Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  guldknoppmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Lampronia rupella
Guldknoppmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En knoppmal vars mörkbruna framvinge med guldgul teckning gör den lätt att känna igen. ­Arten påträffas på frodig ängsmark och i örtrika fjällbjörkskogar, men ganska lokalt.

Vingspann 13–17 mm. Huvudet är orangegult med brun ton. Antennen är längre än halva framvingen. Den är mörkbrun men tydligt gulfläckig på översidan av varje segment, åtminstone till antennens mitt, hos vissa individer ända till spetsen. Framvingen har mörkbrun grundfärg med violett skimmer och guldgula fläckar: en inre, snett ­utåtriktad fläck som nästan når framkanten, ett par trekantiga, motstående fläckar vid mitten varav den bakre är klart större och den främre ibland nästan försvunnen, samt en stor framkantsfläck innanför spetsen. Fläckarna kan variera i storlek och t.o.m. smälta samman. Hos honan är fläckarna i regel större än hos hanen. Vingfransarna är vitaktiga från vingens spets till åtminstone mitten på ytterkanten. 

Genitalier: Hos hanen är uncus bred och rundad. Genitalklaffen är kort och bred med rund spets och har en lång kam med ungefär 30 grova tänder. Juxta är ankarformigt utvidgad och har i spetsen två små taggar. Honans äggläggningsrör är brett och osymmetriskt med otydligt sågtandad spets. Signa är osymmetriska och har ungefär sju strålar samlade i ett knippe. Bakersta ryggplåten har en rund, relativt bred spets. Bakkanten på den bakersta bukplåten är rak och borstförsedd.
Utbredning
Observationer i  Sverige för guldknoppmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Guldknoppmal har en nordlig utbredning och har i Sverige påträffats från nordligaste Lappland söderut till Dalsland, Västergötland och Uppland. Den har också rapporterats från Öland men det finns skäl att ifrågasätta detta fynd. Arten är inte känd från Danmark. I Norge och Finland är den känd från i stort sett samtliga provinser. Utanför Norden förekommer den i bergstrakter i centrala Europa. Världsutbredningen omfattar Europa och sträcker sig österut genom Ryssland till Altaj.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Ekologi
Guldknoppmal påträffas vid foten av rasbranter, på frodig ängsmark och i örtrika miljöer i fjällbjörkskog. I fjällen går arten upp till trädgränsen. Under gynnsamma år kan arten lokalt vara talrik. Larven förmodas i Sverige leva på någon korgblommig växt (Asteraceae) som t.ex. borsttistel Cirsium helenioides eller torta Cicerbita alpina, eftersom arten ofta observeras i närheten av dessa växter. I Alperna har larven hittats på alpflockel och gråflockel Adenostyles spp. Livscykeln är ofullständigt känd.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Prodoxidae (knoppmalar), Släkte Lampronia, Art Lampronia rupella (Denis & Schiffermüller, 1775) - guldknoppmal Synonymer Tinea rupella Denis & Schiffermüller, 1775

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
En knoppmal vars mörkbruna framvinge med guldgul teckning gör den lätt att känna igen. ­Arten påträffas på frodig ängsmark och i örtrika fjällbjörkskogar, men ganska lokalt.

Vingspann 13–17 mm. Huvudet är orangegult med brun ton. Antennen är längre än halva framvingen. Den är mörkbrun men tydligt gulfläckig på översidan av varje segment, åtminstone till antennens mitt, hos vissa individer ända till spetsen. Framvingen har mörkbrun grundfärg med violett skimmer och guldgula fläckar: en inre, snett ­utåtriktad fläck som nästan når framkanten, ett par trekantiga, motstående fläckar vid mitten varav den bakre är klart större och den främre ibland nästan försvunnen, samt en stor framkantsfläck innanför spetsen. Fläckarna kan variera i storlek och t.o.m. smälta samman. Hos honan är fläckarna i regel större än hos hanen. Vingfransarna är vitaktiga från vingens spets till åtminstone mitten på ytterkanten. 

Genitalier: Hos hanen är uncus bred och rundad. Genitalklaffen är kort och bred med rund spets och har en lång kam med ungefär 30 grova tänder. Juxta är ankarformigt utvidgad och har i spetsen två små taggar. Honans äggläggningsrör är brett och osymmetriskt med otydligt sågtandad spets. Signa är osymmetriska och har ungefär sju strålar samlade i ett knippe. Bakersta ryggplåten har en rund, relativt bred spets. Bakkanten på den bakersta bukplåten är rak och borstförsedd.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för guldknoppmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Guldknoppmal har en nordlig utbredning och har i Sverige påträffats från nordligaste Lappland söderut till Dalsland, Västergötland och Uppland. Den har också rapporterats från Öland men det finns skäl att ifrågasätta detta fynd. Arten är inte känd från Danmark. I Norge och Finland är den känd från i stort sett samtliga provinser. Utanför Norden förekommer den i bergstrakter i centrala Europa. Världsutbredningen omfattar Europa och sträcker sig österut genom Ryssland till Altaj.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Prodoxidae - knoppmalar 
  • Släkte
    Lampronia  
  • Art
    Lampronia rupella(Denis & Schiffermüller, 1775) - guldknoppmal
    Synonymer
    Tinea rupella Denis & Schiffermüller, 1775

Guldknoppmal påträffas vid foten av rasbranter, på frodig ängsmark och i örtrika miljöer i fjällbjörkskog. I fjällen går arten upp till trädgränsen. Under gynnsamma år kan arten lokalt vara talrik. Larven förmodas i Sverige leva på någon korgblommig växt (Asteraceae) som t.ex. borsttistel Cirsium helenioides eller torta Cicerbita alpina, eftersom arten ofta observeras i närheten av dessa växter. I Alperna har larven hittats på alpflockel och gråflockel Adenostyles spp. Livscykeln är ofullständigt känd.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Jordbrukslandskap, Fjäll

Namngivning: Lampronia rupella (Denis & Schiffermüller, 1775). Originalbeskrivning: Tinea rupella. Verz. Schmett. Wien. Geg., Nachtrag: 320.

Etymologi: rupella = ung. den lilla klipplevande, rupes (lat.) = klippa. Syftar troligen på fyndplatsens karaktär; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Lamprónia rupélla]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Adeloidea  
  • Familj
    Prodoxidae - knoppmalar 
  • Släkte
    Lampronia  
  • Art
    Lampronia rupella, (Denis & Schiffermüller, 1775) - guldknoppmal
    Synonymer
    Tinea rupella Denis & Schiffermüller, 1775
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008