Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  koppartaggsvamp

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Sarcodon lundellii
Koppartaggsvamp Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fruktkroppar av koppartaggsvampen växer mer frekvent gyttrade än andra arter i släktet Sarcodon. Hattarna är då vanligtvis sammanväxta och fötterna grenade. Hatten är upp till 10 cm bred, rödbrun, ofta oregelbunden, först fnasig, senare fjällig. Fjällen är uppåtriktade i mitten av hatten medan kanten har mer tilltryckta fjäll. Taggarna på unga fruktkroppar är först ljusa men blir med tiden purpurbruna. Foten är vanligtvis ljusare än hatten. Fotbasen är blågrön vilket den inte är hos några snarlika Sarcodon-arter. Köttet är vitt eller brunaktigt både i hatt och i fot. Lukten är mjölaktig eller gurklik och smaken hos unga fruktkroppar är mild. Som äldre smakar svampen bittert eller brännande. Koppartaggsvampen påminner mest om den allmännare fjälliga taggsvampen (Sarcodon imbricatus) som växer i samma typ av biotop. Den senare är dock vanligtvis större, har gråbrun, inte rödbrun hatt. Den fjälliga taggsvampen har dessutom fjällen på hatten ordnade koncentriskt, vilket inte koppartaggsvampen har.
Utbredning
Länsvis förekomst för koppartaggsvamp Observationer i  Sverige för koppartaggsvamp
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är koppartaggsvampen sällsynt funnen i Västergötland, Östergötland, Värmland, Närke, Södermanland, Uppland, Gästrikland och Medelpad samt på Gotland. I övriga Europa är arten endast känd från Norge och Finland. Svampen är en signalart som indikerar miljöer med höga naturvärden i barrskog.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Bildar mykorrhiza med gran i örtrik äldre granskog på kalkrik mark. En noga eftersökt svamp, knuten till en speciell skoglig miljö. Förefaller inte förekomma i yngre skog uppkommen efter kalavverkning. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre örtrik granskog. Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för rödlistade fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (4000-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (1000-3000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Ekologi
Koppartaggsvampen bildar mykorrhiza med gran i skuggiga örtrika eller kalkrika, äldre barrskogar. Den är troligen gynnad av skogsbete. Fruktkroppar uppträder från juli till oktober.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
Mark/sediment
Mark/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Thelephorales, Familj Bankeraceae, Släkte Sarcodon (fjälltaggsvampar), Art Sarcodon lundellii Maas Geest. - koppartaggsvamp Synonymer kopparbrun taggsvamp

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2c+3c+4c; C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Bildar mykorrhiza med gran i örtrik äldre granskog på kalkrik mark. En noga eftersökt svamp, knuten till en speciell skoglig miljö. Förefaller inte förekomma i yngre skog uppkommen efter kalavverkning. Total population i landet bedöms ha minskat och fortgående att minska, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre örtrik granskog. Artens fortlevnadsmöjligheter blir förhoppningsvis förbättrad genom Naturvårdsverkets åtgärdsprogram för rödlistade fjälltaggsvampar som sedan 2006 resulterat i en ökad kännedom om och uppmärksamhet kring arten, dess ekologi och förekomster. Antalet reproduktiva individer skattas till 8000 (4000-16000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (400). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (10). Antalet lokalområden i landet skattas till 400 (200-800). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1500 (1000-3000) km². Populationen minskar med mer än 10% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Minskningstakten uppgår till 30 % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten hamnar i kategorin Sårbar (VU). (A2c+3c+4c; C1+2a(i)).
Konventioner Skogsstyrelsens signalart
Åtgärdsprogram Fastställt
Fruktkroppar av koppartaggsvampen växer mer frekvent gyttrade än andra arter i släktet Sarcodon. Hattarna är då vanligtvis sammanväxta och fötterna grenade. Hatten är upp till 10 cm bred, rödbrun, ofta oregelbunden, först fnasig, senare fjällig. Fjällen är uppåtriktade i mitten av hatten medan kanten har mer tilltryckta fjäll. Taggarna på unga fruktkroppar är först ljusa men blir med tiden purpurbruna. Foten är vanligtvis ljusare än hatten. Fotbasen är blågrön vilket den inte är hos några snarlika Sarcodon-arter. Köttet är vitt eller brunaktigt både i hatt och i fot. Lukten är mjölaktig eller gurklik och smaken hos unga fruktkroppar är mild. Som äldre smakar svampen bittert eller brännande. Koppartaggsvampen påminner mest om den allmännare fjälliga taggsvampen (Sarcodon imbricatus) som växer i samma typ av biotop. Den senare är dock vanligtvis större, har gråbrun, inte rödbrun hatt. Den fjälliga taggsvampen har dessutom fjällen på hatten ordnade koncentriskt, vilket inte koppartaggsvampen har.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för koppartaggsvamp

Länsvis förekomst och status för koppartaggsvamp baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för koppartaggsvamp

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är koppartaggsvampen sällsynt funnen i Västergötland, Östergötland, Värmland, Närke, Södermanland, Uppland, Gästrikland och Medelpad samt på Gotland. I övriga Europa är arten endast känd från Norge och Finland. Svampen är en signalart som indikerar miljöer med höga naturvärden i barrskog.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon lundelliiMaas Geest. - koppartaggsvamp
    Synonymer
    kopparbrun taggsvamp

Koppartaggsvampen bildar mykorrhiza med gran i skuggiga örtrika eller kalkrika, äldre barrskogar. Den är troligen gynnad av skogsbete. Fruktkroppar uppträder från juli till oktober.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Koppartaggsvampen växer huvudsakligen i äldre, avverkningsmogen barrskog som hotas av slutavverkning. Genom att äldre barrskogar och naturskogar blir allt sällsyntare, missgynnas arten av skogsbruk.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
En långsiktig tillgång till koppartaggsvampens värdträd säkras genom att växtplatserna undantas från avverkning. Marken på växtplatsen utsätts inte för kraftiga störningar av typen dikning, markberedning eller körning med skogsfordon. Möjligen kan arten tåla försiktig plockhuggning. Kunskapen om svampens ekologi är fortfarande mycket ofullständig.

Åtgärdsprogram Fastställt

Maas Geesteranus, R.A. & Nannfeldt, J.A. 1969. The genus Sarcodon in Sweden in the light of recent investigations. Svensk Bot. Tidskr. 63:401–440.

Maas Geesteranus, R.A. 1975. Die terrestrischen Stachelpilze Europas. Amsterdam-London.

Ryman, S. & Holmåsen, I. 1984. Svampar. En fälthandbok. Interpublishing, Stockholm.

Strid, Å. 1985. Svenska taggsvampar 6. Släktet Sarcodon. Jordstjärnan 6: 5–10.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Thelephorales  
  • Familj
    Bankeraceae  
  • Släkte
    Sarcodon - fjälltaggsvampar 
  • Art
    Sarcodon lundellii, Maas Geest. - koppartaggsvamp
    Synonymer
    kopparbrun taggsvamp
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Gillis Aronsson 2001.