Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  Agapetus fuscipes

Organismgrupp Sländor, Nattsländor Agapetus fuscipes
  Sländor, Nattsländor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Larven är cirka sex mm i sista stadiet och i likhet med övriga arter i familjen Glossomatidae har de hus vars karaktär i viss mån skiljer dem från övriga nattsländelarver; de är byggda av sten/sandkorn men insidan är inte täckt av silke vilket gör att syresatt vatten kan strömma in mellan mineralkornen. Husens fram- och bakändor är identiska och larven vänder sig ofta om. Släktet Agapetus, med två svenska arter, har en lös krage av sandkorn i ändarna av husen. När larven drar sig inåt faller denna ihop och huset stängs. A. fuscipes artbestäms genom att studera behåringen på tredje och åttonde bakkroppssegmentet. De vuxna sländorna har avlångt droppformade vingar som vid vila ligger som ett tak över kroppen. Vingbredden är knappt 10 mm. Antennerna kan förfalla långa men jämfört med arterna i flera andra nattsländefamiljer är de korta.
Utbredning
Länsvis förekomst för Agapetus fuscipes Observationer i  Sverige för Agapetus fuscipes
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten förekommer i stora dela av Europa med undantag av Balkan. Anses ovanlig och hotad på många håll men är allmän i Storbritannien. I Sverige är den mycket ovanlig och kända förekomster finns endast i Skåne och Hallands län. Dessa populationer är dessutom fragmenterade. Arten är känslig för organiska föroreningar och igenslamning.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Lever i rinnande vatten. Den har minskat i åtminstone delar av Mellaneuropa där det också visats att den är känslig för organiska föroreningar. I Sverige är den mycket ovanlig och kända förekomster finns endast i Skåne och Hallands län. Dessa populationer är dessutom fragmenterade. Arten är känslig för organiska föroreningar och igenslamning. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Sörmlandsfynd ej medräknat dock Hallandsfynden. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (64-200) km². 64 = beräknat värde 081111. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Pga av avlagringar. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
A. fuscipes lever på steniga substrat i permanenta vattendrag av skiftande storlek. I Storbritannien förekommer den även vid sjöars exponerade stränder. A. fuscipes är ettårig och larverna har åtta stadier. I såväl Danmark som på Irland kan de tidigaste larvstadierna observeras mellan augusti och november. Under höst och vinter är tillväxten förhållandevis låg för att ta fart under våren. Analyser av maginnehåll har visat att födan består av alger och detritus. Arten räknas traditionellt till gruppen skrapare som i första hand livnär sig på påväxtalger men i likhet med många limniska evertebrater förefaller den vara generalist. Då den oftast påträffas på steniga substrat är dock påväxtalger sannolikt den viktigaste födan. Som nämnts ovan består huset av mineralpartiklar. För varje larvstadie byggs ett nytt hus och larven sträcker sig då långt ut ur sitt gamla hus i sitt sökande efter lämpliga sandkorn. Vid detta skede är den mycket känslig för predation. Larverna förekommer i olika flödeshastigheter men är vanligast vid måttliga sådana. Vattnet skall vara väl syresatt vatten då larven är känslig för låga syrgasnivåer. Denna känslighet gör att arten minskar i vatten som påverkas av ökade näringsnivåer. Det orörliga puppstadiet är särskilt känsligt i detta avseende. Arten förekommer främst i vatten med låga temperaturer men t ex i södra Frankrike även i varmare vattendrag. Troligtvis är det syrgastillgången som avgör och så länge vattnet har höga halter kan larven fördra högre temperaturer. Förpuppning sker under våren. I Danmark påträffas vuxna sländor under juni till september. Det är okänt hur länge de vuxna individerna lever. Till skillnad från flerparten av nattsländorna flyger A. fuscipes främst under dagtid och studier har visat att de är beroende av strandnära vegetation för skydd mot predation. Spridningsförmågan anses vara svag och de vuxna sländorna flyger främst utmed vattendragen. Försök med fällor har visat att ytterst få individer fångas vid sidan av vattendraget. Den stora majoriteten av sländorna flyger ovan vattnet. Arten svärmar inte utan kontakten mellan könen sker med vibrerande signaler. Vid äggläggningen simmar honan ned till ett djup av 20–25 cm. Äggsamlingen läggs på en centimeterstor sten. Honan söker sedan efter en mindre sten som läggs på äggsamlingen och täcker denna. Detta upprepas ibland flera gånger och sländan kan vara under vatten i 15–20 minuter. Steniga substrat är således en förutsättning för flera delar av livscykeln.
Landskapstyper
Sötvatten
Sötvatten
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Vattendrag
Vattendrag
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Vattenmassa
Vattenmassa
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Vatten
Vatten
Mark/sediment
Mark/sediment
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Trichoptera (nattsländor), Familj Glossosomatidae (stenhusnattsländor), Släkte Agapetus, Art Agapetus fuscipes Curtis, 1834 Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Lever i rinnande vatten. Den har minskat i åtminstone delar av Mellaneuropa där det också visats att den är känslig för organiska föroreningar. I Sverige är den mycket ovanlig och kända förekomster finns endast i Skåne och Hallands län. Dessa populationer är dessutom fragmenterade. Arten är känslig för organiska föroreningar och igenslamning. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Sörmlandsfynd ej medräknat dock Hallandsfynden. Förekomstarean (AOO) skattas till 80 (64-200) km². 64 = beräknat värde 081111. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Pga av avlagringar. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Larven är cirka sex mm i sista stadiet och i likhet med övriga arter i familjen Glossomatidae har de hus vars karaktär i viss mån skiljer dem från övriga nattsländelarver; de är byggda av sten/sandkorn men insidan är inte täckt av silke vilket gör att syresatt vatten kan strömma in mellan mineralkornen. Husens fram- och bakändor är identiska och larven vänder sig ofta om. Släktet Agapetus, med två svenska arter, har en lös krage av sandkorn i ändarna av husen. När larven drar sig inåt faller denna ihop och huset stängs. A. fuscipes artbestäms genom att studera behåringen på tredje och åttonde bakkroppssegmentet. De vuxna sländorna har avlångt droppformade vingar som vid vila ligger som ett tak över kroppen. Vingbredden är knappt 10 mm. Antennerna kan förfalla långa men jämfört med arterna i flera andra nattsländefamiljer är de korta.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för Agapetus fuscipes

Länsvis förekomst och status för baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för Agapetus fuscipes

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten förekommer i stora dela av Europa med undantag av Balkan. Anses ovanlig och hotad på många håll men är allmän i Storbritannien. I Sverige är den mycket ovanlig och kända förekomster finns endast i Skåne och Hallands län. Dessa populationer är dessutom fragmenterade. Arten är känslig för organiska föroreningar och igenslamning.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Hydroptiloidea  
  • Familj
    Glossosomatidae - stenhusnattsländor 
  • Släkte
    Agapetus  
  • Art
    Agapetus fuscipesCurtis, 1834

A. fuscipes lever på steniga substrat i permanenta vattendrag av skiftande storlek. I Storbritannien förekommer den även vid sjöars exponerade stränder. A. fuscipes är ettårig och larverna har åtta stadier. I såväl Danmark som på Irland kan de tidigaste larvstadierna observeras mellan augusti och november. Under höst och vinter är tillväxten förhållandevis låg för att ta fart under våren. Analyser av maginnehåll har visat att födan består av alger och detritus. Arten räknas traditionellt till gruppen skrapare som i första hand livnär sig på påväxtalger men i likhet med många limniska evertebrater förefaller den vara generalist. Då den oftast påträffas på steniga substrat är dock påväxtalger sannolikt den viktigaste födan. Som nämnts ovan består huset av mineralpartiklar. För varje larvstadie byggs ett nytt hus och larven sträcker sig då långt ut ur sitt gamla hus i sitt sökande efter lämpliga sandkorn. Vid detta skede är den mycket känslig för predation. Larverna förekommer i olika flödeshastigheter men är vanligast vid måttliga sådana. Vattnet skall vara väl syresatt vatten då larven är känslig för låga syrgasnivåer. Denna känslighet gör att arten minskar i vatten som påverkas av ökade näringsnivåer. Det orörliga puppstadiet är särskilt känsligt i detta avseende. Arten förekommer främst i vatten med låga temperaturer men t ex i södra Frankrike även i varmare vattendrag. Troligtvis är det syrgastillgången som avgör och så länge vattnet har höga halter kan larven fördra högre temperaturer. Förpuppning sker under våren. I Danmark påträffas vuxna sländor under juni till september. Det är okänt hur länge de vuxna individerna lever. Till skillnad från flerparten av nattsländorna flyger A. fuscipes främst under dagtid och studier har visat att de är beroende av strandnära vegetation för skydd mot predation. Spridningsförmågan anses vara svag och de vuxna sländorna flyger främst utmed vattendragen. Försök med fällor har visat att ytterst få individer fångas vid sidan av vattendraget. Den stora majoriteten av sländorna flyger ovan vattnet. Arten svärmar inte utan kontakten mellan könen sker med vibrerande signaler. Vid äggläggningen simmar honan ned till ett djup av 20–25 cm. Äggsamlingen läggs på en centimeterstor sten. Honan söker sedan efter en mindre sten som läggs på äggsamlingen och täcker denna. Detta upprepas ibland flera gånger och sländan kan vara under vatten i 15–20 minuter. Steniga substrat är således en förutsättning för flera delar av livscykeln.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor), "Allätare" (omnivor), Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Sötvatten

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Vattendrag, Sötvattensstrand, Vattenmassa

Biotoper där arten kan förekomma: Löv-/barrblandskog

Substrat/Föda:
Vatten (Viktig)
Mark/sediment (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Växtdelar, ej ved (Viktig)
Eutrofiering av vattendrag liksom åtgärder som orsakar grumling/igenslamning.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Vattengrumling (Stor negativ effekt)
  • Vattenreglering (Viss negativ effekt)
Motverka näringsbelastning och åtgärder som orsakar grumling, framförallt i kända lokaler men även i vattendrag i närområdet.

Nijboer R 2004. The ecological requirements of Agapetus fuscipes Curtis (Glossosomatidae), a characteristic species in unimpacted streams. Limnologica 34:213–223.

Degerman, E., Fernholm, B. och Lingdell, P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag.

Naturvårdsverket rapport nr 4345: 119, 192.

Gullefors, B. 2002. Sveriges nattsländor (Trichoptera), en provinsalkatalog med nyare fynduppgifter. Entomologisk Tidskrift. 123:131–147.

Illies, J. (ed.) 1978. Limnofauna Europaea. 2nd edn. Fisher, Stuttgart.

Malicky, H. 1983. Atlas of European Trichoptera. Dr. W. Junk Publishers. The Hauge-Boston.-London. 298pp.

Wallace, I.D., Wallace, B. & Philipson, G.N. 2003. A key to the Case-bearing Caddis Larvae of Britain and Ireland. Freshw. Biol. Ass. No.61. 259pp.

http://www.tieroeko.de/pics/andreasmarten7.jpg Foto på adult slända.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Trichoptera - nattsländor 
  • Överfamilj
    Hydroptiloidea  
  • Familj
    Glossosomatidae - stenhusnattsländor 
  • Släkte
    Agapetus  
  • Art
    Agapetus fuscipes, Curtis, 1834
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Bjelke 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.