Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kilporing

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Skeletocutis kuehneri
Kilporing Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Kilporing bildar en ettårig, relativt tunn, ganska liten resupinat fruktkropp, som kan bli upp till 0,5 cm tjock. Porlagret är vitt till gräddfärgat, som torkat gulaktigt. Porerna är kantiga, 3–5 per mm. Poröppningarna kan bli uppslitsade och vidgade. De är grundast nära fruktkroppens ytterkanter där svampen har en steril zon. Ytterkanten är ofta otydligt differentierad. Köttet är vitt, normalt upp till 1 mm tjockt och tunnare än det likadant färgade rörlagret. Kilporingens hyfer är inkrusterade och de generativa har söljor. De böjda sporerna är 3–4,2 x 0,7–0,9 µm.
Utbredning
Länsvis förekomst för kilporing Observationer i  Sverige för kilporing
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Svampen är känd från tolv aktuella lokaler i Sverige, i Halland, Östergötland, Södermanland, Uppland, Dalarna, Hälsingland, Jämtland, Norrbotten och Lappland. Den är också känd från Sydnorge, Finland och nordvästra Ryssland samt från Central Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)
Nedbrytare på lågor förrötade av tickor av släktet Trichaptum på lågor av tall och gran. Arten verkar föredra sluten skog med grova lågor. Arten är sannolikt förbisedd men sällsynt och med få förekomster på varje lokal. En fortgående minskning på nationell nivå bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre barrskog, samt att uppväxande brukade skogar innehåller påtagligt mindre mängd död ved av lämplig kvalitet. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (120-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (30-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (136-3000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1+2a(i)).
Ekologi
Kilporing är en nedbrytare som orsakar vitröta. Fruktkropparna växer på barken av döda liggande grova stammar av tall och gran som är förrötade av tickor som violticka Trichaptum spp. Kilporing förekommer i boreala barrskogar och i naturskogsartad miljö.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Saprotrof/fag, detrivor
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· gran
· gran
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
Svampar och lavar
Svampar och lavar
· violtickor
· violtickor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Polyporales, Familj Incrustoporiaceae, Släkte Skeletocutis, Art Skeletocutis kuehneri A. David - kilporing Synonymer kilsporing

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier C1+2a(i)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Nära hotad (NT)

Dokumentation Nedbrytare på lågor förrötade av tickor av släktet Trichaptum på lågor av tall och gran. Arten verkar föredra sluten skog med grova lågor. Arten är sannolikt förbisedd men sällsynt och med få förekomster på varje lokal. En fortgående minskning på nationell nivå bedöms pågå, huvudsakligen p.g.a. slutavverkning av äldre barrskog, samt att uppväxande brukade skogar innehåller påtagligt mindre mängd död ved av lämplig kvalitet. Omfattningen är dock svår att bedöma. Antalet reproduktiva individer skattas till 6000 (120-12000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (1500). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (2). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 1500 (30-3000). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 3000 (136-3000) km². Populationen minskar med mer än 5% inom 50 (= 3 generationer) år. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Fortgående minskning förekommer i kombination med att antalet reproduktiva individer är lågt vilket gör att arten rödlistas som Nära hotad (NT). (C1+2a(i)).
Kilporing bildar en ettårig, relativt tunn, ganska liten resupinat fruktkropp, som kan bli upp till 0,5 cm tjock. Porlagret är vitt till gräddfärgat, som torkat gulaktigt. Porerna är kantiga, 3–5 per mm. Poröppningarna kan bli uppslitsade och vidgade. De är grundast nära fruktkroppens ytterkanter där svampen har en steril zon. Ytterkanten är ofta otydligt differentierad. Köttet är vitt, normalt upp till 1 mm tjockt och tunnare än det likadant färgade rörlagret. Kilporingens hyfer är inkrusterade och de generativa har söljor. De böjda sporerna är 3–4,2 x 0,7–0,9 µm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kilporing

Länsvis förekomst och status för kilporing baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kilporing

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Svampen är känd från tolv aktuella lokaler i Sverige, i Halland, Östergötland, Södermanland, Uppland, Dalarna, Hälsingland, Jämtland, Norrbotten och Lappland. Den är också känd från Sydnorge, Finland och nordvästra Ryssland samt från Central Europa.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Incrustoporiaceae  
  • Släkte
    Skeletocutis  
  • Art
    Skeletocutis kuehneriA. David - kilporing
    Synonymer
    kilsporing

Kilporing är en nedbrytare som orsakar vitröta. Fruktkropparna växer på barken av döda liggande grova stammar av tall och gran som är förrötade av tickor som violticka Trichaptum spp. Kilporing förekommer i boreala barrskogar och i naturskogsartad miljö.

Ekologisk grupp: Saprotrof/fag, detrivor

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· gran - Picea abies (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Svampar och lavar (Viktig)
· violtickor - Trichaptum (Viktig)
Avverkning av naturskogslika miljöer och av grova granar där svampen förekommer är ett direkt hot mot artens fortlevnad. Alla skogliga åtgärder som innebär att lågor och döda eller skadade träd tas bort missgynnar arten. På sikt är minskad tillgång till lämpligt substrat och krympande areal naturskog ett hot, framförallt råder brist på grov ved som lågor i sena nedbrytningsstadier. Ytterligare fragmentering av skogslandskapet minskar artens möjligheter till spridning.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Gamla granskogar som hyser arten undantas från skogsbruk. Arten gynnas av om fler barrskogar avsätts till fri utveckling. Befintliga vindfällen, döende träd, torrakor och lågor lämnas intakta. Ett långsiktigt tillförsäkrande om framtida tillgång till ved är en förutsättning för artens fortlevnad i området. Eventuellt kan man bidra till att grova lågor nyskapas genom att fälla eller skada träd och låta dem ligga. Markägare, brukare och myndigheter uppmärksammas på att arten är hotad.
Utländska namn – FI. Kuultoludekääpä.

Hansen, L. & Knudsen, H. (Ed.). 1997. Nordic Macromycetes Vol. 3. sid. 216. Nordsvamp, Copenhagen.

Jülich, W. 1984. Die Nichtblätterpilze, Gallertpilze und Bauchpilze, Kleine Kryptogamenflora, Band II b/1. sid. 376. Stuttgart.

Lindgren, M., 2001. Polypore (Basidiomycetes) species richness and community structure in natural boreal forests of NW Russian Karelia and adjacent areas in Finland. Acta Bot. Fennica 170:1–41.

Niemelä, T. 1998. The Skeletocutis subincarnata complex (Basidiomycetes), a revision. Acta Botanica Fennica, No. 161.Vammala 1998.

Niemelä, T., Kinnunen, J., Lindgren, M., Manninen, O., Miettinen, O., Penttilä, R. & Turunen, O. 2001.

Novelties and records of poroid Basidiomycetes in Finland and adjacent Russia. Karstenia 41: 1–21.

Olofsson, D. 1996. Tickor i Sverige, Projektrapport 1996, sid. 103.

Ryvarden, L. & Gilbertson, R. L. 1993. European Polypores, Part 2. sid. 624. Fungiflora. Oslo.

Siitonen, J., Penttilä, R. & Kotiranta, H. 2001. Coarse woody debris, polyporous fungi and saproxylic insects in old-growth spruce forest in Vodlozero National Park, Russian Karelia. Ecol. Bulletins 49: 231–242.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders & Karin Bohlin samt Klas Jaederfeldt 2001.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetes, ordines incertae sedis  
  • Ordning
    Polyporales  
  • Familj
    Incrustoporiaceae  
  • Släkte
    Skeletocutis  
  • Art
    Skeletocutis kuehneri, A. David - kilporing
    Synonymer
    kilsporing
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Anders & Karin Bohlin samt Klas Jaederfeldt 2001.