Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sandkremla

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Russula torulosa
Sandkremla Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Sandkremlans hatt är 5–8 cm, välvd till plattad, rugglig, mättat purpurviolett eller vinröd, ibland fläckvis marmorerad i olivgrönt, slät även i kanten, glänsande. Lamellerna är gräddgula. Foten är anmärkningsvärt kort och kraftig, av hattens färg eller något ljusare, mot basen vitaktig. Hela fruktkroppen är hård och fast. Lukten är fruktartad, smaken måttligt skarp.
Utbredning
Länsvis förekomst för sandkremla Observationer i  Sverige för sandkremla
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer sällsynt i Sverige. Hittills har den påträffats på Öland (Böda) och Gotland (Fårö), i Skåne, Södermanland (Torö), Västergötland och Dalarna. I övriga Norden är den känd från Norge och Danmark. Den är spridd i mellersta och södra Europa, bl.a. längs Medelhavskusten under Pinus halepensis.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med tall, i tallskog på sanddyner och kalktallhedar. En relativt lätt igenkännbar art, knuten till en väl avgränsad och väl genomsökt miljö. Total population i landet liten. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Avverkning negativt och bedöms missgynnas av gödsling, och atmosfäriskt kvävenedfall. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (400-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (20-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (148-300) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Svampen bildar mykorrhiza med tall på sandig och till synes mycket näringsfattig mark. Det förefaller vara en sydlig art som gynnas av solvarma lägen.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· tall
· tall
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Russulales, Familj Russulaceae (kremlor och riskor), Släkte Russula (kremlor), Art Russula torulosa Bres. - sandkremla Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med tall, i tallskog på sanddyner och kalktallhedar. En relativt lätt igenkännbar art, knuten till en väl avgränsad och väl genomsökt miljö. Total population i landet liten. Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Avverkning negativt och bedöms missgynnas av gödsling, och atmosfäriskt kvävenedfall. Antalet reproduktiva individer skattas till 1500 (400-3000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (75). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 75 (20-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 300 (148-300) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Antalet individer bedöms överstiga gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Sandkremlans hatt är 5–8 cm, välvd till plattad, rugglig, mättat purpurviolett eller vinröd, ibland fläckvis marmorerad i olivgrönt, slät även i kanten, glänsande. Lamellerna är gräddgula. Foten är anmärkningsvärt kort och kraftig, av hattens färg eller något ljusare, mot basen vitaktig. Hela fruktkroppen är hård och fast. Lukten är fruktartad, smaken måttligt skarp.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sandkremla

Länsvis förekomst och status för sandkremla baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sandkremla

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer sällsynt i Sverige. Hittills har den påträffats på Öland (Böda) och Gotland (Fårö), i Skåne, Södermanland (Torö), Västergötland och Dalarna. I övriga Norden är den känd från Norge och Danmark. Den är spridd i mellersta och södra Europa, bl.a. längs Medelhavskusten under Pinus halepensis.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula torulosaBres. - sandkremla

Svampen bildar mykorrhiza med tall på sandig och till synes mycket näringsfattig mark. Det förefaller vara en sydlig art som gynnas av solvarma lägen.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Arten hotas främst av att dess få växtplatser lätt kan förstöras genom slutavverkning, dikning eller annan exploatering. Det främsta hotet mot arten är avverkning av de värdträd som den är helt beroende av. Som regel är svampindividers markmycel långlivade, flera decennier och mer, varför ett avbrott i tillgången till värdträd kan leda till utdöende på platsen. Även körskador och skogliga åtgärder som markberedning kan vara ödesdigert för artens markmycel.

Påverkan
  • Försurning (Stor negativ effekt)
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
Tallskog på sandig mark hyser en rad ovanliga svamparter och det är angeläget att sådana skogar undantas från avverkning. Marken på växtplatsen utsätts inte för kraftiga störningar av typen dikning, markberedning eller körning med skogsfordon. Arten kan vara förbisedd och bör eftersökas i andra områden med lämpliga miljöer. Dess utveckling bör övervakas genom floraväkteri. Artens exakta ekologi bör utredas närmare.

Marchand. A. 1977. Champignons du nord et du midi. 5. Pl. 450.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Russulales  
  • Familj
    Russulaceae - kremlor och riskor 
  • Släkte
    Russula - kremlor 
  • Art
    Russula torulosa, Bres. - sandkremla
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Stig Jacobsson 2002.