust grönbrun till gråbrun, på ryggsidan mörkare, med en markant ljusare sidolinje och ljusare vingribbor på den utskjutande buksidan.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för aurorafjäril

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Aurorafjäril är tämligen allmän i hela södra och mellersta Sverige, men mer sällsynt i Norrland. Den saknas i huvudsak i fjälltrakterna och i största delen av barrskogsområdet nedom fjällkedjan, men är likväl påträffad i flertalet lappmarker till Torne träsk i norr. Hälsingland utgjorde nordgräns fram till slutet av 1800-talet. I Danmark finns den i lämpliga miljöer i hela landet, men mer sparsamt på västra Jylland. I Norge utgör Nord-Tröndelag nordvästgräns, men flera fynd har även rapporterats från Troms och Västra Finnmark, vilka troligen sammanhänger med utbredningsområdet i Finland där den är allmän i de södra och mellersta provinserna, men även påträffad till Utsjoki och Kilpisjärvi längst i norr. Världsutbredningen omfattar hela Europa från Spanien, Irland och Norden till Ryssland och vidare genom Sibirien till Japan. Populationstrenden är stabil i hela Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Pieridae - vitfjärilar 
  • Underfamilj
    Pierinae - äkta vitfjärilar 
  • Tribus
    Anthocharini  
  • Släkte
    Anthocharis  
  • Art
    Anthocharis cardamines(Linnaeus, 1758) - aurorafjäril
    Synonymer
    Papilio cardamines Linnaeus, 1758

Aurorafjäril påträffas främst i öppna odlingslandskap, främst i områden med talrika ­träddungar, buskridåer, markhällar och andra odlingshinder, samt även i öppningar i ädellöv- och alskog. Den finns också gärna vid sjökanter med fuktiga ängar. I barr­skogstrakter påträffas­ den nästan enbart i anslutning till uppodlad mark. Ett flertal korsblommiga växter (Brassicaceae) kan utnyttjas som värdväxter, men främst ängsbräsma Cardamine pratensis, löktrav Alliaria petiolata, rockentrav Arabis glabra, lundtrav A. hirsuta och penningört Thlaspi arvense. Honan lägger äggen utspridda ett och ett på knoppar och undviker plantor som redan har ägg lagda av närbesläktade arter. Den unga larven äter av blommorna medan senare larv­stadier äter av bladen. Ägg- och larvutveckling tar 5-10 respektive 16-34 dagar. Puppan övervintrar exponerat på bl.a. vissna örtstjälkar. Hanen kläcker från första veckan i maj till början av juni och honan cirka tio dagar senare. Flygtiden varar till slutet av juni och arten har endast en generation i hela Europa. Den är en flitig blombesökare och slår gärna ner på hundkäx Anthriscus sylvestris som också ofta får tjäna som viloplats vid otjänligt väder och under natten. Båda könen söker aktivt efter en parningspartner. Honan parar sig vanligen endast en gång. Arten är ganska stationär men kan ändå förflytta sig över betydande avstånd och härigenom lättare kolonisera lediga livsmiljöer.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), Nyttjar nektar/pollen

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Urban miljö, Våtmark, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· lundtrav - Arabis hirsuta (Har betydelse)
· löktrav - Alliaria petiolata (Har betydelse)
· penningört - Thlaspi arvense (Har betydelse)
· rockentrav - Turritis glabra (Har betydelse)
· ängsbräsma - Cardamine pratensis (Har betydelse)
Etymologi: Cardamines = syftar på växtsläktet bräsmor Cardamine.
Uttal: [Antókaris kardámines]

Eliasson, C.U., Ryrholm, N., Holmer, M., Jilg, K. & Gärdenfors, U. 2005. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Dagfjärilar. Hesperiidae - Nymphalidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Papilionoidea - äkta dagfjärilar 
  • Familj
    Pieridae - vitfjärilar 
  • Underfamilj
    Pierinae - äkta vitfjärilar 
  • Tribus
    Anthocharini  
  • Släkte
    Anthocharis  
  • Art
    Anthocharis cardamines, (Linnaeus, 1758) - aurorafjäril
    Synonymer
    Papilio cardamines Linnaeus, 1758
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Claes U. Eliasson, 2005.