Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  strandjordtunga

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Geoglossum littorale
Strandjordtunga Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Strandjordtungans fruktkroppar är låga och förhållandevis robusta, 7–28 mm höga och 2,5–9 mm breda. De är svarta, ej klibbiga, upprätta eller ibland böjda upptill. Formen är klubblik, säck- eller klumpformad, sällan flikad upptill. Den fertila delen är ojämnt avgränsad, 3–9 mm hög, 2–6 mm bred, rent svart och matt, vanligen tillplattad från sidorna. Den har vanligen en eller flera längsgående fåror, toppen är trubbig, avrundad eller flack. Hymeniet är först ljust gulbrunt men senare kraftigt färgat uppåt, mörkt gulbrunt till svartbrunt. Foten kan vara längre eller kortare än den fertila delen, ibland mycket kort. Den är småfjällig till tvärrynkad, åtminstone upptill med utstickande hår. Vid basen är den omgiven av en löst sammanhållen klump av sandkorn och mycel.
Utbredning
Länsvis förekomst för strandjordtunga Observationer i  Sverige för strandjordtunga
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Denna art beskrevs i Danmark på 1800-talet av Rostrup, men den lokalen är förstörd. I Sverige är arten endast känd från 5 sjöstränder i Småland (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 60, vilket motsvarar ungefär 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1200 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 200-300 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 20 åren, främst p.g.a. ogynnsam vattenföring. Förhoppningsvis kommer populationerna i landet att i framtiden sluta minska, och t.o.m. förstärkas, som ett resultat av det riktade åtgärdsprogram som planeras för arten. I Danmark är strandjordtungan känd från en lokal och den är rödlistad även där. Strandjordtungan är inte känd från några andra länder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare i fuktig-våt sand och grus på stränder till oligotrofa-mesotrofa, vanligen reglerade sjöar. Misstänks vara symbiotiskt associerad med strandpryl. Känd från 7 svenska lokaler vid fem sjöar i Jönköpings och Kronobergs län: Saljen, Furen, Bolmen, Hokasjön och Rottnen. Dessa lokaler utgör majoriteten av världens totala kända förekomst, vilket gör att Sverige har ett globalt bevarandeansvar för arten. Arten är beroende av vattenståndsfluktuationer och återfinns bara på flacka, grusiga stränder vid sjöar med stora naturliga förändringar av vattennivån och/eller långtidsreglerade. Reglering som upprätthåller ett konstant vattenstånd eller regleras med korta intervaller missgynnar arten. Total population och förekomstarea är mycket liten och bedöms ha minskat, främst p.g.a. ogynnsam vattenföring. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för strandjordtunga 2005-2014 har resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (120-1200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (7-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (5860-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).
Ekologi
Strandjordtunga är en art med mycket speciella ståndortskrav. Den växer i grupper på mellan 0,5 och 3 m², med från ett fåtal till ca 40 fruktkroppar. Svampen förekommer på flacka, grusiga eller sandiga stränder vid oligotrofa sjöar med fluktuerande vattenstånd, där den yttre strandzonen långvarigt exponeras vid lågvatten. Växtsamhället består av låga örter och domineras av strandpryl Littorella uniflora, med vilken svampen misstänks vara symbiotiskt associerad. Den förekommer på hösten från augusti till november. På två av lokalerna uppträder fruktkroppar på två platser, vid de andra sjöarna på ett ställe. Varje plats rymmer troligtvis ett fåtal genetiskt unik svampindivider (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Sötvatten
Sötvatten
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Sjöar
Sjöar
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Geoglossomycetes, Ordning Geoglossales (jordtungor), Familj Geoglossaceae, Släkte Geoglossum s. str., Art Geoglossum littorale (Rostr.) Nannf. - strandjordtunga Synonymer Leptoglossum litorale Rostr.

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii); C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare i fuktig-våt sand och grus på stränder till oligotrofa-mesotrofa, vanligen reglerade sjöar. Misstänks vara symbiotiskt associerad med strandpryl. Känd från 7 svenska lokaler vid fem sjöar i Jönköpings och Kronobergs län: Saljen, Furen, Bolmen, Hokasjön och Rottnen. Dessa lokaler utgör majoriteten av världens totala kända förekomst, vilket gör att Sverige har ett globalt bevarandeansvar för arten. Arten är beroende av vattenståndsfluktuationer och återfinns bara på flacka, grusiga stränder vid sjöar med stora naturliga förändringar av vattennivån och/eller långtidsreglerade. Reglering som upprätthåller ett konstant vattenstånd eller regleras med korta intervaller missgynnar arten. Total population och förekomstarea är mycket liten och bedöms ha minskat, främst p.g.a. ogynnsam vattenföring. Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för strandjordtunga 2005-2014 har resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (120-1200). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (30). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (7-60). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (5860-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-120) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Starkt hotad (EN). (B2ab(iii); C2a(i)).

Åtgärdsprogram Avslutat
Strandjordtungans fruktkroppar är låga och förhållandevis robusta, 7–28 mm höga och 2,5–9 mm breda. De är svarta, ej klibbiga, upprätta eller ibland böjda upptill. Formen är klubblik, säck- eller klumpformad, sällan flikad upptill. Den fertila delen är ojämnt avgränsad, 3–9 mm hög, 2–6 mm bred, rent svart och matt, vanligen tillplattad från sidorna. Den har vanligen en eller flera längsgående fåror, toppen är trubbig, avrundad eller flack. Hymeniet är först ljust gulbrunt men senare kraftigt färgat uppåt, mörkt gulbrunt till svartbrunt. Foten kan vara längre eller kortare än den fertila delen, ibland mycket kort. Den är småfjällig till tvärrynkad, åtminstone upptill med utstickande hår. Vid basen är den omgiven av en löst sammanhållen klump av sandkorn och mycel.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för strandjordtunga

Länsvis förekomst och status för strandjordtunga baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för strandjordtunga

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Denna art beskrevs i Danmark på 1800-talet av Rostrup, men den lokalen är förstörd. I Sverige är arten endast känd från 5 sjöstränder i Småland (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 60, vilket motsvarar ungefär 600 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 1200 individer enligt IUCN:s definitioner). Utbredningen i landet bedöms vara kraftigt fragmenterad. Förekomstarean skattas till som mest omkring 200-300 km2. Total population i landet bedöms ha minskat med mellan 5 och 15 % över de senaste 20 åren, främst p.g.a. ogynnsam vattenföring. Förhoppningsvis kommer populationerna i landet att i framtiden sluta minska, och t.o.m. förstärkas, som ett resultat av det riktade åtgärdsprogram som planeras för arten. I Danmark är strandjordtungan känd från en lokal och den är rödlistad även där. Strandjordtungan är inte känd från några andra länder.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Geoglossomycetes  
  • Ordning
    Geoglossales - jordtungor 
  • Familj
    Geoglossaceae  
  • Släkte
    Geoglossum s. str.  
  • Art
    Geoglossum littorale(Rostr.) Nannf. - strandjordtunga
    Synonymer
    Leptoglossum litorale Rostr.

Strandjordtunga är en art med mycket speciella ståndortskrav. Den växer i grupper på mellan 0,5 och 3 m², med från ett fåtal till ca 40 fruktkroppar. Svampen förekommer på flacka, grusiga eller sandiga stränder vid oligotrofa sjöar med fluktuerande vattenstånd, där den yttre strandzonen långvarigt exponeras vid lågvatten. Växtsamhället består av låga örter och domineras av strandpryl Littorella uniflora, med vilken svampen misstänks vara symbiotiskt associerad. Den förekommer på hösten från augusti till november. På två av lokalerna uppträder fruktkroppar på två platser, vid de andra sjöarna på ett ställe. Varje plats rymmer troligtvis ett fåtal genetiskt unik svampindivider (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, men markmycelet kan ha lång livslängd, flera decennier, eller mer.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Landskapstyper där arten kan förekomma: Sötvatten

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Sjöar

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Det allvarligaste hotet mot arten är förändringar av de strandmiljöer där den växer, genom t ex ändrad vattenreglering eller exploatering av dessa stränder.

Påverkan
  • Vattenreglering (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Fortsatt vattenreglering bör ske på de kända växtplatserna, då det verkar gynna svampen. De kända lokalerna bör övervakas och vid behov ges ett juridiskt skydd. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Forskning behövs för att klarlägga artens ekologi och miljökrav. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer.

Åtgärdsprogram Avslutat
Utländska namn – DK: Strand-jordtunga.

Johansson N. 2005. Åtgärdsprogram för strandjordtunga. Naturvårdsverket Kers, L.E. & Carlsson, R. 1996. Jordtungan Geoglossum littorale återfunnen - i Sverige. Svensk Bot. Tidskr. 90: 65–81.

Læssøe, T. 1997. Genfund af Geoglossum littorale (Rostr.)Nannf. Svampe 35: 50–51.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Geoglossomycetes  
  • Ordning
    Geoglossales - jordtungor 
  • Familj
    Geoglossaceae  
  • Släkte
    Geoglossum s. str.  
  • Art
    Geoglossum littorale, (Rostr.) Nannf. - strandjordtunga
    Synonymer
    Leptoglossum litorale Rostr.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin 2001.