Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kromporing

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Perenniporia tenuis
Kromporing Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kromporing bildar en ettårig, tunn och tämligen utbredd fruktkropp, som har ett resupinat växtsätt och är hårt vidvuxen substratet. Den köttiga delen är vitaktig och mycket tunn, högst 3 mm tjock. Porlagrets ytskikt har en iögonfallande färg, det är hos huvudformen gräddfärgat till smutsigt gulbrunt, men det bleknar dock en del då svampen är torr. Porerna är runda till kantiga, 3–5 per mm. Ofta avgränsas kanten på porlagret av en ganska tydlig, ljusare steril kant, som kan vara något fibrigt sammetsartad. Svampen har två typer av hyfer, utom i köttet där det endast finns skeletthyfer. Hyferna har söljor, och spormåttet är 6–7,5 x 4–5 µm. I en del litteratur beskrivs en varietet av arten, var. pulchella, och den är troligen vanligare i Sverige än huvudformen. Den är starkt citrongul till kromgul, ibland med orange ton på porlagret.
Utbredning
Länsvis förekomst för kromporing Observationer i  Sverige för kromporing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kromporingen är endast känd från fem lokaler i Sverige. Under en period av 60 år saknades svenska observationer, men 1996 blev den återfunnen. De svenska fynden är gjorda i Östergötland, Södermanland, Västmanland, Hälsingland och Lule Lappmark. Artens utseende är så iögonenfallande att den inte bör vara speciellt förbisedd. Fyra fynd har rapporterats från Norge, där den också rödlistad. Arten är mycket sällsynt i Finland där den också är rödlistad (EN). Den är ovanlig, men vitt spridd i Europas barrskogsregion. Den är också funnen i Nordamerika, där den rapporterats växa på barrved, samt i Asien, Kina, Japan och Nepal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)
Nedbrytare i lågor av asp, sälg och al i fuktig lövskog. En eftersökt art, som bildar iögonfallande fruktkroppar. Mycket liten population i landet. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (42-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (7-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (32-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Svampen är en nedbrytare som ger vitröta på död ved av lövträd. I Sverige är den påträffad i fuktiga miljöer som t ex strandskogar på asp, al och sälg. I Norge är den funnen på ek och björk. I övriga Europa verkar det vanligaste substratet vara ek, men arten är även uppgiven på ved av andra lövträd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· alar
· alar
· asp
· asp
· sälg
· sälg
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Perenniporia, Art Perenniporia tenuis (Schwein.) Donk - kromporing Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation Nedbrytare i lågor av asp, sälg och al i fuktig lövskog. En eftersökt art, som bildar iögonfallande fruktkroppar. Mycket liten population i landet. Missgynnas av brist på död ved av lämplig kvalitet. Svårt att bedöma ev. minskning. Antalet reproduktiva individer skattas till 300 (42-600). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (3). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (7-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (32-200) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Kromporing bildar en ettårig, tunn och tämligen utbredd fruktkropp, som har ett resupinat växtsätt och är hårt vidvuxen substratet. Den köttiga delen är vitaktig och mycket tunn, högst 3 mm tjock. Porlagrets ytskikt har en iögonfallande färg, det är hos huvudformen gräddfärgat till smutsigt gulbrunt, men det bleknar dock en del då svampen är torr. Porerna är runda till kantiga, 3–5 per mm. Ofta avgränsas kanten på porlagret av en ganska tydlig, ljusare steril kant, som kan vara något fibrigt sammetsartad. Svampen har två typer av hyfer, utom i köttet där det endast finns skeletthyfer. Hyferna har söljor, och spormåttet är 6–7,5 x 4–5 µm. I en del litteratur beskrivs en varietet av arten, var. pulchella, och den är troligen vanligare i Sverige än huvudformen. Den är starkt citrongul till kromgul, ibland med orange ton på porlagret.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kromporing

Länsvis förekomst och status för kromporing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kromporing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kromporingen är endast känd från fem lokaler i Sverige. Under en period av 60 år saknades svenska observationer, men 1996 blev den återfunnen. De svenska fynden är gjorda i Östergötland, Södermanland, Västmanland, Hälsingland och Lule Lappmark. Artens utseende är så iögonenfallande att den inte bör vara speciellt förbisedd. Fyra fynd har rapporterats från Norge, där den också rödlistad. Arten är mycket sällsynt i Finland där den också är rödlistad (EN). Den är ovanlig, men vitt spridd i Europas barrskogsregion. Den är också funnen i Nordamerika, där den rapporterats växa på barrved, samt i Asien, Kina, Japan och Nepal.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Perenniporia  
  • Art
    Perenniporia tenuis(Schwein.) Donk - kromporing

Svampen är en nedbrytare som ger vitröta på död ved av lövträd. I Sverige är den påträffad i fuktiga miljöer som t ex strandskogar på asp, al och sälg. I Norge är den funnen på ek och björk. I övriga Europa verkar det vanligaste substratet vara ek, men arten är även uppgiven på ved av andra lövträd.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· alar - Alnus (Har betydelse)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· sälg - Salix caprea (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten hotas av brist på död ved av lämplig kvalitet i brukad skog. Skogliga åtgärder som innebär att lågor och döda eller skadade träd tas bort missgynnar arten. En slutavverkning, skoglig gallring eller annat uttag av virke på växtplatsen som ger ett förändrat lokalklimat innebär ett direkt hot. Olika former av markberedning och körskador som effektivt kan förstöra lågor och gammal ved kan vara ödesdigert för befintliga förekomster.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
De få lokalerna där svampen blivit funnen i Sverige bör undantas från skogsbruk. Markanvändningen anpassas noggrant till artens krav. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Forskning för att klarlägga artens utbredning, ekologi och miljökrav behövs. Ett långsiktigt tillförsäkrande om tillgång till ved är en förutsättning för att säkerställa artens fortlevnad.
Utländska namn – NO: Eggegul kjuke, FI: Keltakerroskääpä.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Ed.). 1997. Nordic Macromycetes, Vol. 3. sid. 245. Nordsvamp, Copenhagen.

Olofsson, D. 1996. Tickor i Sverige, Projektrapport 1996, sid. 80.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1993. European Polypores, Part I. sid. 464. Fungiflora. Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Perenniporia  
  • Art
    Perenniporia tenuis, (Schwein.) Donk - kromporing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.