Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vedspik

Organismgrupp Lavar Calicium abietinum
Vedspik Lavar

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Bålen hos vedspik är insänkt i substratet. Apothecierna är knappnålslika, 0,6–0,9 mm höga, med blänkande brunsvart till svart skaft och huvud som saknar pruina. Sporsäckarna är cylindriska, 44–52 µm långa, med sporer liggande i en rad. Sporerna är 2-celliga, bruna, 11,5–15 × 5–7 µm och som mogna med en finvårtig yta. Arten är lik svart spiklav Calicium glaucellum och liten spiklav C. parvum. Svart spiklav har vanligtvis en vit pruina på kanten av apothecierna, kortare (35–41 µm) sporsäckar och något mindre sporer med oregelbundna sprickor och åsar. Liten spiklav C. parvum skiljer sig genom att ha klubbformade sporsäckar i vilka sporerna inte ligger i en tydlig rad. Många gamla rapporter av vedspik är sannolikt svart spiklav Calicium glaucellum.
Utbredning
Länsvis förekomst för vedspik Observationer i  Sverige för vedspik
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vedspik är känd från Skåne till Västerbotten men aktuella fynd saknas från flera landskap. Totalt är ett femtiotal aktuella fynd gjorda jämfört med de ca 50 äldre lokaler som är kända. Även om flera nya lokaler hittats visar arten sannolikt en tydlig tillbakagång. Vedspik har tidigare sammanblandats med andra arter och det är möjligt att några äldre lokaler på utbredningskartan representerar andra arter. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Den förekommer i Danmark, där den är rödlistad, Norge och Finland. Vedspik är i övrigt vitt utbredd och förekommer förutom i Europa också i Asien, Amerika, Australien och Nya Zeeland. Även i övriga delar av Europa är arten på stark tillbakagång och hotad.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
A2bc+3bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)
Omkring 55 aktuella lokaler. Förekommer nästan uteslutande på obehandlad gammal hård kulturved som t.ex. gärdesgårdar vilka har minskat starkt och bedöms fortsätta minska. Även funnen på hård ekved, t ex nedfallna grova grenar i öppna hagmarker. Är försvunnen från sydligaste Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (110-1100). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (55-550). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (220-2200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc; D1).
Ekologi
Vedspik förekommer nästan uteslutande på gammal obehandlad ved. Den finns dels på kulturskapade ståndorter som stängsel, väggar av trälador etc., dels på naturliga ståndorter som olikåldriga skogar eller hagmarker med lång trädkontinuitet. Här förekommer arten på stubbar och avbarkade partier av barr- och lövträd som fortfarande lever och står upp. Den kan också växa på grova nedfallna grenar. Det är huvudsakligen på dessa substrat som arten finns kvar. Den är sällan sedd på kulturskapade ståndorter under senare tid.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Barrskog
Barrskog
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Löv-/barrblandskog
Löv-/barrblandskog
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Buskmark
Buskmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Autotrof (fotosyntetiserande)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· skogsek
· skogsek
· tall
· tall
Dött träd
Dött träd
· skogsek
· skogsek
· tall
· tall
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Lecanoromycetes, Ordning Caliciales, Familj Caliciaceae, Släkte Calicium (spiklavar), Art Calicium abietinum Pers. - vedspik Synonymer Calicium curtum Turner & Borrer ex Sm., Calicium nigrum var. minutum C.Knight ex F.Wilson, Calicium minutum Körb., Calicium quercinum subsp. curtum (Turner & Borrer ex Sm.) Nyl., Phacotrum curtum (Turner & Borrer ex Sm.) Gray

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier A2bc+3bc+4bc; D1
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Sårbar (VU)
  • 2000 Starkt hotad (EN)

Dokumentation Omkring 55 aktuella lokaler. Förekommer nästan uteslutande på obehandlad gammal hård kulturved som t.ex. gärdesgårdar vilka har minskat starkt och bedöms fortsätta minska. Även funnen på hård ekved, t ex nedfallna grova grenar i öppna hagmarker. Är försvunnen från sydligaste Sverige. Antalet reproduktiva individer skattas till 600 (110-1100). Antalet lokalområden i landet skattas till 300 (55-550). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 1200 (220-2200) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat, antalet lokalområden och antalet reproduktiva individer. Minskningstakten uppgår till 30 (20-40) % inom 50 år. Den minskande trenden har pågått en tid och bedöms fortsätta. Bedömningen baseras på ett för arten lämpligt abundansindex och minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). Minskningstakten överstiger gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt A-kriteriet. Antalet individer bedöms vara lägre än gränsvärdet för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. (A2bc+3bc+4bc; D1).
Bålen hos vedspik är insänkt i substratet. Apothecierna är knappnålslika, 0,6–0,9 mm höga, med blänkande brunsvart till svart skaft och huvud som saknar pruina. Sporsäckarna är cylindriska, 44–52 µm långa, med sporer liggande i en rad. Sporerna är 2-celliga, bruna, 11,5–15 × 5–7 µm och som mogna med en finvårtig yta. Arten är lik svart spiklav Calicium glaucellum och liten spiklav C. parvum. Svart spiklav har vanligtvis en vit pruina på kanten av apothecierna, kortare (35–41 µm) sporsäckar och något mindre sporer med oregelbundna sprickor och åsar. Liten spiklav C. parvum skiljer sig genom att ha klubbformade sporsäckar i vilka sporerna inte ligger i en tydlig rad. Många gamla rapporter av vedspik är sannolikt svart spiklav Calicium glaucellum.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vedspik

Länsvis förekomst och status för vedspik baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vedspik

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vedspik är känd från Skåne till Västerbotten men aktuella fynd saknas från flera landskap. Totalt är ett femtiotal aktuella fynd gjorda jämfört med de ca 50 äldre lokaler som är kända. Även om flera nya lokaler hittats visar arten sannolikt en tydlig tillbakagång. Vedspik har tidigare sammanblandats med andra arter och det är möjligt att några äldre lokaler på utbredningskartan representerar andra arter. Återfanns vid inventeringar i slutet av 1980-talet i sydligaste Sverige inte på någon av sina gamla lokaler. Den förekommer i Danmark, där den är rödlistad, Norge och Finland. Vedspik är i övrigt vitt utbredd och förekommer förutom i Europa också i Asien, Amerika, Australien och Nya Zeeland. Även i övriga delar av Europa är arten på stark tillbakagång och hotad.
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Calicium - spiklavar 
  • Art
    Calicium abietinumPers. - vedspik
    Synonymer
    Calicium curtum Turner & Borrer ex Sm.
    Calicium nigrum var. minutum C.Knight ex F.Wilson
    Calicium minutum Körb.
    Calicium quercinum subsp. curtum (Turner & Borrer ex Sm.) Nyl.
    Phacotrum curtum (Turner & Borrer ex Sm.) Gray

Vedspik förekommer nästan uteslutande på gammal obehandlad ved. Den finns dels på kulturskapade ståndorter som stängsel, väggar av trälador etc., dels på naturliga ståndorter som olikåldriga skogar eller hagmarker med lång trädkontinuitet. Här förekommer arten på stubbar och avbarkade partier av barr- och lövträd som fortfarande lever och står upp. Den kan också växa på grova nedfallna grenar. Det är huvudsakligen på dessa substrat som arten finns kvar. Den är sällan sedd på kulturskapade ståndorter under senare tid.

Ekologisk grupp: Autotrof (fotosyntetiserande)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Barrskog, Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Löv-/barrblandskog, Trädbärande gräsmark, Öppen fastmark, Buskmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Dött träd (Viktig)
· skogsek - Quercus robur (Har betydelse)
· tall - Pinus sylvestris (Viktig)
Bristen på nedfallna grova grenar, högstubbar och torrakor i dagens skogar är ett hot. Vedspik hotas på kulturskapade ståndorter av att obehandlade stängsel och andra trähägnader kring odlad mark blir allt ovanligare. Det är också möjligt att vedspik på kulturskapade ståndorter i södra och mellersta Sverige har fått svårt att konkurrera med svart spiklav Calicium glaucellum, stadskantlav Lecanora conizaeoides, flarnlav Hypocenomyce scalaris, svart dynlav Micarea denigrata och vissa andra arter som gynnats av luftföroreningar och förekommer i samma habitat som vedspik.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Kulturskapat substrat bör bevaras och återskapas i lämpliga biotoper. I skogar och myrkanter med arten måste högstubbar och torrakor finnas i tillräcklig mängd.
Utländska namn – NO: Skjørnål, DK: Nøgen nålelav, FI: Sysinuppijäkälä.

Tibell, L. 1976. Calicium denigratum (Vain.) L. Tibell, comb. nov. Bot. Not. 129: 131–136.

Tibell, L. 1977. Lavordningen Caliciales i Sverige. Inledning och släktet Calicium. Svensk Bot. Tidskr. 71: 239–259.

Tibell, L. 1999. Caliciales. Nordic Lichen Flora 1: 20-94. Bohuslän ‘5, Uddevalla.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.

Namn och släktskap
  • Rike
    Fungi - svampar 
  • Stam
    Ascomycota - sporsäcksvampar 
  • Understam
    Pezizomycotina  
  • Klass
    Lecanoromycetes  
  • Underklass
    Lecanoromycetidae  
  • Ordning
    Caliciales  
  • Familj
    Caliciaceae  
  • Släkte
    Calicium - spiklavar 
  • Art
    Calicium abietinum, Pers. - vedspik
    Synonymer
    Calicium curtum Turner & Borrer ex Sm.
    Calicium nigrum var. minutum C.Knight ex F.Wilson
    Calicium minutum Körb.
    Calicium quercinum subsp. curtum (Turner & Borrer ex Sm.) Nyl.
    Phacotrum curtum (Turner & Borrer ex Sm.) Gray
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Ulf Arup 1999. © ArtDatabanken, SLU 2005.