Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjälltranmossa

Organismgrupp Mossor Trematodon brevicollis
Fjälltranmossa Mossor

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Arten bildar upp till 4 mm höga, blekt gröna tuvor. Bladen övergår hastigt från en brett oval, kupad bas (som vanligen är tryckt mot stammen) i en triangulär spets. Bladkanterna är plana och saknar tänder. Nerven är bred och slutar i bladets spets (är inte utlöpande). Honbladen är breda och större än övriga blad och har en tydlig, vass spets. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapslarna är smalt cylindriska, upprätta men tydligt böjda, och de har en hals som är lika lång som den sporbärande delen. Kapselns ytceller är långsmala och tjockväggiga. Locket har ett mycket långt spröt. Kapselskaftet är 4-6 mm långt och gult. Sporerna är stora, 45-60 µm i diameter, roströda och vårtiga, och de mognar på hösten. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Arten kan likna rak tranmossa T. laetevirens som har rakare kapsel med rektangulära och mer tunnväggiga ytceller, gradvis avsmalnande och mycket smal bladspets samt trubbiga honblad. Fjälltranmossa påminner en hel del om långhalsmossa Amblyodon dealbatus som dock har peristom med två tandkransar och lock utan spröt.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjälltranmossa Observationer i  Sverige för fjälltranmossa
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten har en arktisk-alpin utbredning och är i Sverige funnen på en handfull platser i kalkrika fjällområden. Den förekommer främst i låg- och mellanalpin zon. Den är sällsynt även i Norge; den är funnen främst i Dovre, men det finns enstaka fynd norrut till Finnmark. Arten är sällsynt på Island. Utbredningen i övriga Europa inkluderar centrala Alperna. Arten har även uppgivits från Centralasien, Nordamerika och Grönland. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Fjälltranmossa är en mycket sällsynt fjällart som växer på jordblottor i kalkrika sydsluttningar. Även om ingen minskning av populationen finns rapporterad, är de få och ytmässigt små förekomsterna sårbara. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (20-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (8-240) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Ekologi
Fjälltranmossa växer på bar jord mellan klippor och i klippspringor i relativt torra och exponerade, på vintern snöfattiga branter av kalkrika bergarter. Ofta består bergarten av skiffer som täcks av ett tunt lager av humushaltigt material. Arten växer i Sverige ofta tillsammans med klockmossor Encalypta spp., puckelmossor Plagiobryum spp., fjälltuss Tortula euryphylla samt lökmossa Stegonia latifolia. Arten är kortlivad och konkurrenssvag och tycks inte vara kvar på samma fläck år från år.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Mark/sediment
Mark/sediment
Berg/hårdbotten
Berg/hårdbotten
Mineraljord/sediment
Mineraljord/sediment
Organogena jordar/sediment
Organogena jordar/sediment
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Bryopsida (egentliga bladmossor), Ordning Dicranales, Familj Bruchiaceae, Släkte Trematodon (tranmossor), Art Trematodon brevicollis Hornsch. - fjälltranmossa Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Fjälltranmossa är en mycket sällsynt fjällart som växer på jordblottor i kalkrika sydsluttningar. Även om ingen minskning av populationen finns rapporterad, är de få och ytmässigt små förekomsterna sårbara. Antalet reproduktiva individer skattas till 800 (20-1200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 13000 km² och förekomstarean (AOO) till 200 (8-240) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Akut hotad (CR). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (D1).
Arten bildar upp till 4 mm höga, blekt gröna tuvor. Bladen övergår hastigt från en brett oval, kupad bas (som vanligen är tryckt mot stammen) i en triangulär spets. Bladkanterna är plana och saknar tänder. Nerven är bred och slutar i bladets spets (är inte utlöpande). Honbladen är breda och större än övriga blad och har en tydlig, vass spets. Arten är samkönad och kapslar är vanliga. Kapslarna är smalt cylindriska, upprätta men tydligt böjda, och de har en hals som är lika lång som den sporbärande delen. Kapselns ytceller är långsmala och tjockväggiga. Locket har ett mycket långt spröt. Kapselskaftet är 4-6 mm långt och gult. Sporerna är stora, 45-60 µm i diameter, roströda och vårtiga, och de mognar på hösten. Specialiserad vegetativ förökning är inte känd.
Arten kan likna rak tranmossa T. laetevirens som har rakare kapsel med rektangulära och mer tunnväggiga ytceller, gradvis avsmalnande och mycket smal bladspets samt trubbiga honblad. Fjälltranmossa påminner en hel del om långhalsmossa Amblyodon dealbatus som dock har peristom med två tandkransar och lock utan spröt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjälltranmossa

Länsvis förekomst och status för fjälltranmossa baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjälltranmossa

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten har en arktisk-alpin utbredning och är i Sverige funnen på en handfull platser i kalkrika fjällområden. Den förekommer främst i låg- och mellanalpin zon. Den är sällsynt även i Norge; den är funnen främst i Dovre, men det finns enstaka fynd norrut till Finnmark. Arten är sällsynt på Island. Utbredningen i övriga Europa inkluderar centrala Alperna. Arten har även uppgivits från Centralasien, Nordamerika och Grönland. Arten är rödlistad även i flera andra länder i Europa.
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Bruchiaceae  
  • Släkte
    Trematodon - tranmossor 
  • Art
    Trematodon brevicollisHornsch. - fjälltranmossa

Fjälltranmossa växer på bar jord mellan klippor och i klippspringor i relativt torra och exponerade, på vintern snöfattiga branter av kalkrika bergarter. Ofta består bergarten av skiffer som täcks av ett tunt lager av humushaltigt material. Arten växer i Sverige ofta tillsammans med klockmossor Encalypta spp., puckelmossor Plagiobryum spp., fjälltuss Tortula euryphylla samt lökmossa Stegonia latifolia. Arten är kortlivad och konkurrenssvag och tycks inte vara kvar på samma fläck år från år.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Mark/sediment (Viktig)
Berg/hårdbotten (Viktig)
Mineraljord/sediment (Viktig)
Organogena jordar/sediment (Viktig)
Arten har få kända lokaler, vilka dessutom är ytmässigt små och med individfattiga kolonier. Några av lokalerna är belägna inom ett område som är starkt påverkat av exploatering för turism. Lokalerna kan dessutom påverkas negativt av igenväxning av träd och buskar orsakat av minskat renbete samt ett mildare klimat i områden där nu fjälltranmossan har sin huvudsakliga utbredning.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
De kända lokalerna bör återbesökas och dokumenteras bättre. Det är angeläget att dessa får ett ändamålsenligt skydd.
Utländska namn - NO: Aurtranemose; IS: Heiðahökull.

Etymologi: brevicollis = korthalsad; brevis (lat.) = kort; collum (lat.) = hals.
Uttal: [Tremátodon brevikóllis]

KEY FACTS Shoots 3-4 mm long, forming pale green tufts. Leaves concave, rapidly tapering to a broad apex. Capsule curved, neck as long as capsule body. Seta 4-6 mm, yellow. Spores 45-60 µm, rust-red, papillose, mature in autumn. - A short-lived, weak competitor growing on bare soil between cliffs in dry and exposed calcareous mountain slopes, typically found in south-facing schist slopes with a thin humus cover that are devoid of snow in winter. An arctic-alpine, very rare species, found in the low- and mid-alpine zones.

Gams, H. 1950. Trematodon brevicollis Hornschuch, en för Sverige ny arktisk-alpin mossa. Botaniska Notiser 1950: 451-456.

Hagen, I. 1914. Forarbejder til en norsk løvmosflora. XIX, Polytrichaceae. Det. Kongl. Norske Vidensk. Selsk. Skrifter. 1913. No. 1: 1-77. Trondhjem.

Hakelier, N. & Frahm, J.-P. 1976. Trematodon laetevirens sp. nov., eine neue Moosart in Skandinavien. Lindbergia 3: 221-225.

Hallingbäck, T. 2006. Trematodon brevicollis fjälltranmossa s. 265. I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. [AJ 6-23], Bladmossor. Sköldmossor - blåmossor : Bryophyta : Buxbaumia - Leucobryum. Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.

Ochyra, R., Szmajda, P., Bochenski, W., & Karczmarz, K. (eds.). 1988. Atlas of the geographical distribution of Spore plants in Poland: Part Ser. V. Mosses (Musci), part IV, pp 11-13. 1988. Warszawa - Poznan.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2006. Uppdaterad 2010.

Namn och släktskap
  • Rike
    Plantae - egentliga växter 
  • Underrike
    Viridiplantae - gröna växter 
  • Infrarike
    Streptophyta  
  • Överstam
    Embryophyta - landväxter 
  • Stam
    Bryophyta - bladmossor 
  • Understam
    Bryophytina  
  • Klass
    Bryopsida - egentliga bladmossor 
  • Underklass
    Dicranidae  
  • Ordning
    Dicranales  
  • Familj
    Bruchiaceae  
  • Släkte
    Trematodon - tranmossor 
  • Art
    Trematodon brevicollis, Hornsch. - fjälltranmossa
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Tomas Hallingbäck 2006. Uppdaterad 2010.