Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällantennmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Cauchas breviantennella
Fjällantennmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 9–10 mm. Framvingar är metalliskt mässingsgröna och är utåt rundade. Bakvingarna är violetta med en smalt band av metallgröna vingfjäll utmed vingens utkant och vingribborna. Vingfransar är gråaktigt gröna. Antennerna är långa men når inte spetsen på framvingen. Antennerna är violettskimrande utom de sista segmenten i spetsen som är gråvita. Arten är avbildad och beskriven av Nielsen & Johansson (1980) och av Bengtsson (2008).
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällantennmal Observationer i  Sverige för fjällantennmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällantennmalen är endast känd från fjällen Jiebrenecohkkas (Snuritjåkka) och Borrascohkkas (Lulliahatjårro) västsluttningar vid Torne träsk i nordligaste Sverige. I Finland är den funnen vid Kilpisjärvi på fjället Saanas sluttningar. I övrigt är den endast känd från Kolahalvön.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Endast känd från ett lokalområde norr om Torne träsk, fjället Snurritjåkkås sydvända rasbrant. Arten kan dock på grund av sin ringa storlek och nästan helt okända ekologi vara förbisedd. Larven lever kanske på fjälldraba Draba daurica eller möjligen på kråkris (Empetrum sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Arten är funnen från c:a 500 m ö. h. i den övre delen av björkskogen på hedartad mark, nära skogsgränsen där trädskiktet är utglesat och undervegetation består av kråkbär, blåbär, gullris och dvärgbjörk. Den förekommer upp i den lågalpina regionen till c:a 850 m ö. h. i rasbranter och på fjällhed med rik växtlighet av olika alpina örter. Fjärilen flyger i slutet av juni och början av juli i solsken på eftermiddagen och kvällen. Artens biologi är inte känd, men övriga arter i familjen antennmalar (Adelidae) lever som små larver vanligen på fröna i blommor eller i blommorna på kronbladen. Då larverna blir lite större tillverkar de en larvsäck av blad från värdväxten och lever under sensommaren och hösten på de lägre bladen av denna. Förpuppningen sker i larvsäcken.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· dvärgbjörk
· dvärgbjörk
· egentliga växter
· egentliga växter
· gulldraba
· gulldraba
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Adelidae (antennmalar), Släkte Cauchas, Art Cauchas breviantennella Nielsen & Johansson, 1980 - fjällantennmal Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Endast känd från ett lokalområde norr om Torne träsk, fjället Snurritjåkkås sydvända rasbrant. Arten kan dock på grund av sin ringa storlek och nästan helt okända ekologi vara förbisedd. Larven lever kanske på fjälldraba Draba daurica eller möjligen på kråkris (Empetrum sp.). Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20 (4-400) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (4-80) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Vingspann 9–10 mm. Framvingar är metalliskt mässingsgröna och är utåt rundade. Bakvingarna är violetta med en smalt band av metallgröna vingfjäll utmed vingens utkant och vingribborna. Vingfransar är gråaktigt gröna. Antennerna är långa men når inte spetsen på framvingen. Antennerna är violettskimrande utom de sista segmenten i spetsen som är gråvita. Arten är avbildad och beskriven av Nielsen & Johansson (1980) och av Bengtsson (2008).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällantennmal

Länsvis förekomst och status för fjällantennmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällantennmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällantennmalen är endast känd från fjällen Jiebrenecohkkas (Snuritjåkka) och Borrascohkkas (Lulliahatjårro) västsluttningar vid Torne träsk i nordligaste Sverige. I Finland är den funnen vid Kilpisjärvi på fjället Saanas sluttningar. I övrigt är den endast känd från Kolahalvön.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Cauchas  
  • Art
    Cauchas breviantennellaNielsen & Johansson, 1980 - fjällantennmal

Arten är funnen från c:a 500 m ö. h. i den övre delen av björkskogen på hedartad mark, nära skogsgränsen där trädskiktet är utglesat och undervegetation består av kråkbär, blåbär, gullris och dvärgbjörk. Den förekommer upp i den lågalpina regionen till c:a 850 m ö. h. i rasbranter och på fjällhed med rik växtlighet av olika alpina örter. Fjärilen flyger i slutet av juni och början av juli i solsken på eftermiddagen och kvällen. Artens biologi är inte känd, men övriga arter i familjen antennmalar (Adelidae) lever som små larver vanligen på fröna i blommor eller i blommorna på kronbladen. Då larverna blir lite större tillverkar de en larvsäck av blad från värdväxten och lever under sensommaren och hösten på de lägre bladen av denna. Förpuppningen sker i larvsäcken.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Fjällbiotoper, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· dvärgbjörk - Betula nana (Viktig)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
· gulldraba - Draba alpina (Har betydelse)
På sikt kan den globala uppvärmningen förändra livsvillkoren genom att skogsgränsen kryper upp efter fjällsluttningarna och växtligheten sluts. Förändringar i nederbördsmönster, solinstrålning och i årstidscykler kan vara andra variabler som kan påverka arten negativt. Några nu pågående direkta hot mot arten är inte kända. De mycket lokala förekomsterna gör dock arten mycket sårbar och här kan ett upprepat lokalt alltför intensivt renbete tänkas utgöra ett hot.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Artens biologi och värdväxtval måste utredas liksom de speciella ekologiska krav arten förmodligen har och som indikeras av det mycket begränsade förekomstområdena. Försiktighetsprincipen måste tillämpas vad gäller den befarade förändringen i klimatet orsakat av växthuseffekten, så att arbetet med att begränsa växthusgaser har fortsatt hög prioritet.

Bengtsson, B.Å. 2008. Fjällantennmal, sid. XX–XX. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Käkmalar – Säckspinnare. Micropterigidae – Psychidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. (in press).

Heath, J. & Pelham-Clinton, E.C. 1976. Incurvariidae, sid. 277–300. I: Heath, J. (ed.) The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland Vol. 1. Micropterigidae – Heliozelidae.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. 2001. Checklist of Finnish Lepidoptera – Suomen perhosten luettelo. Sahlbergia Vol 6: 45–190. Naturhistoriska centralmuseet, Zoologiska museet. Helsingfors.

Nielsen, E.S. & Johansson, R. 1980. Cauchas breviantennella n. sp. From NW Europe and C. brunnella n. sp.

from Uzbekistan, with a check-list of the palaearctic Cauchas species (Lepidoptera: Adelidae). Ent. Scand. 11: 145–153.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Adelidae - antennmalar 
  • Underfamilj
    Adelinae  
  • Släkte
    Cauchas  
  • Art
    Cauchas breviantennella, Nielsen & Johansson, 1980 - fjällantennmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.