Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  almkronmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Bucculatrix albedinella
Almkronmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Almkronmal varierar ganska lite och är en av de ljusaste arterna inom släktet kronmalar. Typisk för arterna i släktet Bucculatrix är den yviga hårbeklädnaden på huvudet, därav namnet kronmalar. Huvud och mellankropp är vit. Framvingens grundfärg är vit och på framkanten finns ett par sneda, brunaktiga fläckar. Kring vingvecket och under den innersta framkantsfläcken ligger anhopningar av mörkspetsade fjäll. Ibland kan det finnas ett brunt inslag i de mörka teckningarna. Arten bör inte kunna förväxlas med någon annan kronmal på grund av den vita grundfärgen med teckningar av brunspetsade fjäll. Vingspann 7-9 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för almkronmal Observationer i  Sverige för almkronmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Almkronmal finns i ett fåtal landskap i Götaland och Sveland: Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Bohuslän, Södermanland, Uppland, Värmland samt i Gästrikland. Den är relativt sällsynt och lokal. I slutet av 1990-talet upptäcktes den ny för Värmland. Sannolikt förekommer den i ytterligare landskap med alm. Den förefaller att ha ökat en aning i sydöstra Sverige under 1990-talet beroende på gynnsammare väder och kanske bättre kunskap om dess biologi, men på grund av almsjukan tycks den nu åter bli ovanligare. Egendomligt nog saknas den i Danmark, men i Norge finns den i Oslo-området och i provinsen Aust-Agder. Den är starkt hotad (EN) i Norge. I Finland, där arten i 2010 års rödlista är klassad som EN, förekommer den bara i den sydvästligaste delen och på Åland. I övrigt finns den i Mellan- och Sydeuropa österut till Turkiet.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
A3ce
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Almögonlappmal, monofag på alm, är känd från Skåne till Gästrikland. Den påträffas oftast på större träd där larven lever som minerare på bladen. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (9-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (36-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A3ce).
Ekologi
Arten påträffas i almbestånd av olika karaktärer, men vanligen ser man den på unga almar med god solinstrålning, gärna stående i grupper eller alléer. Den skyr, av allt att döma, skuggiga miljöer. Fjärilen flyger i juni till mitten av juli. Larven lever som ung i en gångmina på alm. Senare går den ut och lever utvändigt på bladet. Antingen övervintrar den som halvvuxen larv eller i puppstadiet, men svenska observationer saknas.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· almar
· almar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Bucculatricidae (kronmalar), Släkte Bucculatrix, Art Bucculatrix albedinella (Zeller, 1839) - almkronmal Synonymer Lyonetia albedinella Zeller, 1839, Elachista boyerella Duponchel,[1840], almögonlappmal, skogsalmskronmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier A3ce
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Almögonlappmal, monofag på alm, är känd från Skåne till Gästrikland. Den påträffas oftast på större träd där larven lever som minerare på bladen. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (9-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (36-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Under de kommande 10 åren förväntas minskningstakten uppgå till 20 %. Bedömningen baseras på minskad geografisk utbredning och/eller försämrad habitatkvalitet och negativ påverkan. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). Minskningstakten för den svenska populationen bedöms vara nära gränsvärdet för Sårbar (VU). (A3ce).
Almkronmal varierar ganska lite och är en av de ljusaste arterna inom släktet kronmalar. Typisk för arterna i släktet Bucculatrix är den yviga hårbeklädnaden på huvudet, därav namnet kronmalar. Huvud och mellankropp är vit. Framvingens grundfärg är vit och på framkanten finns ett par sneda, brunaktiga fläckar. Kring vingvecket och under den innersta framkantsfläcken ligger anhopningar av mörkspetsade fjäll. Ibland kan det finnas ett brunt inslag i de mörka teckningarna. Arten bör inte kunna förväxlas med någon annan kronmal på grund av den vita grundfärgen med teckningar av brunspetsade fjäll. Vingspann 7-9 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för almkronmal

Länsvis förekomst och status för almkronmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för almkronmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Almkronmal finns i ett fåtal landskap i Götaland och Sveland: Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Bohuslän, Södermanland, Uppland, Värmland samt i Gästrikland. Den är relativt sällsynt och lokal. I slutet av 1990-talet upptäcktes den ny för Värmland. Sannolikt förekommer den i ytterligare landskap med alm. Den förefaller att ha ökat en aning i sydöstra Sverige under 1990-talet beroende på gynnsammare väder och kanske bättre kunskap om dess biologi, men på grund av almsjukan tycks den nu åter bli ovanligare. Egendomligt nog saknas den i Danmark, men i Norge finns den i Oslo-området och i provinsen Aust-Agder. Den är starkt hotad (EN) i Norge. I Finland, där arten i 2010 års rödlista är klassad som EN, förekommer den bara i den sydvästligaste delen och på Åland. I övrigt finns den i Mellan- och Sydeuropa österut till Turkiet.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gracillarioidea  
  • Familj
    Bucculatricidae - kronmalar 
  • Släkte
    Bucculatrix  
  • Art
    Bucculatrix albedinella(Zeller, 1839) - almkronmal
    Synonymer
    Lyonetia albedinella Zeller, 1839
    Elachista boyerella Duponchel,[1840]
    almögonlappmal
    skogsalmskronmal

Arten påträffas i almbestånd av olika karaktärer, men vanligen ser man den på unga almar med god solinstrålning, gärna stående i grupper eller alléer. Den skyr, av allt att döma, skuggiga miljöer. Fjärilen flyger i juni till mitten av juli. Larven lever som ung i en gångmina på alm. Senare går den ut och lever utvändigt på bladet. Antingen övervintrar den som halvvuxen larv eller i puppstadiet, men svenska observationer saknas.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog, Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
I samband med att almsjukan breder ut sig i södra Sverige, är de flesta arter som lever på de tre almarterna hotade på sikt. I Skåne har flera almbestånd kraschat och på Öland har almar lokalt drabbats mer eller mindre hårt. Även lundalmen på Gotland har sedan 2005 drabbats. Detta hotar många insektsarter som är bundna till almar, däribland almkronmalen. Avverkning av alm är naturligtvis också ett reellt hot.

Påverkan
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Stor negativ effekt)
Almsjukans spridning i landet följs redan nu av myndigheterna och bör fortsätta. Fynd av almkronmal bör registreras via Artportalen så att respektive länsstyrelse får kännedom om fjärilens förekomster. Avverkning av alm bör undvikas av flera skäl. Dels försvinner värdväxten direkt för fjärilen och flera andra arter, dels kan almsjukan spridas genom att verktyg av okunskap inte desinficeras. Sjuka almar måste omedelbart avverkas och destrueras om det finns en möjlighet att beståndet kan fortleva. Intensifierad information till markägare och allmänhet om hur man upptäcker almsjukan kan övervägas.

Bengtsson, B. Å. & Johansson, R. 2011. Bucculatrix albedinella almkronmal, s. 67-68. Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar-rullvingemalar. Lepidoptera: Roeslerstammiidae-Lyonetiidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Internet (November 2011)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gracillarioidea  
  • Familj
    Bucculatricidae - kronmalar 
  • Släkte
    Bucculatrix  
  • Art
    Bucculatrix albedinella, (Zeller, 1839) - almkronmal
    Synonymer
    Lyonetia albedinella Zeller, 1839
    Elachista boyerella Duponchel,[1840]
    almögonlappmal
    skogsalmskronmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken