Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  tryffelmurkla

Organismgrupp Storsvampar, Sporsäcksvampar Geopora cooperi
Tryffelmurkla Storsvampar, Sporsäcksvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Tryffelmurklan bildar regelbundet rundade fruktkroppar som kan bli upp till 4-5 cm stora, med en något tillplattad bas. De sitter underjordiskt eller till hälften nedsänkt i marken. Utsidan är fint småluden i ljusare och mörkare brunt, ytan med oregelbundet löpande låga veck och fåror (murkelliknande). I tvärsnitt ser man ett vindlande hymenium som i bleka köttiga stråk skapar mer eller mindre stora hålrum med en eller flera öppningar i peridiet. Fruktkroppen kan vara mycket spröd och bräcklig. Övriga arter i släktet Geopora är små skålsvampar, 1/2–1 cm stora fördjupningar i marken med ett betydligt mindre veckat hymenium.
Utbredning
Länsvis förekomst för tryffelmurkla Observationer i  Sverige för tryffelmurkla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är tryffelmurklan känd från Skåne, Uppland, Jämtland och Gotland. 4 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 50, vilket motsvarar ungefär 80 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 800 individer enligt IUCN:s definitioner). Det är svårt att bedöma ev. minskning. Den är också känd från södra Europa, bl.a. Italien, Frankrike och Ungern. I västra USA är den är allmän från Kalifornien till Alaska. Tryffelmurklan är också rapporterad från Kina.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med tall. Växer i sandiga miljöer såsom sandtallskog och sandhedar med tall. Relativt stor och vårväxande men få fynd och uppenbarligen mycket sällsynt. Liten population och förekomstarea och hotas av förändringar på dess fåtaliga växtplatser som förändrar habitatkvalitén negativt. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (1600-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (16-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Tryffelmurkla bildar mykorrhiza med tall. Den påträffas framförallt tillsammans med tall på sandjord nära havet, t ex i Norduppland och på Gotland, men den är även funnen på lerig gräsmattejord och till och med i en myrstack. Även i Nordamerika tycks den föredra sandmark med tall nära havet, men förekommer även i bergstrakter och associerad med bl.a. ädelgran, Abies och Pseudotsuga. I Alaska rapporteras den växa under Populus och Salix. Från Sydeuropa har den uppgivits tillsammans med Quercus och Cedrus. Den parasiteras av en pyrenomycet, Microthecium geoporae med slutna fruktkroppar. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Pezizomycetes, Ordning Pezizales (skålsvampar), Familj Pyronemataceae, Släkte Geopora (stjärnskålar), Art Geopora cooperi Harkn. - tryffelmurkla Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall. Växer i sandiga miljöer såsom sandtallskog och sandhedar med tall. Relativt stor och vårväxande men få fynd och uppenbarligen mycket sällsynt. Liten population och förekomstarea och hotas av förändringar på dess fåtaliga växtplatser som förändrar habitatkvalitén negativt. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (100-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (25). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 10000 (1600-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 100 (16-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Tryffelmurklan bildar regelbundet rundade fruktkroppar som kan bli upp till 4-5 cm stora, med en något tillplattad bas. De sitter underjordiskt eller till hälften nedsänkt i marken. Utsidan är fint småluden i ljusare och mörkare brunt, ytan med oregelbundet löpande låga veck och fåror (murkelliknande). I tvärsnitt ser man ett vindlande hymenium som i bleka köttiga stråk skapar mer eller mindre stora hålrum med en eller flera öppningar i peridiet. Fruktkroppen kan vara mycket spröd och bräcklig. Övriga arter i släktet Geopora är små skålsvampar, 1/2–1 cm stora fördjupningar i marken med ett betydligt mindre veckat hymenium.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för tryffelmurkla

Länsvis förekomst och status för tryffelmurkla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för tryffelmurkla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är tryffelmurklan känd från Skåne, Uppland, Jämtland och Gotland. 4 kända aktuella lokaler i landet (2005). Det verkliga antalet lokaler i landet bedöms inte överstiga 50, vilket motsvarar ungefär 80 genetiskt unika mycel (bedöms motsvara 800 individer enligt IUCN:s definitioner). Det är svårt att bedöma ev. minskning. Den är också känd från södra Europa, bl.a. Italien, Frankrike och Ungern. I västra USA är den är allmän från Kalifornien till Alaska. Tryffelmurklan är också rapporterad från Kina.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Pyronemataceae  
  • Släkte
    Geopora - stjärnskålar 
  • Art
    Geopora cooperiHarkn. - tryffelmurkla

Tryffelmurkla bildar mykorrhiza med tall. Den påträffas framförallt tillsammans med tall på sandjord nära havet, t ex i Norduppland och på Gotland, men den är även funnen på lerig gräsmattejord och till och med i en myrstack. Även i Nordamerika tycks den föredra sandmark med tall nära havet, men förekommer även i bergstrakter och associerad med bl.a. ädelgran, Abies och Pseudotsuga. I Alaska rapporteras den växa under Populus och Salix. Från Sydeuropa har den uppgivits tillsammans med Quercus och Cedrus. Den parasiteras av en pyrenomycet, Microthecium geoporae med slutna fruktkroppar. På de kända lokalerna uppträder som regel fruktkroppar bara på någon enstaka till ett par platser. Varje plats rymmer troligtvis en genetiskt unik svampindivid (genet) som kan fragmenteras till 10 eller flera frilevande men genetiskt identiska mycel (rameter, motsvarar IUCN:s definition av individ). Fruktkropparna är kortlivade, medan markmycelet kan ha en lång livslängd, flera decennier och potentiellt kan leva lika länge som mykorrhizasvampens värdträd kontinuerligt finns på platsen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Det främsta hotet mot arten är avverkning av kustnära tallbestånd på sandjord. Som regel är svampindividers markmycel långlivade, flera decennier och mer, varför det är angeläget att skydda kända växtplatser genom att säkerställa en framtida kontinuitet i trädskiktet. Även körskador och markberedning kan vara ödesdigert för artens markmycel.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Bästa sättet att säkra kända växtplatser är att helt undanta dessa från avverkning. Sker avverkning bör detta ske skonsamt genom att i möjligaste mån bibehålla delar av trädskiktet. Marken på växtplatsen utsätts inte för kraftiga störningar av typen markberedning eller annan fordonskörning. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på förekomsterna. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Forskning behövs för att klarlägga artens ekologi och miljökrav behövs.
Arten hittades första gången i Sverige 1945 på Billudden vid Älvkarleby, Uppland, där den är konstaterad ännu på 1980-talet.

Eriksson, G. 1976. Anteckningar om svampfynd på Gotland, Sverige. Friesia 11: 126–134.

Hansen, L. & Knudsen, K. 2000. Nordic Macromycetes vol 1. Nordsvamp, Köpenhamn.

Kers, L.E. 1974. The Swedish geoporae and their pyrenomycete infections. Svensk Bot. Tidskr. 68: 344–354.

Kers, L.E. 1988. Geopora cooperi, murkeltryffel, påträffad i Jämtland. Svensk Bot. Tidskr. 82: 33-39.

Montecchi, A. & Sarasini, M. 2000. Funghi Ipogei dEuropa. A M B Fondazione, Trento, Italien.

Nannfeldt, J.A. 1946. En ny hypogé, tryffeln Geopora schackii P. Henn. Friesia 3: 177–188.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eric Danell 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Pezizomycetes  
  • Ordning
    Pezizales - skålsvampar 
  • Familj
    Pyronemataceae  
  • Släkte
    Geopora - stjärnskålar 
  • Art
    Geopora cooperi, Harkn. - tryffelmurkla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Eric Danell 2001.