Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gult markskinn

Organismgrupp Storsvampar, Basidiesvampar Tretomyces lutescens
Gult markskinn Storsvampar, Basidiesvampar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En tunn, lucker, skinnsvamp med gula till rödgula färger och med tunna myceltågor närmast substratet. Sporerna är släta och runda. Sporväggen är starkt förtjockad. En del basala hyfer saknar söljor. I växtsätt och yttre utseende kan arten likna de betydligt vanligare arterna kraterskinn (Amphinema byssoides) och gultrådsskinn (Piloderma croceum). Den förra skiljer sig genom att ha cystider och den senare genom att alla septa saknar söljor. Ingen av dem har heller så tjockväggiga sporer som gult markskinn
Utbredning
Länsvis förekomst för gult markskinn Observationer i  Sverige för gult markskinn
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är beskriven på material samlat av S. Lundell 1947 i Almesåkra, Småland. Även övriga svenska fynd är från detta landskap. I Moens naturreservat utanför Värnamo påträffades arten 1977 och i Norra Kvills nationalpark har den hittats 1972 och 1981. Fyra kända lokaler kända i landet (2005). En föga känd och säkerligen förbisedd art, som dock uppenbarligen är mycket sällsynt. Föga känd och förmodligen sällsynt, dock utan att vi kan peka på att det beror på att få kan identifiera den, om den har snäva habitatkrav eller om observationerna är ströfynd. Hittills huvudsakligen påträffad i områden med höga naturvärden. Från Danmark och Norge föreligger vardera ett fynd. Det finns dessutom två fynd från Frankrike. Detta utgör den kända världsutbredningen. Av beskrivningen ovan framgår att arten kan förväxlas med två andra skinn vilka dels är ytterligt vanliga, dels lätta att identifiera i fält vilket medför att de ofta förbigås utan närmare undersökning. Gult markskinn skulle därför kunna vara något förbisedd.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)
Bildar mykorrhiza, troligen med både barr- och lövträd. Fruktkroppar påträffas på liggande stammar, murken ved och förna av barrträd och triviallövträd. Uppenbarligen sällsynt och hittills huvudsakligen påträffad i äldre skog med höga naturvärden och mycket död ved.Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (40-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (4-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-400) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Troligen mykorrhizabildande art med fruktkroppar på liggande stammar, murken ved och förna av barrträd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Mykorrhiza
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gran
· gran
· tall
· tall
Ved och bark
Ved och bark
· björkar
· björkar
· gran
· gran
· granar
· granar
· tall
· tall
· tallar
· tallar
Mark/sediment
Mark/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Dött träd
Dött träd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Agaricomycetes, Ordning Atheliales, Familj Atheliaceae, Släkte Tretomyces, Art Tretomyces lutescens (J. Erikss. & Ryvarden) K.H. Larss., Kotir. & Saaren. - gult markskinn Synonymer Byssocorticium lutescens J. Erikss. & Ryvarden

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Bildar mykorrhiza, troligen med både barr- och lövträd. Fruktkroppar påträffas på liggande stammar, murken ved och förna av barrträd och triviallövträd. Uppenbarligen sällsynt och hittills huvudsakligen påträffad i äldre skog med höga naturvärden och mycket död ved.Svårt att bedöma ev. populationsförändringar. Antalet reproduktiva individer skattas till 500 (40-1000). Antalet har skattats genom att multiplicera tre faktorer: 1) Troliga antalet aktuella lokaler i landet (50). 2) Bedömt antal unika mycel/lokal (5). 3) En schablon för hur många fragmenterade enheter varje unikt mycel bedöms ge upphov till (2). Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (4-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (20-400) km². Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
En tunn, lucker, skinnsvamp med gula till rödgula färger och med tunna myceltågor närmast substratet. Sporerna är släta och runda. Sporväggen är starkt förtjockad. En del basala hyfer saknar söljor. I växtsätt och yttre utseende kan arten likna de betydligt vanligare arterna kraterskinn (Amphinema byssoides) och gultrådsskinn (Piloderma croceum). Den förra skiljer sig genom att ha cystider och den senare genom att alla septa saknar söljor. Ingen av dem har heller så tjockväggiga sporer som gult markskinn

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gult markskinn

Länsvis förekomst och status för gult markskinn baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gult markskinn

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är beskriven på material samlat av S. Lundell 1947 i Almesåkra, Småland. Även övriga svenska fynd är från detta landskap. I Moens naturreservat utanför Värnamo påträffades arten 1977 och i Norra Kvills nationalpark har den hittats 1972 och 1981. Fyra kända lokaler kända i landet (2005). En föga känd och säkerligen förbisedd art, som dock uppenbarligen är mycket sällsynt. Föga känd och förmodligen sällsynt, dock utan att vi kan peka på att det beror på att få kan identifiera den, om den har snäva habitatkrav eller om observationerna är ströfynd. Hittills huvudsakligen påträffad i områden med höga naturvärden. Från Danmark och Norge föreligger vardera ett fynd. Det finns dessutom två fynd från Frankrike. Detta utgör den kända världsutbredningen. Av beskrivningen ovan framgår att arten kan förväxlas med två andra skinn vilka dels är ytterligt vanliga, dels lätta att identifiera i fält vilket medför att de ofta förbigås utan närmare undersökning. Gult markskinn skulle därför kunna vara något förbisedd.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Tretomyces  
  • Art
    Tretomyces lutescens(J. Erikss. & Ryvarden) K.H. Larss., Kotir. & Saaren. - gult markskinn
    Synonymer
    Byssocorticium lutescens J. Erikss. & Ryvarden

Troligen mykorrhizabildande art med fruktkroppar på liggande stammar, murken ved och förna av barrträd.

Ekologisk grupp: Mykorrhiza

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· gran - Picea abies (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Har betydelse)
Ved och bark (Viktig)
· björkar - Betula (Har betydelse)
· gran - Picea abies (Viktig)
· granar - Picea (Viktig)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
· tallar - Pinus (Viktig)
Mark/sediment (Har betydelse)
Organogena jordar/sediment (Har betydelse)
Dött träd (Viktig)
Arten är genom sin sällsynthet i första hand hotad av att växtplatserna förstörs. Drastiska förändringar i miljön, som avverkning och markberedning, är troligen skadliga för arten.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Viss negativ effekt)
Lokalerna i Moen och N. Kvill bör inventeras noggrannt för att om möjligt ge klarare besked om artens ekologi och utbredning på dessa båda platser. Därefter bör andra lämpliga lokaler kunna identifieras och inventeras.
Rödlistad 2005 under namnet Byssocorticium lutescens.

Eriksson, J. & Ryvarden, L. 1973. The Corticiaceae of North Europe. Vol. 2. Fungiflora, Oslo.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Basidiomycota - basidiesvampar 
  • Understam
    Agaricomycotina  
  • Klass
    Agaricomycetes  
  • Underklass
    Agaricomycetidae  
  • Ordning
    Atheliales  
  • Familj
    Atheliaceae  
  • Släkte
    Tretomyces  
  • Art
    Tretomyces lutescens, (J. Erikss. & Ryvarden) K.H. Larss., Kotir. & Saaren. - gult markskinn
    Synonymer
    Byssocorticium lutescens J. Erikss. & Ryvarden
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Karl-Henrik Larsson 1997.