Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  lapprotfjäril

Organismgrupp Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl. Gazoryctra fuscoargentea
Lapprotfjäril Fjärilar, Bastardsvärmare, rotfjärilar, glasvingar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen har brokig silvervit teckning med inslag av mörka fjäll. Fjärilen flyger – oftast i kvällssol – från slutet av juli till mitten av augusti. Förekommer mycket lokalt på fjällhedar.

Vingspann hane 37–42?mm, hona 39–50 mm. Huvudet, mellankroppen och de främre bakkroppssegmenten har tät, yvig, mörkbrun till ljust gulbrun behåring. Övriga bakkroppssegment har kortare behåring i samma färg. Ögonen är ­svarta och ovala. Antennen är kort, ungefär 5?mm lång, rödbrun och har 26–31 segment. Hanens antenner har korta, täta hår och honans har något längre och ­gles­are. På framskenbenet finns en bladlik putssporre hos båda könen. Framvingen är brun med en ­mycket ­varierande silvervit teckning bestående av större eller mindre fläckar och/eller oregelbundna band. Hos ­honan är den bruna grundfärgen oftast ljusare än hos hanen. Hos många individer av båda könen består ­teckningen av ett oregelbundet band eller en rad av fläckar som löper från vingens bas mot bakhörnet, och ett bredare oregelbundet band som löper ­parallellt med vingens ytterkant till framhörnet, där det delar sig i en Y-liknande teckning. I sällsynta fall är den Y-liknande teckningen endast markerad som en fläck. Hos vissa exemplar flyter de två banden samman och bildar en spetsig vinkel. Vid vingens bas samt ­innan­för fram- och ytterkanten finns oftast ytterligare fläckar av varierande form och storlek. Hos många individer av båda könen är den silvervita teckningen mer eller mindre täckt av mörka fjäll. Bakvingarna är ljust gråbruna. Vingfransarna i båda vingparen är enfärgat grågula till ljusgula.

Ägget är ovalt, ljusgult vid äggläggningen men mörknar efter några timmar. Larven är vitaktig med smal ljus rygglinje och ljusbruna andningshål. Huvud­et och de tre ryggplåtarna på mellankroppen är gläns­ande ljusbruna. Den fullvuxna larven är 35–45 mm lång. Puppan är ungefär 22 mm lång och ljusbrun. På puppans ryggsida har bakkroppssegment 3–7 två tvärgående små åsar på varje segment. Likaså har buk­sidan av bakkroppssegment 4–7 korta, tvärgående åsar precis som hos silverbandad rotfjäril ­­Gazoryctra ganna.
Utbredning
Länsvis förekomst för lapprotfjäril Observationer i  Sverige för lapprotfjäril
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Lapprotfjäril hittades i Sverige första gången 1942 i Torne lappmark på fjället Njullá. Där förekommer den främst på nordvästsluttningen ovanför Björkliden. Senare har den påträffats på fjällen Vassitjåkka, Lairecohka och Nissuntjårro, alla i Torne träsk-området. Från Norge finns fynd från norra Finnmark (Porsanger, 1924), och Troms fylke (Storfjord, 2002). En uppgift från Troms fylke år 1914, har dock inte kunnat verifieras. De finska förekomsterna är begränsade till Enontekis lappmark. Förmodligen är arten förbisedd pga. den sena flygtiden och borde kunna påträffas på fler nordiska fjäll. Arten förekommer utanför Norden i Ryssland österut genom Sibirien till Kamtjatka vid Stilla havet.

 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Endast känd från Treriksröset och Abiskotrakten (fyra fjäll runt Torne träsk). Arten är trots sin ansenliga storlek dåligt eftersökt pga relativt sen flygtid och man får sannolikt räkna med ett högt mörkertal. Larven lever av växtrötter och har troligen flerårig utveckling. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (800-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2500 (1000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (32-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)).
Ekologi
Lapprotfjäril förekommer på sluttan­de fjällhedar i fjällbjörksregionens övre del från unge­fär 700 till åtminstone 900 m ö.h. Miljön kan variera från karga, torra hedar till fuktiga ört- och gräsrika hedar men med det gemensamt att det finns gott om dvärgbjörk Betula nana. Artens flygtid är kort, från slutet av juli till mitten av augusti (svenska fynd är från 20 juli till 15 augusti). Hanen har setts flyga från sen eftermiddag till strax före midnatt, både i solsken och under varma kvällar med mulet väder ­eller regnskurar. Intressant är att de svenska lokalerna är orienterade mot nordväst så att de värms upp av kvällssolen, vilket tycks vara en förutsättning för att fjärilarna ska kunna vara aktiva och flyga under kalla, klara kvällar. Om temperaturen snabbt sjunker slutar fjärilarna som regel flyga. Flygintensiteten varierar mellan kvällar och är ofta som högst under en kort period på kvällen, 15–30 minuter. Hanen flyger på 0,5–1 m höjd i snabb, kastande flykt mot vinden, men kan ibland plötsligt stanna upp för att säkra doftspår från en hona. Fjärilarnas flykt mot en mörk bakgrund gör dem svåra att följa. Honan kläcker under dagen och kryper upp på grässtrån eller buskar, och sitter sedan stilla med vibrerande vingar under eftermiddagen och kvällen och avger doftsignaler. När en hane närmar sig rör sig honans framvingar medan bakvingarna hålls stilla. Parningen inleds direkt efter att hanen landat bredvid honan och pågår i mer än fem timmar. Den befruktade honan flyger lugnare och mer rätlinjigt i jämförelse med hanen. Honor som lägger ägg sitter lågt på stammar av dvärgbjörk och låter äggen falla ned till marken. Förmodligen kan de också släppa äggen i låg flykt över marken liksom övriga rotfjärilar. Honor i fångenskap har setts lägga mer än 300 ägg som kläcktes efter tre veckor. Den nykläckta larven arbetar sig ned i marken, där den lever 10–20 cm under markytan. Larverna gör gångar längs levande dvärgbjörksrötter som de lever av, ofta nära uppskjutande stora stenar, möjligen för att stenarna blir uppvärmda av solen. Lapprotfjäril är förmodligen polyfag, dvs. larven kan äta av många växters rötter precis som övriga rotfjärilar. Larvutvecklingen tar minst två år, förmodligen vanligen tre år. Innan ­larven förpuppar sig gör den ett rör upp till markytan. Den förpuppar sig i änden av larvröret och vid kläckningen förflyttar sig puppan genom röret till mark­ytan med hjälp av åsarna och borsten på bakkroppssegmenten och skjuter sig halvvägs ut innan fjärilen kläcker. Klimatförändringar är en framtida hotbild för lapprotfjäril, t.ex. kan fjällbjörksskogen förväntas vandra högre upp längs sluttningarna när tempera­turen stiger vilket leder till att trädgränsen flyttas och att artens livsmiljö då minskar och/eller förändras.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· blomväxter
· blomväxter
· dvärgbjörk
· dvärgbjörk
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Hepialidae (rotfjärilar), Släkte Gazoryctra, Art Gazoryctra fuscoargentea (O.Bang-Haas, 1927) - lapprotfjäril Synonymer lapsk rotfjäril, Hepialus postmaculatus Landin, 1943, Hepialus fuscoargenteus O.Bang-Haas, 1927, Gazoryctra fuscoargenteus (O.Bang-Haas, 1927)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Endast känd från Treriksröset och Abiskotrakten (fyra fjäll runt Torne träsk). Arten är trots sin ansenliga storlek dåligt eftersökt pga relativt sen flygtid och man får sannolikt räkna med ett högt mörkertal. Larven lever av växtrötter och har troligen flerårig utveckling. Antalet reproduktiva individer skattas till 2000 (800-5000). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2500 (1000-10000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (32-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1b(iii)c(iv)+2b(iii)c(iv)).
Framvingen har brokig silvervit teckning med inslag av mörka fjäll. Fjärilen flyger – oftast i kvällssol – från slutet av juli till mitten av augusti. Förekommer mycket lokalt på fjällhedar.

Vingspann hane 37–42?mm, hona 39–50 mm. Huvudet, mellankroppen och de främre bakkroppssegmenten har tät, yvig, mörkbrun till ljust gulbrun behåring. Övriga bakkroppssegment har kortare behåring i samma färg. Ögonen är ­svarta och ovala. Antennen är kort, ungefär 5?mm lång, rödbrun och har 26–31 segment. Hanens antenner har korta, täta hår och honans har något längre och ­gles­are. På framskenbenet finns en bladlik putssporre hos båda könen. Framvingen är brun med en ­mycket ­varierande silvervit teckning bestående av större eller mindre fläckar och/eller oregelbundna band. Hos ­honan är den bruna grundfärgen oftast ljusare än hos hanen. Hos många individer av båda könen består ­teckningen av ett oregelbundet band eller en rad av fläckar som löper från vingens bas mot bakhörnet, och ett bredare oregelbundet band som löper ­parallellt med vingens ytterkant till framhörnet, där det delar sig i en Y-liknande teckning. I sällsynta fall är den Y-liknande teckningen endast markerad som en fläck. Hos vissa exemplar flyter de två banden samman och bildar en spetsig vinkel. Vid vingens bas samt ­innan­för fram- och ytterkanten finns oftast ytterligare fläckar av varierande form och storlek. Hos många individer av båda könen är den silvervita teckningen mer eller mindre täckt av mörka fjäll. Bakvingarna är ljust gråbruna. Vingfransarna i båda vingparen är enfärgat grågula till ljusgula.

Ägget är ovalt, ljusgult vid äggläggningen men mörknar efter några timmar. Larven är vitaktig med smal ljus rygglinje och ljusbruna andningshål. Huvud­et och de tre ryggplåtarna på mellankroppen är gläns­ande ljusbruna. Den fullvuxna larven är 35–45 mm lång. Puppan är ungefär 22 mm lång och ljusbrun. På puppans ryggsida har bakkroppssegment 3–7 två tvärgående små åsar på varje segment. Likaså har buk­sidan av bakkroppssegment 4–7 korta, tvärgående åsar precis som hos silverbandad rotfjäril ­­Gazoryctra ganna.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för lapprotfjäril

Länsvis förekomst och status för lapprotfjäril baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för lapprotfjäril

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Lapprotfjäril hittades i Sverige första gången 1942 i Torne lappmark på fjället Njullá. Där förekommer den främst på nordvästsluttningen ovanför Björkliden. Senare har den påträffats på fjällen Vassitjåkka, Lairecohka och Nissuntjårro, alla i Torne träsk-området. Från Norge finns fynd från norra Finnmark (Porsanger, 1924), och Troms fylke (Storfjord, 2002). En uppgift från Troms fylke år 1914, har dock inte kunnat verifieras. De finska förekomsterna är begränsade till Enontekis lappmark. Förmodligen är arten förbisedd pga. den sena flygtiden och borde kunna påträffas på fler nordiska fjäll. Arten förekommer utanför Norden i Ryssland österut genom Sibirien till Kamtjatka vid Stilla havet.

 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Hepialoidea  
  • Familj
    Hepialidae - rotfjärilar 
  • Släkte
    Gazoryctra  
  • Art
    Gazoryctra fuscoargentea(O.Bang-Haas, 1927) - lapprotfjäril
    Synonymer
    lapsk rotfjäril
    Hepialus postmaculatus Landin, 1943
    Hepialus fuscoargenteus O.Bang-Haas, 1927
    Gazoryctra fuscoargenteus (O.Bang-Haas, 1927)

Lapprotfjäril förekommer på sluttan­de fjällhedar i fjällbjörksregionens övre del från unge­fär 700 till åtminstone 900 m ö.h. Miljön kan variera från karga, torra hedar till fuktiga ört- och gräsrika hedar men med det gemensamt att det finns gott om dvärgbjörk Betula nana. Artens flygtid är kort, från slutet av juli till mitten av augusti (svenska fynd är från 20 juli till 15 augusti). Hanen har setts flyga från sen eftermiddag till strax före midnatt, både i solsken och under varma kvällar med mulet väder ­eller regnskurar. Intressant är att de svenska lokalerna är orienterade mot nordväst så att de värms upp av kvällssolen, vilket tycks vara en förutsättning för att fjärilarna ska kunna vara aktiva och flyga under kalla, klara kvällar. Om temperaturen snabbt sjunker slutar fjärilarna som regel flyga. Flygintensiteten varierar mellan kvällar och är ofta som högst under en kort period på kvällen, 15–30 minuter. Hanen flyger på 0,5–1 m höjd i snabb, kastande flykt mot vinden, men kan ibland plötsligt stanna upp för att säkra doftspår från en hona. Fjärilarnas flykt mot en mörk bakgrund gör dem svåra att följa. Honan kläcker under dagen och kryper upp på grässtrån eller buskar, och sitter sedan stilla med vibrerande vingar under eftermiddagen och kvällen och avger doftsignaler. När en hane närmar sig rör sig honans framvingar medan bakvingarna hålls stilla. Parningen inleds direkt efter att hanen landat bredvid honan och pågår i mer än fem timmar. Den befruktade honan flyger lugnare och mer rätlinjigt i jämförelse med hanen. Honor som lägger ägg sitter lågt på stammar av dvärgbjörk och låter äggen falla ned till marken. Förmodligen kan de också släppa äggen i låg flykt över marken liksom övriga rotfjärilar. Honor i fångenskap har setts lägga mer än 300 ägg som kläcktes efter tre veckor. Den nykläckta larven arbetar sig ned i marken, där den lever 10–20 cm under markytan. Larverna gör gångar längs levande dvärgbjörksrötter som de lever av, ofta nära uppskjutande stora stenar, möjligen för att stenarna blir uppvärmda av solen. Lapprotfjäril är förmodligen polyfag, dvs. larven kan äta av många växters rötter precis som övriga rotfjärilar. Larvutvecklingen tar minst två år, förmodligen vanligen tre år. Innan ­larven förpuppar sig gör den ett rör upp till markytan. Den förpuppar sig i änden av larvröret och vid kläckningen förflyttar sig puppan genom röret till mark­ytan med hjälp av åsarna och borsten på bakkroppssegmenten och skjuter sig halvvägs ut innan fjärilen kläcker. Klimatförändringar är en framtida hotbild för lapprotfjäril, t.ex. kan fjällbjörksskogen förväntas vandra högre upp längs sluttningarna när tempera­turen stiger vilket leder till att trädgränsen flyttas och att artens livsmiljö då minskar och/eller förändras.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· blomväxter - Angiospermae (Har betydelse)
· dvärgbjörk - Betula nana (Har betydelse)
Inga direkta hot kan påvisas men helt klart har arten en snäv ekologisk nisch med mycket bestämda krav på miljön som den kraftigt fragmenterade utbredningen antyder. Den förmodade globala uppvärmningen kan ganska snart få negativa konsekvenser för lapprotfjärilen då skogssgränsen flyttas upp och träddungar av björk ovan trädgränsen etableras och minskar artens habitat och mikromiljö. Ökade nederbördsmängder och minskat antal soltimmar skulle också kunna innebära att habitatkvaliteterna går förlorade. Ett alltför intensivt lokalt renbete skulle också kunna inverka negativt samt anläggande av skidbackar i sluttningar där arten förekommer.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Artens kända förekomstområden skall bevakas mot framtida etableringar av skidanläggningar. Arbetet inom ramen för de svenska miljömålen och det internationella miljöarbetet för att minska utsläppen av sk. växthusgaser måste fortsätta och intensifieras. Ökad kunskap om artens ekologi och utbredning är också nödvändig.
Namngivning: Gazoryctra fuscoargentea (Bang-Haas, 1927). Originalbeskrivning: Hepialus fuscoargenteus Horace Macrolep.: 83. Synonym: Hepialus postmaculatus Landin 1943. Svensk synonym: lapsk rotfjäril.

Etymologi: fuscoargentea = mörkt silverfärgad; fuscus (lat.) = mörk; argenteus (lat.) = av silver, syftar på framvingarnas mörka och silverfärgade teckning.

Uttal: [Gasorýktra fuskoargéntea]

Gullander, B. 1963. Nordens svärmare och spinnare. Norstedts & Söners Förlag. Stockholm.

Landin, B-O. 1943. Ein für Europa neuer Hepialus. Ent. Tidskr. 64: 165–166.

Kullman, L. 2006. Botaniska signaler om en ny och varmare fjällvärld. Fauna & flora. 101 (4): 10–21.

Nordström, F., Opheim, M. & Sotavalta, O. 1961. De fennoskandiska svärmarnas och spinnarnas utbredning. Lunds Univ. Årsskr. N. F. Avd. 2. 57 (4): 61.

Palmqvist, G. 2008. Gazoryctra fuscoargentea, lapprotfjäril s. 81-82. - I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Micropterigidae-Psychidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Tham, E., Elmquist, H. & Trei, H. 1985. Biologin hos larven av rotfjärilen Hepialus fuscoargenteus. Ent. Tidskr. 106 (1): 43–44.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Göran Palmqvist 2007 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder). 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Hepialoidea  
  • Familj
    Hepialidae - rotfjärilar 
  • Släkte
    Gazoryctra  
  • Art
    Gazoryctra fuscoargentea, (O.Bang-Haas, 1927) - lapprotfjäril
    Synonymer
    lapsk rotfjäril
    Hepialus postmaculatus Landin, 1943
    Hepialus fuscoargenteus O.Bang-Haas, 1927
    Gazoryctra fuscoargenteus (O.Bang-Haas, 1927)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Göran Palmqvist 2007 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).