Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  hedsotmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Lypusa maurella
Hedsotmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En bredvingad och enfärgat mörk mal med trådformiga antenner. Fjärilen är aktiv i solsken under eftermiddag och kväll i skogsmark eller på mossar.

Vingspann 13–16 mm. Hela fjärilen är dystert brunsvart med svag glans. Huvudet har nedliggande, hårlika fjäll. Antennen är trådformig och antennerna sitter ganska långt åtskilda. På varje antennsegment finns en krans av korta sinneshår (cilier), utom på det första antennsegmentet som har en kam av långa, breda fjäll. Ibland har framvingen hos nykläckta individer en liten, svartaktig fläck på diskfältets tvärribba. Fram- och bakvingarna är förhållandevis breda. Bakvingens vingfransar är ungefär hälften så långa som vingens bredd. 

Genitalier: Hos hanen är uncus U-formig med två bakåtriktade, spetsiga utskott. Gnathos saknas. Genitalklaffen är bred med en kort, kraftig tagg på ytterkanten. Aedeagus är böjd och ganska stor, uppdelad i två parallella lister och har ett längre utskott med en tand i spetsen. Hos honan är bakre delen av ductus bursae tydligt sklerotiserad och successivt bredare mot ostium. De främre apofyserna är kraftiga och korta. I corpus bursae finns ett oregelbundet taggigt signum.
Utbredning
Observationer i  Sverige för hedsotmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Hedsotmal är påträffad i alla svenska landskap utom på Gotland, och är ganska vanlig. I Danmark är den funnen på ett flertal platser, men enbart på Jylland. I Norge har den påträffats i den sydöstra delen samt i Nordland, Troms och Finnmark. I Finland är den funnen längst i söder och på Åland, samt i de östra och norra delarna av landet. Luckorna i den nordiska utbredningen avspeglar möjligen till viss del bristande undersökningar. Världsutbredningen sträcker sig från Europa österut över Ural till Sibirien.

 
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Ekologi
Hedsotmal förekommer i torra barrskogar – främst i naturskogar – men också på ljunghedar och mossar, framför allt i torrare partier. Fjärilen flyger under juni–juli och är aktiv i solsken på eftermiddagen och kvällen. Ibland kan den dras till ljus strax efter mörkrets inbrott. Larven lever i en tillplattad larvsäck som den tillverkar av ett hopvikt blad. Larvens födoval är okänt men ljung Calluna vulgaris, klockljung Erica tetralix, kråkbär Empetrum spp. samt även lavar är tänkbara ­värdväxter.
Landskapstyper
Skog
Skog
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ljung
· ljung
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Lypusidae (tubmalar), Släkte Lypusa, Art Lypusa maurella (Denis & Schiffermüller, 1775) - hedsotmal Synonymer Tinea maurella Denis & Schiffermüller, 1775, Lypusa maurella Denis & Schiffermüller, 1775, hedsäckspinnare

Kategori Livskraftig (LC)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
En bredvingad och enfärgat mörk mal med trådformiga antenner. Fjärilen är aktiv i solsken under eftermiddag och kväll i skogsmark eller på mossar.

Vingspann 13–16 mm. Hela fjärilen är dystert brunsvart med svag glans. Huvudet har nedliggande, hårlika fjäll. Antennen är trådformig och antennerna sitter ganska långt åtskilda. På varje antennsegment finns en krans av korta sinneshår (cilier), utom på det första antennsegmentet som har en kam av långa, breda fjäll. Ibland har framvingen hos nykläckta individer en liten, svartaktig fläck på diskfältets tvärribba. Fram- och bakvingarna är förhållandevis breda. Bakvingens vingfransar är ungefär hälften så långa som vingens bredd. 

Genitalier: Hos hanen är uncus U-formig med två bakåtriktade, spetsiga utskott. Gnathos saknas. Genitalklaffen är bred med en kort, kraftig tagg på ytterkanten. Aedeagus är böjd och ganska stor, uppdelad i två parallella lister och har ett längre utskott med en tand i spetsen. Hos honan är bakre delen av ductus bursae tydligt sklerotiserad och successivt bredare mot ostium. De främre apofyserna är kraftiga och korta. I corpus bursae finns ett oregelbundet taggigt signum.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Observationer i  Sverige för hedsotmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Hedsotmal är påträffad i alla svenska landskap utom på Gotland, och är ganska vanlig. I Danmark är den funnen på ett flertal platser, men enbart på Jylland. I Norge har den påträffats i den sydöstra delen samt i Nordland, Troms och Finnmark. I Finland är den funnen längst i söder och på Åland, samt i de östra och norra delarna av landet. Luckorna i den nordiska utbredningen avspeglar möjligen till viss del bristande undersökningar. Världsutbredningen sträcker sig från Europa österut över Ural till Sibirien.

 
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Lypusidae - tubmalar 
  • Släkte
    Lypusa  
  • Art
    Lypusa maurella(Denis & Schiffermüller, 1775) - hedsotmal
    Synonymer
    Tinea maurella Denis & Schiffermüller, 1775
    Lypusa maurella Denis & Schiffermüller, 1775
    hedsäckspinnare

Hedsotmal förekommer i torra barrskogar – främst i naturskogar – men också på ljunghedar och mossar, framför allt i torrare partier. Fjärilen flyger under juni–juli och är aktiv i solsken på eftermiddagen och kvällen. Ibland kan den dras till ljus strax efter mörkrets inbrott. Larven lever i en tillplattad larvsäck som den tillverkar av ett hopvikt blad. Larvens födoval är okänt men ljung Calluna vulgaris, klockljung Erica tetralix, kråkbär Empetrum spp. samt även lavar är tänkbara ­värdväxter.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog, Våtmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· ljung - Calluna vulgaris (Har betydelse)
Namngivning: Lypusa maurella Denis & Schiffermüller, 1775.: Verz. Wien. 2: 142. Svensk synonym: hedsäckspinnare.

Etymologi: maurella = från Mauretanien; syftar på att hela fjärilen är mörk och namnet anspelar på morer, ett mörkhyat nordafrikanskt folk; diminutivsuffixet -ellus (lat.).

Uttal: [Lypúsa mavrélla]

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Lypusidae - tubmalar 
  • Släkte
    Lypusa  
  • Art
    Lypusa maurella, (Denis & Schiffermüller, 1775) - hedsotmal
    Synonymer
    Tinea maurella Denis & Schiffermüller, 1775
    Lypusa maurella Denis & Schiffermüller, 1775
    hedsäckspinnare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson & Göran Palmqvist 2008.