Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  dvärgnäbbmus

Organismgrupp Däggdjur Sorex minutus
Dvärgnäbbmus Däggdjur

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Längd: Kropp 42–64 mm, svans 33–45 mm (ca 70–90 % av kroppslängden). Bakfotslängd 9–12,5 mm. Vikt 2–7,5 g. Pälsen är tvåfärgad med diffus gräns mellan mörkbrun översida och gråvit undersida. Svansen är jämfört med andra näbbmus tjock och har en tydlig insnörning vid basen, hos unga djur kan håren vara upprättstående så att svansen nästan ger ett yvigt intryck.

Liknande arter: I södra Sverige mest lik vanlig näbbmus Sorex araneus, som vanligen har trefärgad päls med ett ljusbrunt parti på sidorna. Unga individer av vanlig näbbmus saknar det ljusbruna partiet och liknar därmed dvärgnäbbmus. Svansen hos vanlig näbbmus är dock smalare och har tillplattade hår, och den ger aldrig ett yvigt intryck, vilket kan vara fallet hos dvärgnäbbmus. 
Utbredning
Länsvis förekomst för dvärgnäbbmus Observationer i  Sverige för dvärgnäbbmus
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Dvärgnäbbmus förekommer i så gott som hela Sverige, även på Öland och Gotland. Den finns i stora delar av Europa och österut till Bajkalsjön. Till skillnad från vanlig näbbmus och vattennäbbmus Neomys fodiens finns den även på Irland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Dvärgnäbbmus är tillsammans med vanlig näbbmus Sveriges vanligaste och mest spridda näbbmus. Förekommer även på Gotland (den enda näbbmusarten med förekomst här). Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Data på populationstrend saknas men inget talar för att arten minskar. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Ekologi
Dvärgnäbbmus förekommer liksom vanlig näbbmus i de flesta miljöer men är oftast mindre talrik. På ljunghedar och i myrmarker kan den dock vara den vanligaste arten. Det kan bero på att vanlig näbbmus föredrar marker där det finns gott om daggmaskar, medan dvärgnäbbmus främst äter insekter och spindlar. Arten kan vintertid även uppehålla sig i källare.

Dvärgnäbbmus bygger bo av mossa, gräs och blad under en stubbe eller liknande. Den får 1–2 kullar med 4–8 ungar per kull.

 
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Fjäll
Fjäll
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Triviallövskog
Triviallövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Buskmark
Buskmark
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Djurätare (karnivor)
Substrat/Föda
Levande djur
Levande djur
· daggmaskar
· daggmaskar
· gråsuggor och tånglöss
· gråsuggor och tånglöss
· insekter
· insekter
· mångfotingar
· mångfotingar
· spindlar
· spindlar
Efterlämningar av djur
Efterlämningar av djur
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Mammalia (däggdjur), Ordning Eulipotyphla (äkta insektsätare), Familj Soricidae (näbbmöss), Släkte Sorex, Art Sorex minutus Linnaeus, 1766 - dvärgnäbbmus Synonymer

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
  • 2005 Livskraftig (LC)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Dvärgnäbbmus är tillsammans med vanlig näbbmus Sveriges vanligaste och mest spridda näbbmus. Förekommer även på Gotland (den enda näbbmusarten med förekomst här). Antalet reproduktiva individer överstiger gränsvärdet för rödlistning. Utbredningsområdets storlek (EOO) och förekomstarean (AOO) överskrider gränsvärdena för rödlistning. Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Data på populationstrend saknas men inget talar för att arten minskar. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Livskraftig (LC).
Konventioner Bernkonventionens bilaga III
Längd: Kropp 42–64 mm, svans 33–45 mm (ca 70–90 % av kroppslängden). Bakfotslängd 9–12,5 mm. Vikt 2–7,5 g. Pälsen är tvåfärgad med diffus gräns mellan mörkbrun översida och gråvit undersida. Svansen är jämfört med andra näbbmus tjock och har en tydlig insnörning vid basen, hos unga djur kan håren vara upprättstående så att svansen nästan ger ett yvigt intryck.

Liknande arter: I södra Sverige mest lik vanlig näbbmus Sorex araneus, som vanligen har trefärgad päls med ett ljusbrunt parti på sidorna. Unga individer av vanlig näbbmus saknar det ljusbruna partiet och liknar därmed dvärgnäbbmus. Svansen hos vanlig näbbmus är dock smalare och har tillplattade hår, och den ger aldrig ett yvigt intryck, vilket kan vara fallet hos dvärgnäbbmus. 

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för dvärgnäbbmus

Länsvis förekomst och status för dvärgnäbbmus baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för dvärgnäbbmus

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Dvärgnäbbmus förekommer i så gott som hela Sverige, även på Öland och Gotland. Den finns i stora delar av Europa och österut till Bajkalsjön. Till skillnad från vanlig näbbmus och vattennäbbmus Neomys fodiens finns den även på Irland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Laurasiatheria  
  • Ordning
    Eulipotyphla - äkta insektsätare 
  • Familj
    Soricidae - näbbmöss 
  • Släkte
    Sorex  
  • Art
    Sorex minutusLinnaeus, 1766 - dvärgnäbbmus

Dvärgnäbbmus förekommer liksom vanlig näbbmus i de flesta miljöer men är oftast mindre talrik. På ljunghedar och i myrmarker kan den dock vara den vanligaste arten. Det kan bero på att vanlig näbbmus föredrar marker där det finns gott om daggmaskar, medan dvärgnäbbmus främst äter insekter och spindlar. Arten kan vintertid även uppehålla sig i källare.

Dvärgnäbbmus bygger bo av mossa, gräs och blad under en stubbe eller liknande. Den får 1–2 kullar med 4–8 ungar per kull.

 

Ekologisk grupp: Djurätare (karnivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö, Fjäll, Våtmark

Biotoper där arten kan förekomma: Trädbärande gräsmark, Löv-/barrblandskog, Barrskog, Lövskog, Triviallövskog, Ädellövskog, Öppna gräsmarker, Myrbiotoper, Fjällbiotoper, Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land, Öppen fastmark, Blottad mark, Buskmark, Sötvattensstrand, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Levande djur (Viktig)
· daggmaskar - Lumbricidae (Viktig)
· gråsuggor och tånglöss - Isopoda (Har betydelse)
· insekter - Hexapoda (Viktig)
· mångfotingar - Myriapoda (Har betydelse)
· spindlar - Araneae (Viktig)
Efterlämningar av djur (Har betydelse)


Påverkan
  • Dikning/torrläggning (Viss negativ effekt)
  • Bekämpningsmedel (Viss negativ effekt)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ragnar Hall 2019.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Chordata - ryggsträngsdjur 
  • Understam
    Craniata - kraniedjur 
  • Infrastam
    Vertebrata - ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Gnathostomata - käkförsedda ryggradsdjur 
  • Ranglös
    Teleostomi  
  • Ranglös
    Osteichthyes  
  • Ranglös
    Sarcopterygii - sarcopterygier 
  • Ranglös
    Tetrapoda - fyrfotadjur 
  • Ranglös
    Amniota - amnioter 
  • Ranglös
    Synapsida - synapsider 
  • Klass
    Mammalia - däggdjur 
  • Infraklass
    Placentalia - högre däggdjur 
  • Ranglös
    Boreoeutheria  
  • Överordning
    Laurasiatheria  
  • Ordning
    Eulipotyphla - äkta insektsätare 
  • Familj
    Soricidae - näbbmöss 
  • Släkte
    Sorex  
  • Art
    Sorex minutus, Linnaeus, 1766 - dvärgnäbbmus
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ragnar Hall 2019.