Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  skörbjuggsörtsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Rhigognostis annulatella
Skörbjuggsörtsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 16–21 mm. Huvud och mellankropp är blekt gulvita med enstaka svartbruna fjäll. Längs bakre tredjedelen av framvingarna löper ett gulvitt band som buktar upp i två triangelformade utskott mot vingmitten. Främre vinghalvan är vattrad i brunt och grått och har längs framkanten en rad mer eller mindre tydliga omväxlande svarta och vita fläckar. Bakvingarna är grå. Arten har i Norden tidigare förväxlats med skogssenapsmalen Rhigognostis schmaltzella. Särskilt övervintrade och slitna exemplar kan vara svåra att skilja, men normalt är skörbjuggsörtmal mer kontrastrikt färgad. Dessutom förekommer den senare bara på havsstränder, medan skogssenapsmal föredrar barrskogstrakter. Färgbild på fjärilen finns i Agassiz (1996), genitalierna avbildas i Svensson (1981)
Utbredning
Länsvis förekomst för skörbjuggsörtsmal Observationer i  Sverige för skörbjuggsörtsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Utbredningen omfattar södra och mellersta Europa österut till södra delarna av europeiska Ryssland. I Nordeuropa är arten känd från Storbritannien, Tyskland, Lettland och sydvästra delarna av Norden. De första svenska exemplaren kläcktes 1958 från larver funna vid Kullaberg i Skåne (Svensson 1981). Här har arten senare påträffats vid flera tillfällen. I Halland, Värö fångades 2 exemplar 1989 och ett kläcktes från ön Nidingen utanför Onsalahalvön 2001. Enstaka fynd finns även från Bohuslän: Göteborgs norra skärgård (Hönö 1 ex. 1986, Öckerö 1 ex. 1988) och Sydkoster 1 ex. 1995. I Norge är arten utbredd längs stränderna av Oslofjorden och Sörlandet, i Danmark är den endast känd från nordöstra Jylland.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Skörbjuggsörtmalen är känd från några få lokaler efter västkusten. Larven lever under ett tunt spinn på skörbjuggsört. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (420-2356) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (12-80) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Ekologi
Skörbjuggsörtmalen förekommer bara på havsstränder där larvens värdväxt skörbjuggsört Cochlearia officinalis växer. Det är inte känt om larven också kan livnära sig på dansk skörbjuggsört C. danica. De första svenska exemplaren kläcktes från löktrav Alliaria petiolata men det har då förmodligen rört sig om en tillfällig företeelse (Svensson 1981). Larven är grön med framträdande svarta fläckar och lever i maj-juni i en spånad runt blad och blommor. Förpuppningen sker i en av glesa trådar sammanspunnen kokong på marken eller på stenar. Fjärilen uppges flyga från slutet av juni, så småningom övervintra och återuppta flygningen på våren. I Sverige har färdiga fjärilar dock bara påträffats från mitten av juni till mitten av juli.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· vanlig skörbjuggsört
· vanlig skörbjuggsört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Plutellidae (senapsmalar), Släkte Rhigognostis, Art Rhigognostis annulatella (Curtis, 1832) - skörbjuggsörtsmal Synonymer skörbjuggsörtmal, Cerostoma annulatella Curtis, 1832

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B1ac(iv)+2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Sårbar (VU)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Skörbjuggsörtmalen är känd från några få lokaler efter västkusten. Larven lever under ett tunt spinn på skörbjuggsört. Antalet lokalområden i landet skattas till 7 (3-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 2000 (420-2356) km² och förekomstarean (AOO) till 28 (12-80) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Sårbar (VU) till Starkt hotad (EN). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och extrema fluktuationer förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B1ac(iv)+2ac(iv)).
Vingbredd 16–21 mm. Huvud och mellankropp är blekt gulvita med enstaka svartbruna fjäll. Längs bakre tredjedelen av framvingarna löper ett gulvitt band som buktar upp i två triangelformade utskott mot vingmitten. Främre vinghalvan är vattrad i brunt och grått och har längs framkanten en rad mer eller mindre tydliga omväxlande svarta och vita fläckar. Bakvingarna är grå. Arten har i Norden tidigare förväxlats med skogssenapsmalen Rhigognostis schmaltzella. Särskilt övervintrade och slitna exemplar kan vara svåra att skilja, men normalt är skörbjuggsörtmal mer kontrastrikt färgad. Dessutom förekommer den senare bara på havsstränder, medan skogssenapsmal föredrar barrskogstrakter. Färgbild på fjärilen finns i Agassiz (1996), genitalierna avbildas i Svensson (1981)

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för skörbjuggsörtsmal

Länsvis förekomst och status för skörbjuggsörtsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för skörbjuggsörtsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Utbredningen omfattar södra och mellersta Europa österut till södra delarna av europeiska Ryssland. I Nordeuropa är arten känd från Storbritannien, Tyskland, Lettland och sydvästra delarna av Norden. De första svenska exemplaren kläcktes 1958 från larver funna vid Kullaberg i Skåne (Svensson 1981). Här har arten senare påträffats vid flera tillfällen. I Halland, Värö fångades 2 exemplar 1989 och ett kläcktes från ön Nidingen utanför Onsalahalvön 2001. Enstaka fynd finns även från Bohuslän: Göteborgs norra skärgård (Hönö 1 ex. 1986, Öckerö 1 ex. 1988) och Sydkoster 1 ex. 1995. I Norge är arten utbredd längs stränderna av Oslofjorden och Sörlandet, i Danmark är den endast känd från nordöstra Jylland.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Rhigognostis  
  • Art
    Rhigognostis annulatella(Curtis, 1832) - skörbjuggsörtsmal
    Synonymer
    skörbjuggsörtmal
    Cerostoma annulatella Curtis, 1832

Skörbjuggsörtmalen förekommer bara på havsstränder där larvens värdväxt skörbjuggsört Cochlearia officinalis växer. Det är inte känt om larven också kan livnära sig på dansk skörbjuggsört C. danica. De första svenska exemplaren kläcktes från löktrav Alliaria petiolata men det har då förmodligen rört sig om en tillfällig företeelse (Svensson 1981). Larven är grön med framträdande svarta fläckar och lever i maj-juni i en spånad runt blad och blommor. Förpuppningen sker i en av glesa trådar sammanspunnen kokong på marken eller på stenar. Fjärilen uppges flyga från slutet av juni, så småningom övervintra och återuppta flygningen på våren. I Sverige har färdiga fjärilar dock bara påträffats från mitten av juni till mitten av juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Öppen fastmark, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· vanlig skörbjuggsört - Cochlearia officinalis subsp. officinalis (Viktig)
Fynden av skörbjuggsörtmal i Sverige är alltjämt förvånansvärt få och utspridda i tid och rum. Arten för uppenbarligen ett undangömt liv och vi har fortfarande kunskapsluckor i kännedomen om artens biologi och utbredning. Det är därför svårt att f n göra några bestämda uttalanden om eventuella hot som kan föreligga mot arten.
I första hand behöver vi öka kunskapen om artens livscykel och speciella habitat-krav i Sverige. Därigenom skulle vi skapa bättre förutsättningar för att kunna utreda fjärilens utbredning, frekvens och eventuell hotstatus.

Agassiz, D.J.L., 1996. Yponomeutidae. In Emmet, A.M. (ed.): The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland 3. Colchester. Svensson, I. 1981. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1980. Ent. Tidskr. 102: 83–97.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Plutellidae - senapsmalar 
  • Släkte
    Rhigognostis  
  • Art
    Rhigognostis annulatella, (Curtis, 1832) - skörbjuggsörtsmal
    Synonymer
    skörbjuggsörtmal
    Cerostoma annulatella Curtis, 1832
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Jan Å. Jonasson 2007. © ArtDatabanken, SLU 2007.