Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kärrtofsskivling

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Pholiota henningsii
Kärrtofsskivling Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kärrtofsskivling är en ganska liten svamp med en gulaktig, i mitten efter hand orangebrun, ca 2–5 cm bred hatt. I ungt stadium är den ofta täckt av fjälliga velumrester. Hatten är i väta klibbig och vid torr väderlek glänsande. Skivorna är ganska täta, blekt gula som unga, senare bruna av sporerna. Foten är 5–7 cm lång, intill 0,5 cm tjock, cylindrisk, gulvit men efterhand brunaktig från basen, och den har en flockig ringzon som lätt försvinner med tiden. Lukten är svag, smaken besk. Sporerna är ellipsoida, 8–10 x 4,5–5,5 µm, släta med liten groddpor. Cystiderna är flaskformiga.
Utbredning
Länsvis förekomst för kärrtofsskivling Observationer i  Sverige för kärrtofsskivling
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är sedan gammalt känd från Runmarö i Stockholms skärgård. Veterligt har ingen mykolog besökt lokalen under senare år, men det är troligt att svampen finns kvar om inte miljön har förändrats. År 2000 hittades den i Nacka. Dessa två lokaler i Stockholmstrakten är de hittills enda kända i Sverige. Eftersom det är en liten och tämligen oansenlig svamp som växer i en miljö sällan besökt av mykologer är det troligt att den går att hitta på fler ställen i landet. Den är funnen en gång i Danmark och är känd från flera länder i Mellaneuropa samt från USA. Arten är rödlistad i Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)
En nedbrytare som lever i torv och bland vitmossa i rikkärr och mellanrikkärr. Endast känd från en aktuell lokal i landet, på Södertörn söder om Stockholm. Förmodligen förbisedd p.g.a. att den är liten och oansenlig, och växer i en miljö som sällan besöks av mykologer. Status oklar. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Svampen växer som nedbrytare på gamla delar av vitmossor i vitmossekärr, men den förefaller vara begränsad till kärr av rikare typ, helst på kalkgrund. Enstaka fynd har också gjorts bland andra mossor, t ex Leucobryum. Det finns inget belägg på att kärrtofsskivlingen växer på begravt trä.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Småvatten
Småvatten
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· egentliga bladmossor
· egentliga bladmossor
· vitmossor
· vitmossor
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Agaricales, Familj Strophariaceae, Släkte Pholiota (tofsskivlingar), Art Pholiota henningsii (Bres.) P. D. Orton - kärrtofsskivling Synonymer

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Sårbar (VU)

Dokumentation En nedbrytare som lever i torv och bland vitmossa i rikkärr och mellanrikkärr. Endast känd från en aktuell lokal i landet, på Södertörn söder om Stockholm. Förmodligen förbisedd p.g.a. att den är liten och oansenlig, och växer i en miljö som sällan besöks av mykologer. Status oklar. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Kärrtofsskivling är en ganska liten svamp med en gulaktig, i mitten efter hand orangebrun, ca 2–5 cm bred hatt. I ungt stadium är den ofta täckt av fjälliga velumrester. Hatten är i väta klibbig och vid torr väderlek glänsande. Skivorna är ganska täta, blekt gula som unga, senare bruna av sporerna. Foten är 5–7 cm lång, intill 0,5 cm tjock, cylindrisk, gulvit men efterhand brunaktig från basen, och den har en flockig ringzon som lätt försvinner med tiden. Lukten är svag, smaken besk. Sporerna är ellipsoida, 8–10 x 4,5–5,5 µm, släta med liten groddpor. Cystiderna är flaskformiga.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kärrtofsskivling

Länsvis förekomst och status för kärrtofsskivling baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kärrtofsskivling

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är sedan gammalt känd från Runmarö i Stockholms skärgård. Veterligt har ingen mykolog besökt lokalen under senare år, men det är troligt att svampen finns kvar om inte miljön har förändrats. År 2000 hittades den i Nacka. Dessa två lokaler i Stockholmstrakten är de hittills enda kända i Sverige. Eftersom det är en liten och tämligen oansenlig svamp som växer i en miljö sällan besökt av mykologer är det troligt att den går att hitta på fler ställen i landet. Den är funnen en gång i Danmark och är känd från flera länder i Mellaneuropa samt från USA. Arten är rödlistad i Danmark, Nederländerna, Tyskland och Polen.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Strophariaceae  
  • Släkte
    Pholiota - tofsskivlingar 
  • Art
    Pholiota henningsii(Bres.) P. D. Orton - kärrtofsskivling

Svampen växer som nedbrytare på gamla delar av vitmossor i vitmossekärr, men den förefaller vara begränsad till kärr av rikare typ, helst på kalkgrund. Enstaka fynd har också gjorts bland andra mossor, t ex Leucobryum. Det finns inget belägg på att kärrtofsskivlingen växer på begravt trä.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Myrbiotoper

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog, Triviallövskog, Småvatten

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· egentliga bladmossor - Bryopsida (Har betydelse)
· vitmossor - Sphagnum (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess få växtplatser lätt kan förstöras genom dikning eller annan exploatering som förändrar miljön.

Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Växtplatsen på Runmarö bör besökas för att utröna om miljön har förändrats och om svampen finns kvar där. Kända växtplatser bör skötas så att den inte missgynnas. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri.
Utländska namn – DK: Tørve-skælhat.

Holec, Jan, 2001. The genus Pholiota in central and western Europe. Libri Botanici Vol. 20

Jacobsson, S. 1990. Pholiota in northern Europe. Windahlia 19:1–86.

Marchand, A. 1980. Champignons du nord et du midi 6, Pl. 596.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Agaricales  
  • Familj
    Strophariaceae  
  • Släkte
    Pholiota - tofsskivlingar 
  • Art
    Pholiota henningsii, (Bres.) P. D. Orton - kärrtofsskivling
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.