Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällsippeskäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Tinagma dryadis
Fjällsippeskäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvinge med mörgrå vingbas och ljusare grå yttre del som korsas av två tvärgående svartgrå fält. Bakvinge är mörkbrun. Honan är något mindre och mer kontrastrikt tecknad jämfört med hanen. Arten kan inte förväxlas med någon annan art i dess förekomstområden. Vingspann är 5,5-7,5 mm. Fjärilen är avbildad och beskriven i Bengtsson & Johansson (2011).
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällsippeskäckmal Observationer i  Sverige för fjällsippeskäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från de nordligaste fjällområdena, Pältsa, Abisko och fjällen i direkt anslutning norr om Torne träsk. I Norge förekommer den i Finmark och i Finland enbart på fjället Saana vid Kilpisjärvi. I övrigt är fjällsippeskäckmalen endast känd från Ryssland, Uralbergen och Alperna i Frankrike, Tyskland, Schweiz och Italien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Fjällsippeskäckmal förekommer sällsynt i Torne fjälltrakter och påträffas oftast i fjällsippeblommor. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (180-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Fjällsippeskäckmalen förekommer på Dryas-hedar på kalfjället och fjärilen påträffas oftast sittande i blommorna, ofta många tillsammans. Utvecklingsbiologin är ofullständigt känd men klarlagt är att larven lever på fjällsippa Dryas octopetala.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· egentliga växter
· egentliga växter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Douglasiidae (skäckmalar), Släkte Tinagma, Art Tinagma dryadis Staudinger, 1872 - fjällsippeskäckmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Fjällsippeskäckmal förekommer sällsynt i Torne fjälltrakter och påträffas oftast i fjällsippeblommor. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (180-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Framvinge med mörgrå vingbas och ljusare grå yttre del som korsas av två tvärgående svartgrå fält. Bakvinge är mörkbrun. Honan är något mindre och mer kontrastrikt tecknad jämfört med hanen. Arten kan inte förväxlas med någon annan art i dess förekomstområden. Vingspann är 5,5-7,5 mm. Fjärilen är avbildad och beskriven i Bengtsson & Johansson (2011).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällsippeskäckmal

Länsvis förekomst och status för fjällsippeskäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällsippeskäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från de nordligaste fjällområdena, Pältsa, Abisko och fjällen i direkt anslutning norr om Torne träsk. I Norge förekommer den i Finmark och i Finland enbart på fjället Saana vid Kilpisjärvi. I övrigt är fjällsippeskäckmalen endast känd från Ryssland, Uralbergen och Alperna i Frankrike, Tyskland, Schweiz och Italien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Douglasioidea  
  • Familj
    Douglasiidae - skäckmalar 
  • Släkte
    Tinagma  
  • Art
    Tinagma dryadisStaudinger, 1872 - fjällsippeskäckmal

Fjällsippeskäckmalen förekommer på Dryas-hedar på kalfjället och fjärilen påträffas oftast sittande i blommorna, ofta många tillsammans. Utvecklingsbiologin är ofullständigt känd men klarlagt är att larven lever på fjällsippa Dryas octopetala.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
Inga direkta hot finns mot arten. I en artikel (Elmquist et al. 1994) diskuteras emellertid hotbilder mot fjärilsfaunan i Pältsanområdet, främst överbetning och trampskador från renar. På sikt skulle klimatförändringar genom global uppvärmning kunna vara ett hot genom förändrad vegetationsbild.
Kontroll av renstammens storlek och övervakning av betets intensitet är viktigt för att överbetning och trampskador ska kunna undvikas. Fortsatt internationellt samarbete för att minska den globala uppvärmningen.

Bengtsson, B.Å. & Johansson, R. 2011. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar- rullvingemalar. Lepidoptera: Roesstammiidae-Lyonetiidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Elmquist, H., Hellberg, H., Imby, L. & Palmvist, G. 1994. Fjärilsfaunan i Sveriges nordligaste fjällmassiv, Pältsan och Duoibal - unik och hotad ? Ent. Tidskr. 115 (1-2): 1-10.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributtional Checklist. Apollo Books.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Douglasioidea  
  • Familj
    Douglasiidae - skäckmalar 
  • Släkte
    Tinagma  
  • Art
    Tinagma dryadis, Staudinger, 1872 - fjällsippeskäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU