Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  ramslöksmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Acrolepiopsis betulella
Ramslöksmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 11,5-14 mm. Framvingen är varmt mörkbrun eller svartbrun, ganska långsmal, men ändå så bred att den kan tas för en vecklare och inte för en mal. Fjärilen liknar oerhört mycket den mer allmänt förekommande lökmalen Acrolepiopsis assectella, men ser normalt mörkare ut och har i regel färre vita småfläckar i framvingen. Den vita bakkantsfläcken är oftast mindre och skarpare framträdande. En överlappning i utseendet hos de båda arterna är vanlig. Avbildningarna i Bengtsson & Johansson (2011: 382-383) av de båda arterna är inte helt typiska, då lökmalen oftast har många små vita prickar på framvingen, medan ramslöksmalen oftast saknar sådana eller har ett reducerat antal. För att säkert bestämma ett frifångat djur krävs oftast en undersökning av genitalierna. Individer som observeras i bestånd av ramslök bör nästan alltid vara ramslöksmal, men om de ses långt ifrån sådana bestånd är sannolikheten mycket stor att det rör sig om lökmal.
Utbredning
Länsvis förekomst för ramslöksmal Observationer i  Sverige för ramslöksmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Norden är ramslöksmal mycket sällsynt och extremt lokal. Den är bara känd från två lokaler på Gotland (i Boge och Hejnum socknar), där de upptäcktes första gången 1999. Den ena lokalen (i Hejnum) är sannolikt förstörd genom partiell avverkning och kraftigt kreatursbete. Den andra lokalens status är okänd då en noggrannare lokalangivelse saknas, men platsen bör gå att spåra genom att undersöka förekomsten av ramslök i Boge socken. Möjligen finns också andra lämpliga lokaler i Hejnum socken där ramslöksmalen fortfarande finns kvar. I övrigt är arten påträffad på ett par ställen i Hordaland i Norge, samt utanför Norden i Lettland, Polen, Tjeckien, Österrike, Schweiz och Storbritannien. I Norge har den bedömts vara sårbar (VU) (Norsk Rødliste 2006).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)
Ramslökmalen är nyligen påträffad på två lokaler på norra Gotland (Boge 1999), varav den ena redan är förstörd pga kraftigt betespåsläpp. Larven lever i blommor av ramslök och äter av fröna. Det är ännu så länge svårt att tolka den svenska förekomsten och utredningen. Arten kan vara mycket illa ute kanske Akut hotad om den minskar och är känd från endast en kvarvarande lokal eller Livskraftig om den nyligen etablerats i landet och ökar eller bara är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Ekologi
Arten är påträffad i och vid bestånd av ramslök, företrädesvis i fuktiga ädellövskogar och i raviner med brunjord där det växer hassel, al och/eller alm. Larven lever i blommor och frön av ramslök Allium ursinum i juni-juli och är svårupptäckt. Förpuppning sker på marken i en gles kokong. Fjärilen flyger från slutet av juli och någon månad framåt. Efter övervintring kan den åter ses i maj-juni. Uppgifterna bygger till en del på rapporter från Baltikum och Storbritannien men bör gälla även i Sverige. De svenska fynden är från sista veckan i juli 1999.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ramslök
· ramslök
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Glyphipterigidae (gnuggmalar), Släkte Acrolepiopsis, Art Acrolepiopsis betulella (Curtis, 1838) - ramslöksmal Synonymer ramslökmal, Acrolepia betulella Curtis, 1838

Kategori Kunskapsbrist (DD)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Kunskapsbrist (DD)

Dokumentation Ramslökmalen är nyligen påträffad på två lokaler på norra Gotland (Boge 1999), varav den ena redan är förstörd pga kraftigt betespåsläpp. Larven lever i blommor av ramslök och äter av fröna. Det är ännu så länge svårt att tolka den svenska förekomsten och utredningen. Arten kan vara mycket illa ute kanske Akut hotad om den minskar och är känd från endast en kvarvarande lokal eller Livskraftig om den nyligen etablerats i landet och ökar eller bara är förbisedd. Faktaunderlaget bedöms vara otillräckligt för att avgöra vilken av de olika rödlistningskategorierna som är mest trolig.
Vingspann 11,5-14 mm. Framvingen är varmt mörkbrun eller svartbrun, ganska långsmal, men ändå så bred att den kan tas för en vecklare och inte för en mal. Fjärilen liknar oerhört mycket den mer allmänt förekommande lökmalen Acrolepiopsis assectella, men ser normalt mörkare ut och har i regel färre vita småfläckar i framvingen. Den vita bakkantsfläcken är oftast mindre och skarpare framträdande. En överlappning i utseendet hos de båda arterna är vanlig. Avbildningarna i Bengtsson & Johansson (2011: 382-383) av de båda arterna är inte helt typiska, då lökmalen oftast har många små vita prickar på framvingen, medan ramslöksmalen oftast saknar sådana eller har ett reducerat antal. För att säkert bestämma ett frifångat djur krävs oftast en undersökning av genitalierna. Individer som observeras i bestånd av ramslök bör nästan alltid vara ramslöksmal, men om de ses långt ifrån sådana bestånd är sannolikheten mycket stor att det rör sig om lökmal.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för ramslöksmal

Länsvis förekomst och status för ramslöksmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för ramslöksmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Norden är ramslöksmal mycket sällsynt och extremt lokal. Den är bara känd från två lokaler på Gotland (i Boge och Hejnum socknar), där de upptäcktes första gången 1999. Den ena lokalen (i Hejnum) är sannolikt förstörd genom partiell avverkning och kraftigt kreatursbete. Den andra lokalens status är okänd då en noggrannare lokalangivelse saknas, men platsen bör gå att spåra genom att undersöka förekomsten av ramslök i Boge socken. Möjligen finns också andra lämpliga lokaler i Hejnum socken där ramslöksmalen fortfarande finns kvar. I övrigt är arten påträffad på ett par ställen i Hordaland i Norge, samt utanför Norden i Lettland, Polen, Tjeckien, Österrike, Schweiz och Storbritannien. I Norge har den bedömts vara sårbar (VU) (Norsk Rødliste 2006).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae  
  • Släkte
    Acrolepiopsis  
  • Art
    Acrolepiopsis betulella(Curtis, 1838) - ramslöksmal
    Synonymer
    ramslökmal
    Acrolepia betulella Curtis, 1838

Arten är påträffad i och vid bestånd av ramslök, företrädesvis i fuktiga ädellövskogar och i raviner med brunjord där det växer hassel, al och/eller alm. Larven lever i blommor och frön av ramslök Allium ursinum i juni-juli och är svårupptäckt. Förpuppning sker på marken i en gles kokong. Fjärilen flyger från slutet av juli och någon månad framåt. Efter övervintring kan den åter ses i maj-juni. Uppgifterna bygger till en del på rapporter från Baltikum och Storbritannien men bör gälla även i Sverige. De svenska fynden är från sista veckan i juli 1999.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ramslök - Allium ursinum (Viktig)
Då fjärilen är monofagt bunden till ramslök, får omfattande ingrepp i bestånd av denna växt en förödande effekt. Utdikning, skogsavverkning, kraftigt överbete och tramp av kreatur samt exploatering för annan markanvändning (vägar, hus, etc.) är påtagliga hot. Även körning med tunga maskiner som kan förändra hydrologin i området påverkar rimligen populationen av ramslöksmalen negativt.
Lokaler där arten har påvisats bör behållas i den aktuella status de befinner sig i eller utvecklas så att ramslöken gynnas. Markägaren måste givetvis informeras och med denne bör man komma överens om en lämplig skötsel av området. Det rör sig oftast om en mycket liten yta, kanske på sin höjd ett par tusen kvadratmeter. Då fjärilen i Rödlistan 2010 förts till kategorin DD (kunskapsbrist) bör givetvis samtliga fynd rapporteras och helst borde en inventering ske på de lokaler där arten kan tänkas finnas, inte bara på Gotland.

Bengtsson, B. Å. & Johansson, R. 2011. Nationalnyckeln till Sverige flora och fauna. Fjärilar: Bronsmalar-rullvingemalar. Lepidoptera: Roslerstammiidae-Lyonetiidae. Artdatabanken, SLU, Uppsala.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Yponomeutoidea  
  • Familj
    Glyphipterigidae - gnuggmalar 
  • Underfamilj
    Acrolepiinae  
  • Släkte
    Acrolepiopsis  
  • Art
    Acrolepiopsis betulella, (Curtis, 1838) - ramslöksmal
    Synonymer
    ramslökmal
    Acrolepia betulella Curtis, 1838
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Åke Bengtsson 2011.