Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  fjällsippeskäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Tinagma dryadis
Fjällsippeskäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En liten, finspräcklig men kontrastrik skäckmal med två tydliga, mörka tvärband. Fjärilarna kan påträffas inuti blommor av fjällsippa, ofta många tillsammans.

Vingspann 5,5–7,5 mm. Huvudet är täckt av grå fjäll med mörkbruna spetsar. På under­sidan av labialpalpernas andra segment finns en smal, snett nedåtriktad tofs av fjäll. Antennerna är drygt hälften så långa som framvingarna och har mindre kontrastrika ringar än föregående art. Framvingen består av fyra till fem tvärgående fält. Vingbasen är mörkgrå hos hanen, ljusare hos honan, och det första mörkbruna tvärbandet är brett och något böjt samt inåt och utåt begränsat av vita fjäll. Efter ett ljust fält återkommer ytterligare ett svartgrått tvärband som ofta är ofullständigt, och i spetsdelen finns en mörk punkt i ett skäckigt, ljust område. Honan är mer kontrastrikt tecknad än hanen. Bakvingen är mörkbrun.

Genitalier: Hanens genitalier påminner starkt om dem hos smultronskäckmal Tinagma ­perdicellum, men genitalklaffarna saknar det fingerlika ­utskottet vid spetsen. Dessutom är saccus kortare, ibland kon­formig, och aedeagus har en liten samling små cornuti. Hos honan är sterigma kortare än hos smultronskäckmal och har en inskärning eller inbuktning på bakkanten. Signum är stjärnformigt.
Utbredning
Länsvis förekomst för fjällsippeskäckmal Observationer i  Sverige för fjällsippeskäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Fjällsippeskäckmal har bara påträffats på några få lokaler i Norden. I Sverige finns den på Pältsa, vid Abisko och på fjällen norr om Torne Träsk. I Norge har den hittats i Finnmark (Alta och Porsanger). I Finland finns bara fynd från fjället Saana i Enontokis lappmark. I övrigt är arten bara känd från Ryssland (Uralbergen) och från Alperna.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Fjällsippeskäckmal förekommer sällsynt i Torne fjälltrakter och påträffas oftast i fjällsippeblommor. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (180-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Fjällsippeskäckmal hör till Dryas-heden på kalfjället, där fjärilen påträffas i juli. Den sitter gärna inkrupen i en fjällsippeblomma, där den får skydd från starka vindar och regnväder. Ofta kan man se många fjärilar i varje blomma. Larven lever på fjällsippa Dryas octopetala, men närmare uppgifter om dess levnadssätt saknas.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· egentliga växter
· egentliga växter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Douglasiidae (skäckmalar), Släkte Tinagma, Art Tinagma dryadis Staudinger, 1872 - fjällsippeskäckmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Fjällsippeskäckmal förekommer sällsynt i Torne fjälltrakter och påträffas oftast i fjällsippeblommor. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (2-30). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (180-18000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (8-120) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B1ac(iv)+2ac(iv)).
En liten, finspräcklig men kontrastrik skäckmal med två tydliga, mörka tvärband. Fjärilarna kan påträffas inuti blommor av fjällsippa, ofta många tillsammans.

Vingspann 5,5–7,5 mm. Huvudet är täckt av grå fjäll med mörkbruna spetsar. På under­sidan av labialpalpernas andra segment finns en smal, snett nedåtriktad tofs av fjäll. Antennerna är drygt hälften så långa som framvingarna och har mindre kontrastrika ringar än föregående art. Framvingen består av fyra till fem tvärgående fält. Vingbasen är mörkgrå hos hanen, ljusare hos honan, och det första mörkbruna tvärbandet är brett och något böjt samt inåt och utåt begränsat av vita fjäll. Efter ett ljust fält återkommer ytterligare ett svartgrått tvärband som ofta är ofullständigt, och i spetsdelen finns en mörk punkt i ett skäckigt, ljust område. Honan är mer kontrastrikt tecknad än hanen. Bakvingen är mörkbrun.

Genitalier: Hanens genitalier påminner starkt om dem hos smultronskäckmal Tinagma ­perdicellum, men genitalklaffarna saknar det fingerlika ­utskottet vid spetsen. Dessutom är saccus kortare, ibland kon­formig, och aedeagus har en liten samling små cornuti. Hos honan är sterigma kortare än hos smultronskäckmal och har en inskärning eller inbuktning på bakkanten. Signum är stjärnformigt.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för fjällsippeskäckmal

Länsvis förekomst och status för fjällsippeskäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för fjällsippeskäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Fjällsippeskäckmal har bara påträffats på några få lokaler i Norden. I Sverige finns den på Pältsa, vid Abisko och på fjällen norr om Torne Träsk. I Norge har den hittats i Finnmark (Alta och Porsanger). I Finland finns bara fynd från fjället Saana i Enontokis lappmark. I övrigt är arten bara känd från Ryssland (Uralbergen) och från Alperna.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Douglasioidea  
  • Familj
    Douglasiidae - skäckmalar 
  • Släkte
    Tinagma  
  • Art
    Tinagma dryadisStaudinger, 1872 - fjällsippeskäckmal

Fjällsippeskäckmal hör till Dryas-heden på kalfjället, där fjärilen påträffas i juli. Den sitter gärna inkrupen i en fjällsippeblomma, där den får skydd från starka vindar och regnväder. Ofta kan man se många fjärilar i varje blomma. Larven lever på fjällsippa Dryas octopetala, men närmare uppgifter om dess levnadssätt saknas.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· egentliga växter - Plantae (Viktig)
Inga direkta hot finns mot arten. I en artikel (Elmquist et al. 1994) diskuteras emellertid hotbilder mot fjärilsfaunan i Pältsanområdet, främst överbetning och trampskador från renar. På sikt skulle klimatförändringar genom global uppvärmning kunna vara ett hot genom förändrad vegetationsbild.
Kontroll av renstammens storlek och övervakning av betets intensitet är viktigt för att överbetning och trampskador ska kunna undvikas. Fortsatt internationellt samarbete för att minska den globala uppvärmningen.
Namngivning: Tinagma dryadis Staudinger, 1872. Verh. Zool.-Bot. Ges. Wien 22: 735.

Etymologi: dryadis = fjällsippans; genitiv av Dryas [octo­petala]; syftar på värdväxt.

Uttal: [Tinágma drýadis]

Bengtsson, B.Å. & Johansson, R. 2011. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar– rullvingemalar. Lepidoptera: Roesstammiidae–Lyonetiidae. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.

Elmquist, H., Hellberg, H., Imby, L. & Palmvist, G. 1994. Fjärilsfaunan i Sveriges nordligaste fjällmassiv, Pältsan och Duoibal – unik och hotad? – Ent. Tidskr. 115(1-2): 1–10.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributtional Checklist. Apollo Books.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Göran Palmqvist 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).

 

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Douglasioidea  
  • Familj
    Douglasiidae - skäckmalar 
  • Släkte
    Tinagma  
  • Art
    Tinagma dryadis, Staudinger, 1872 - fjällsippeskäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011 (Kännetecken, Ekologi och Utbredning) och Göran Palmqvist 2011 (Naturvårdsinformation; Hot och Åtgärder).