Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  balsamticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Postia balsamea
Balsamticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Balsamticka bildar tunna ettåriga ganska mjuka fruktkroppar som växer enstaka eller taktegellagda. Ibland har fruktkropparna en avsmalnande bas. Hattarna är upp till 5 cm breda och upp till 0,8 cm tjocka. De har ofta en vågig eller uppböjd framkant. Ovansidan är gråvit till vit med bruna inslag, slät eller fint fibrig i koncentriska zoner. Som äldre blir den mera ljusbrun och delvis glatt på zonerna, speciellt mot basen. Porerna är först vita till gräddfärgade, på äldre exemplar smutsigt grågula, kantiga till runda och efterhand något uppslitsade. Fruktköttet är vitaktigt till läderfärgat och ganska segt, upp till 3 mm tjockt, men vanligen tunnare än det likfärgade eller något mörkare porlagret. Svampen har en typ av hyfer, den har söljor, spormåtten är 4–5 x 2,5–3 µm. Svampen har stora cystider, 11–22 x 5–7µm. Lukten är angenäm, nötaktig. Smaken är kådartad.
Utbredning
Länsvis förekomst för balsamticka Observationer i  Sverige för balsamticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Balsamtickan är endast känd från tio lokaler i Sverige, i Västergötland, Närke, Södermanland och Uppland. Arten är vitt spridd i norra och centrala Europa och finns även i Nordamerika.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare i ved av gran i granskog, men sällsynt även på andra trädslag. En väl eftersökt, uppenbarligen ytterst sällsynt art med liten population. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (20-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (8084-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (28-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Ekologi
Balsamtickan är nedbrytare och ger brunröta på död barrved och stamröta på levande barrträd. Den växer oftast på gran i Sverige, men ett av fynden från Västergötland är gjort på ek. Utomlands är de flesta fynden gjorda på lärk.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· skogsek
· skogsek
Dött träd
Dött träd
Levande träd
Levande träd
· gran
· gran
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Dacryobolaceae, Släkte Postia, Art Postia balsamea (Peck) Jülich - balsamticka Synonymer Oligoporus balsameus (Peck) Gilb. & Ryvarden, Oligoporus balsameus (Peck) Gilb. & Ryv., Tyromyces balsameus (Peck) Murrill, Polyporus balsameus Peck, Spongiporus balsameus (Peck) A.David

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier D
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare i ved av gran i granskog, men sällsynt även på andra trädslag. En väl eftersökt, uppenbarligen ytterst sällsynt art med liten population. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. Svårt att bedöma ev. populationsförändring. Antalet reproduktiva individer skattas till 200 (20-400). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (5-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (8084-20000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (28-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Starkt hotad (EN) enligt D-kriteriet. (D).
Balsamticka bildar tunna ettåriga ganska mjuka fruktkroppar som växer enstaka eller taktegellagda. Ibland har fruktkropparna en avsmalnande bas. Hattarna är upp till 5 cm breda och upp till 0,8 cm tjocka. De har ofta en vågig eller uppböjd framkant. Ovansidan är gråvit till vit med bruna inslag, slät eller fint fibrig i koncentriska zoner. Som äldre blir den mera ljusbrun och delvis glatt på zonerna, speciellt mot basen. Porerna är först vita till gräddfärgade, på äldre exemplar smutsigt grågula, kantiga till runda och efterhand något uppslitsade. Fruktköttet är vitaktigt till läderfärgat och ganska segt, upp till 3 mm tjockt, men vanligen tunnare än det likfärgade eller något mörkare porlagret. Svampen har en typ av hyfer, den har söljor, spormåtten är 4–5 x 2,5–3 µm. Svampen har stora cystider, 11–22 x 5–7µm. Lukten är angenäm, nötaktig. Smaken är kådartad.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för balsamticka

Länsvis förekomst och status för balsamticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för balsamticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Balsamtickan är endast känd från tio lokaler i Sverige, i Västergötland, Närke, Södermanland och Uppland. Arten är vitt spridd i norra och centrala Europa och finns även i Nordamerika.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Dacryobolaceae  
  • Släkte
    Postia  
  • Art
    Postia balsamea(Peck) Jülich - balsamticka
    Synonymer
    Oligoporus balsameus (Peck) Gilb. & Ryvarden
    Oligoporus balsameus (Peck) Gilb. & Ryv.
    Tyromyces balsameus (Peck) Murrill
    Polyporus balsameus Peck
    Spongiporus balsameus (Peck) A.David

Balsamtickan är nedbrytare och ger brunröta på död barrved och stamröta på levande barrträd. Den växer oftast på gran i Sverige, men ett av fynden från Västergötland är gjort på ek. Utomlands är de flesta fynden gjorda på lärk.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Levande träd (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
Arten hotas av brist på död ved av lämplig kvalité i brukad skog. Skogliga åtgärder som innebär att lågor och döda eller skadade träd tas bort missgynnar arten. En slutavverkning, skoglig gallring eller annat uttag av virke på växtplatsen som ger ett förändrat lokalklimat innebär ett direkt hot. Olika former av markberedning och körskador som effektivt kan förstöra lågor och gammal ved kan vara ett vara ödesdigert för befintliga förekomster.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
För att säkerställa artens fortlevnad bör man dels se till att artens växtplatser hålls intakta, dels att ny ved tillkommer, gärna i omedelbar anslutning. Befintliga vindfällen, döende träd, torrakor och lågor lämnas intakta. Ett långsiktigt tillförsäkrande om framtida tillgång till ved är en förutsättning för artens fortlevnad i området.
Utländska namn – NO: Rosettkjuke, FI: Palsamikääpä.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Ed.). 1997. Nordic Macromycetes ,Vol. 3. sid. 236. Nordsvamp, Copenhagen.

Olofsson, D. 1996. Tickor i Sverige. Projektrapport 1996. sid. 60.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1993. European Polypores, Part 2. sid. 403. Fungiflora. Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Dacryobolaceae  
  • Släkte
    Postia  
  • Art
    Postia balsamea, (Peck) Jülich - balsamticka
    Synonymer
    Oligoporus balsameus (Peck) Gilb. & Ryvarden
    Oligoporus balsameus (Peck) Gilb. & Ryv.
    Tyromyces balsameus (Peck) Murrill
    Polyporus balsameus Peck
    Spongiporus balsameus (Peck) A.David
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.