Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vit aspticka

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Polyporus pseudobetulinus
Vit aspticka Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vit aspticka bildar ettåriga fruktkroppar som mycket påminner om björktickans, men är mer gulaktiga i färgen och växer på asp. Fruktkropparna växer vanligen ensamma, de kan bli 6–24 cm breda och 6 cm tjocka. De är halvcirkelformade, ofta med tydligt avsmalnande fotlik basaldel. Hatten har invikt kant. På ovansidan av färska exemplar har hatthuden ett rispapperstunt brunaktigt till gråorange fibrigt hudskikt, som går lätt att skala av. Med åldern spricker det upp och hatten blir mörkprickig till fläckig. Under detta skikt är hatten gulaktigt vit till gråorange. Porerna är runda till kantiga, något utdragna, relativt stora, 1-3 / mm, av hattens färg. Köttet är korkartat, vitaktigt till gräddfärgat. Det blir upp till 3 cm tjockt, betydligt tjockare än det likafärgade porlagret. Svampen fruktifierar från juli månad och under hösten. Fruktkroppar kan komma på samma stam under 20 års tid. Övervintrande exemplar kan vara helt svarta.
Utbredning
Länsvis förekomst för vit aspticka Observationer i  Sverige för vit aspticka
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det finns endast fem fynd av vit aspticka i Sverige. Fyra av dem är nordliga, ett från Ångermanland och tre från Norrbotten. Ett fynd är dock från Gotland. I Finland är svampen rödlistad. Fynd finns också från Ryssland, Estland, Österrike, Japan, Nordamerika vid de stora sjöarna och i Kanada.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Nedbrytare i gamla grova levande, ofta försvagade aspar. Påträffas i luckiga barrskog med asp, något enstaka fynd på sälg. Mycket ovanlig ochh med få individ på varje lokal. Riksskogstaxeringsdata visar stabil tillgång till asp 20 år bakåt i tiden. Total population i landet bedöms ändå ha minskat och fortsatt minska p.g.a.att tillgången på gamla aspar i lämpliga barrskogsmiljöer försämras. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (100-5000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (44-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Ekologi
Vit aspticka är vednedbrytare som ger vitröta och växer på döda stående stammar av grova aspar, vanligen högt över marken i relativt öppen miljö, i barrblandskog eller på hyggen. Den kan också undantagsvis finnas på levande asp eller Salix. I Österrike har den uppgivits på svartpoppel (Populus nigra). I Kanada växer den även på balsampoppel (Populus balsamifera).
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· asp
· asp
· viden
· viden
Levande träd
Levande träd
Dött träd
Dött träd
· asp
· asp
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Polyporaceae, Släkte Polyporus (fottickor), Art Polyporus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) Thorn, Kotir. & Niemelä - vit aspticka Synonymer Piptoporus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) Pilát, Royosporus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) A.B. De, Favolus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) Sotome & T.Hatt.

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier C2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Starkt hotad (EN)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Nedbrytare i gamla grova levande, ofta försvagade aspar. Påträffas i luckiga barrskog med asp, något enstaka fynd på sälg. Mycket ovanlig ochh med få individ på varje lokal. Riksskogstaxeringsdata visar stabil tillgång till asp 20 år bakåt i tiden. Total population i landet bedöms ändå ha minskat och fortsatt minska p.g.a.att tillgången på gamla aspar i lämpliga barrskogsmiljöer försämras. Antalet reproduktiva individer skattas till 2500 (100-5000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (250). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 250 (10-500). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1000 (44-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (C2a(i)).
Vit aspticka bildar ettåriga fruktkroppar som mycket påminner om björktickans, men är mer gulaktiga i färgen och växer på asp. Fruktkropparna växer vanligen ensamma, de kan bli 6–24 cm breda och 6 cm tjocka. De är halvcirkelformade, ofta med tydligt avsmalnande fotlik basaldel. Hatten har invikt kant. På ovansidan av färska exemplar har hatthuden ett rispapperstunt brunaktigt till gråorange fibrigt hudskikt, som går lätt att skala av. Med åldern spricker det upp och hatten blir mörkprickig till fläckig. Under detta skikt är hatten gulaktigt vit till gråorange. Porerna är runda till kantiga, något utdragna, relativt stora, 1-3 / mm, av hattens färg. Köttet är korkartat, vitaktigt till gräddfärgat. Det blir upp till 3 cm tjockt, betydligt tjockare än det likafärgade porlagret. Svampen fruktifierar från juli månad och under hösten. Fruktkroppar kan komma på samma stam under 20 års tid. Övervintrande exemplar kan vara helt svarta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vit aspticka

Länsvis förekomst och status för vit aspticka baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vit aspticka

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det finns endast fem fynd av vit aspticka i Sverige. Fyra av dem är nordliga, ett från Ångermanland och tre från Norrbotten. Ett fynd är dock från Gotland. I Finland är svampen rödlistad. Fynd finns också från Ryssland, Estland, Österrike, Japan, Nordamerika vid de stora sjöarna och i Kanada.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Polyporus - fottickor 
  • Art
    Polyporus pseudobetulinus(Murashk. ex Pilát) Thorn, Kotir. & Niemelä - vit aspticka
    Synonymer
    Piptoporus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) Pilát
    Royosporus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) A.B. De
    Favolus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) Sotome & T.Hatt.

Vit aspticka är vednedbrytare som ger vitröta och växer på döda stående stammar av grova aspar, vanligen högt över marken i relativt öppen miljö, i barrblandskog eller på hyggen. Den kan också undantagsvis finnas på levande asp eller Salix. I Österrike har den uppgivits på svartpoppel (Populus nigra). I Kanada växer den även på balsampoppel (Populus balsamifera).

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Triviallövskog

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
· viden - Salix (Har betydelse)
Levande träd (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
· asp - Populus tremula (Viktig)
Arten hotas av brist på död ved, framförallt råder brist på döda stående stammar av grova aspar. Alla skogliga åtgärder som innebär att döda eller skadade grova gamla aspar tas bort innebär ett direkt hot. En slutavverkning, skoglig gallring eller annat uttag av virke på växtplatsen som ger ett förändrat lokalklimat missgynnar arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
För att säkerställa artens fortlevnad bör man dels se till att artens växtplatser hålls intakta, dels att ny ved tillkommer, gärna i omedelbar anslutning. Befintliga vindfällen, döende träd och torrakor av asp lämnas intakta. Ett långsiktigt tillförsäkrande om framtida tillgång till ved är en förutsättning för artens fortlevnad i området. De kända lokalerna bör ges ett juridiskt skydd. Markanvändningen anpassas noggrant till artens krav. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri.
Utländska namn – NO: Falsk knivkjuke, FI: Haavanpökkelökääpä.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Eds). 1997. Nordic Macromycetes, Vol. 3. sid. 242. Nordsvamp, Copenhagen.

Olofsson, D. 1996. Tickor i Sverige, Projektrapport 1996, sid. 96.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1993. European Polypores, Part I. sid 573. Fungiflora. Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Polyporaceae  
  • Släkte
    Polyporus - fottickor 
  • Art
    Polyporus pseudobetulinus, (Murashk. ex Pilát) Thorn, Kotir. & Niemelä - vit aspticka
    Synonymer
    Piptoporus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) Pilát
    Royosporus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) A.B. De
    Favolus pseudobetulinus (Murashk. ex Pilát) Sotome & T.Hatt.
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders Bohlin, Karin Bohlin & Klas Jaederfeldt 2001.