Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  slåtterblommemal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Kessleria fasciapennella
Slåtterblommemal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvud vitt och mellankropp vit med många mörkspetsade fjäll så att oftast två diffusa sidofläckar bildas. Framvingen är vitaktig eller ljusgrå med en brunaktig strimma från vingroten till spetsen och mitt på vingen finns ett diffust, svartaktigt, snett tvärband. Framvingen är i övrigt tätare eller glesare översållad med mörkspetsade fjäll. I vingspetsen genombryts fransarna av ett par vitaktiga strålar. Slitna individer kan likna arter inom spinnmalssläktet Paraswammerdamia och Swammerdamia, men det bruna längsgående strecket i framvingen skiljer arten från de övriga. Vingspann 14-18 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för slåtterblommemal Observationer i  Sverige för slåtterblommemal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Slåtterblomsmal rapporterades av allt att döma första gången från Sverige 1976 trots att det första fyndet gjorde vid Abisko 1922. Därefter har arten påträffats vid följande tillfällen: Jämtland (Edsåsen) 1930, Norrbotten (Muonionalusta, Kitkiöjoki) 1946, Åsele lappmark (Vilhelmina, Laxbäcken) 1951, Norrbotten (Överluleå, Mockträsk) 1952, Härjedalen (Funäsdalen) 1985. Därutöver har den rapporterats från Medelpad, Jämtland och i Lappland (utom Pite lappmark). Möjligen kan ytterligare ett eller två icke rapporterade fynd finnas från Sverige, men arten tycks här vara extremt sällsynt. Sannolikt beror det till en del på dess sena och tidiga flygtid och att dess levnadssätt först under senare decennier har blivit känt. I Norge har den inte rödlisteklassats men har en begränsad utbredning i de centrala delarna av det ”norska huvudet”. I Finland var den år 2000 klassad som livskraftig (LC) men 2010 hade hotkategorin höjts till sårbar (VU). Arten är utbredd över större delen av landet (inklusive Åland) men med stora luckor i södra halvan. I övrigt är slåtterblomsmalen bara känd från Baltikum, Polen, Österrike, Schweiz, Spanien och centrala Sibirien.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Slåtterblommal förekommer tämligen sällsynt från Medelpad till Torne lappmark. Arten är dåligt inventerad och svår att hitta även när den finns och därför endast känd från ett par aktuella lokaler. Mörkertalet kan möjligen vara mycket stort. Larven lever i en gångmina inuti stjälken på slåtterblomma. Kunskapsläget för artens förekomst och status är mycket lågt och den klassas därför som DD. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
De hittills gjorda observationerna i Sverige ger inga tydliga ledtrådar vilka habitat slåtterblomsmalen föredrar, men i Finland har man på senare tid ansett att den föredrar halvskuggiga biotoper där det växer slåtterblomma Parnassia palustris. Dessutom förefaller den att söka efter en annan typ av habitat för övervintring. Sannolikt flyger åtminstone honan omkring i landskapet, även på torrare marker och där slåtterblomma saknas i omedelbar närhet. Flygtiden sträcker sig från slutet av augusti och några veckor framåt tills den övervintrar. På våren ses den igen från maj till ca mitten av juni. Hanarna svärmar kring midnatt och kopulerar då med honorna. Därefter flyger honorna iväg till en lämplig plats med värdväxten, där hon lägger ägg på bladen. Larven lever i juli-augusti i en lång och smal mina på de nedre bladen av slåtterblomma, men äter senare utvändigt på bladskaft och stjälk och gömmer sig i ett 1-3 cm långt spunnet vävrör vid bladbasen då den blir störd.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Våtmark
Våtmark
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· slåtterblomma
· slåtterblomma
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Yponomeutidae (spinnmalar), Släkte Kessleria, Art Kessleria fasciapennella (Stainton, 1849) - slåtterblommemal Synonymer slåtterblommal, Zelleria fasciapennella Stainton, 1849, Hofmannia fasciapennella (Stainton, 1849), slåtterblomsmal

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Slåtterblommal förekommer tämligen sällsynt från Medelpad till Torne lappmark. Arten är dåligt inventerad och svår att hitta även när den finns och därför endast känd från ett par aktuella lokaler. Mörkertalet kan möjligen vara mycket stort. Larven lever i en gångmina inuti stjälken på slåtterblomma. Kunskapsläget för artens förekomst och status är mycket lågt och den klassas därför som DD. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Huvud vitt och mellankropp vit med många mörkspetsade fjäll så att oftast två diffusa sidofläckar bildas. Framvingen är vitaktig eller ljusgrå med en brunaktig strimma från vingroten till spetsen och mitt på vingen finns ett diffust, svartaktigt, snett tvärband. Framvingen är i övrigt tätare eller glesare översållad med mörkspetsade fjäll. I vingspetsen genombryts fransarna av ett par vitaktiga strålar. Slitna individer kan likna arter inom spinnmalssläktet Paraswammerdamia och Swammerdamia, men det bruna längsgående strecket i framvingen skiljer arten från de övriga. Vingspann 14-18 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för slåtterblommemal

Länsvis förekomst och status för slåtterblommemal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för slåtterblommemal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Slåtterblomsmal rapporterades av allt att döma första gången från Sverige 1976 trots att det första fyndet gjorde vid Abisko 1922. Därefter har arten påträffats vid följande tillfällen: Jämtland (Edsåsen) 1930, Norrbotten (Muonionalusta, Kitkiöjoki) 1946, Åsele lappmark (Vilhelmina, Laxbäcken) 1951, Norrbotten (Överluleå, Mockträsk) 1952, Härjedalen (Funäsdalen) 1985. Därutöver har den rapporterats från Medelpad, Jämtland och i Lappland (utom Pite lappmark). Möjligen kan ytterligare ett eller två icke rapporterade fynd finnas från Sverige, men arten tycks här vara extremt sällsynt. Sannolikt beror det till en del på dess sena och tidiga flygtid och att dess levnadssätt först under senare decennier har blivit känt. I Norge har den inte rödlisteklassats men har en begränsad utbredning i de centrala delarna av det ”norska huvudet”. I Finland var den år 2000 klassad som livskraftig (LC) men 2010 hade hotkategorin höjts till sårbar (VU). Arten är utbredd över större delen av landet (inklusive Åland) men med stora luckor i södra halvan. I övrigt är slåtterblomsmalen bara känd från Baltikum, Polen, Österrike, Schweiz, Spanien och centrala Sibirien.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Yponomeutidae - spinnmalar 
  • Underfamilj
    Yponomeutinae  
  • Släkte
    Kessleria  
  • Art
    Kessleria fasciapennella(Stainton, 1849) - slåtterblommemal
    Synonymer
    slåtterblommal
    Zelleria fasciapennella Stainton, 1849
    Hofmannia fasciapennella (Stainton, 1849)
    slåtterblomsmal

De hittills gjorda observationerna i Sverige ger inga tydliga ledtrådar vilka habitat slåtterblomsmalen föredrar, men i Finland har man på senare tid ansett att den föredrar halvskuggiga biotoper där det växer slåtterblomma Parnassia palustris. Dessutom förefaller den att söka efter en annan typ av habitat för övervintring. Sannolikt flyger åtminstone honan omkring i landskapet, även på torrare marker och där slåtterblomma saknas i omedelbar närhet. Flygtiden sträcker sig från slutet av augusti och några veckor framåt tills den övervintrar. På våren ses den igen från maj till ca mitten av juni. Hanarna svärmar kring midnatt och kopulerar då med honorna. Därefter flyger honorna iväg till en lämplig plats med värdväxten, där hon lägger ägg på bladen. Larven lever i juli-augusti i en lång och smal mina på de nedre bladen av slåtterblomma, men äter senare utvändigt på bladskaft och stjälk och gömmer sig i ett 1-3 cm långt spunnet vävrör vid bladbasen då den blir störd.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Våtmark, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· slåtterblomma - Parnassia palustris (Viktig)
Det är svårt att identifiera tydliga hot mot slåtterblomsmal, men möjligen kan arten hotas om lämpliga lokaler, där arten finns, växer igen så att värdväxten försvinner. Å andra sidan är slåtterblomma en vida utbredd växt i Norrland, men i takt med att den brukade marken överges kan det misstänkas att antalet platser med denna delvis störningsgynnade växt minskar.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Alla kända och nya fynd bör dokumenteras och lokaler med slåtterblomsmal bör med ledning av känd kunskap skötas så att populationen kan fortleva. Om en lokal inom nära framtid upptäcks bör medel avsättas för en noggrannare undersökning av populationsstorlek, biologi och preferens av levandsmiljö.

Bengtsson, B. Å. 2011. Kessleria fasciapennella slåtterblomsmal, s. 279-280. - I: Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar-rullvingemalar. Lepidoptera: Roeslerstammiidae-Lyonetiidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Kyrki, J. 1985. Description of the life history and immature stages of Kessleria fasciapennella and remarks on related species (Lepidoptera: Yponomeutidae s.str.). - Notulae Entomologicae 65: 19-24.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Yponomeutidae - spinnmalar 
  • Underfamilj
    Yponomeutinae  
  • Släkte
    Kessleria  
  • Art
    Kessleria fasciapennella, (Stainton, 1849) - slåtterblommemal
    Synonymer
    slåtterblommal
    Zelleria fasciapennella Stainton, 1849
    Hofmannia fasciapennella (Stainton, 1849)
    slåtterblomsmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken