Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  luddfjällskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Lepiota tomentella
Luddfjällskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Luddfjällskivling tillhör en grupp fjällskivlingar som kännetecknas av gulbruna färgtoner. Hatten är 1–4 cm bred, klockformad till konvex, ljust brun till ockrabrun, filthårig, senare fint flockig, sällan med en lila eller rödaktig ton. Lamellerna är täta och fria. Sporerna är 7,5–8 x 3–4 µm. Foten är 3–4 cm hög och 3–4 mm bred, ihålig, löklikt vidgad, nedom ringzonen med spridda fjäll av hattens färg. Velum är flockigt. Köttet är vitt och tunt. Lukten är syrlig, svag.
Utbredning
Länsvis förekomst för luddfjällskivling Observationer i  Sverige för luddfjällskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Luddfjällskivling är funnen på sju platser i Sverige; fyra på Öland, två i Skåne och en i Värmland. Arten är rödlistad i Danmark. I Storbritannien betecknas den som tämligen ovanlig. Den är sällsynt i Europa. Svampen är en signalart som indikerar miljöer med höga naturvärden.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i förna på kalkrik mark i ädellövskog och mosaikartade hässlen i kalkområden. Endast känd från Öland, Västergötland och Skåne samt några okontrollerade uppgifter från andra landskap. Tydligt värmekrävande och beroende av lågskogar eller brynmiljöer på grunda jordar. Total population mycket liten och uppenbart en ytterst sällsynt art. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (200-1600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (40). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (32-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Svampen lever som förnanedbrytare på näringsrik mark i hässlen och i ek- och bokskogar. I Skåne förekommer den i fuktig, mullrik al-askskog. Från Värmland rapporteras den växa med gran.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Agaricaceae, Släkte Lepiota (fjällskivlingar), Art Lepiota tomentella J. E. Lange - luddfjällskivling Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i förna på kalkrik mark i ädellövskog och mosaikartade hässlen i kalkområden. Endast känd från Öland, Västergötland och Skåne samt några okontrollerade uppgifter från andra landskap. Tydligt värmekrävande och beroende av lågskogar eller brynmiljöer på grunda jordar. Total population mycket liten och uppenbart en ytterst sällsynt art. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (200-1600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (40). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 40 (10-80). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (32-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Luddfjällskivling tillhör en grupp fjällskivlingar som kännetecknas av gulbruna färgtoner. Hatten är 1–4 cm bred, klockformad till konvex, ljust brun till ockrabrun, filthårig, senare fint flockig, sällan med en lila eller rödaktig ton. Lamellerna är täta och fria. Sporerna är 7,5–8 x 3–4 µm. Foten är 3–4 cm hög och 3–4 mm bred, ihålig, löklikt vidgad, nedom ringzonen med spridda fjäll av hattens färg. Velum är flockigt. Köttet är vitt och tunt. Lukten är syrlig, svag.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för luddfjällskivling

Länsvis förekomst och status för luddfjällskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för luddfjällskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Luddfjällskivling är funnen på sju platser i Sverige; fyra på Öland, två i Skåne och en i Värmland. Arten är rödlistad i Danmark. I Storbritannien betecknas den som tämligen ovanlig. Den är sällsynt i Europa. Svampen är en signalart som indikerar miljöer med höga naturvärden.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota tomentellaJ. E. Lange - luddfjällskivling

Svampen lever som förnanedbrytare på näringsrik mark i hässlen och i ek- och bokskogar. I Skåne förekommer den i fuktig, mullrik al-askskog. Från Värmland rapporteras den växa med gran.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess få växtplatser lätt kan förstöras genom slutavverkning, schaktning eller annan exploatering. En upphörd betesdrift, med åtföljande igenväxning från öppna och halvöppna miljöer till helt slutna kommer att missgynna arten. Avverkning och körskador eller markberedning är konkreta hot på kända växtplatser.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
De kända lokalerna bör ges ett juridiskt skydd. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri. Arten är beroende av att de extensivt betade mosaikmiljöerna får fortsatt hävd, kompletterat med naturvårdsinriktade skogliga åtgärder i syfte att upprätthålla en viss luckighet. På sikt bör fler områden i anslutning till kända lokaler skötas på liknande sätt, för att nyetablering ska kunna bli möjlig.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Eds) 1992. Nordic Macromycetes. Vol. 2: 218. Nordsvamp, Copenhagen.

Moser, M. 1983. Die Röhrlinge und Blätterpilze. Kleine Kryptogamenflora. Band II b/2, sid. 239.

Pegler, D.N. & Legon, N.W. 1998. Profiles of fungi. Mycologist, 12(1): 37. Cambridge.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Agaricaceae  
  • Släkte
    Lepiota - fjällskivlingar 
  • Art
    Lepiota tomentella, J. E. Lange - luddfjällskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karin Bohlin & Tommy Knutsson 2001.