Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  odörtsplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix alstromeriana
Odörtsplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Fjärilens huvud och mellankropp är benvita. Framvingarna är mycket ljust beige, mitt på framkanten med en mer eller mindre kvadratisk eller trekantig fläck, som bakåt nästan når till vingens mitt. Denna mörka fläck innehåller en del bruna och rödaktiga fjäll. En smal strimma från framvingens bas och fram till fläcken är nästan vit med en del mörka, mycket små fläckar på själva framkanten. En lätt igenkännlig art med ett förhållandevis konstant utseende. Vingspann 17-21 mm, vanligen ca 19 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för odörtsplattmal Observationer i  Sverige för odörtsplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten beskrevs 1759 av Carl Alexander Clerck på grundval av svenskt material, vilket betyder att arten är en gammal medlem i vår fauna. Vid slutet av 1800-talet var den känd från Skåne, Östergötland och Västergötland och vid mitten av 1900-talet hade den påträffats i ett halvdussin landskap norrut till Uppland. Nu (2015) känner man arten från ett dussin landskap med nordgränsen för den svenska utbredningen i Gästrikland. Odörtsplattmal betraktas som lokal och relativt sällsynt utom på Öland och inom vissa västskånska områden. Arten är funnen i Danmark i nära nog samtliga provinser, men räknas som ganska lokal. I Norge är den bara rapporterad från ett fåtal platser i sydväst. I Finland förekommer den främst i söder och sydost. I övrigt sträcker sig utbredningen över hela Europa och österut till östra Sibirien. Den finns också i norra Afrika (Marocko).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Odörtplattmalen förekommer mycket lokalt från Skåne till Gästrikland. Dess larv lever monofagt i blomställningen av odört (Conium maculatum), en växt som luktar illa och ofta röjs bort på grund av att den anses som ett ogräs. På grund av en ökande städ- och gräsklippningsmani efter vägkanter, runt byggnader och på ruderatmarker har artens livsmiljöer försvunnit på många håll. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 96 (88-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Odörtsplattmal är lättast att upptäcka som larv. Den är ljusgrön med svart huvud, mörkgröna längslinjer och små, svarta vårtor. Den lever i juni-juli på odört Conium maculatum, på vilken den gör bladrör eller lever i spunna rör uppe i blomflocken. Den är mycket lättstörd och då den känner sig hotad sprattlar den till och faller genast ner till marken. Förpuppningen sker vid marken. Fjärilen kläcker i augusti och övervintrar. På våren kan man finna den fram till början av juni, då den flyger under skymningen och natten samt attraheras av ljus. Odörtsplattmal är bunden till sin värdväxt, vilket betyder att den främst påträffas längs havsstränder och vid gårdar, där växten tillåts finnas längs kanterna av obrukade fält och på ruderatmark. Den har eventuellt långa fluktuationer som sträcker sig över decennier, men även klimatförändringen och ändrad utbredning av odört påverkar den svenska populationen.
Landskapstyper
Urban miljö
Urban miljö
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Biotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· odört
· odört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix alstromeriana (Clerck, 1759) - odörtsplattmal Synonymer odörtplattmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Odörtplattmalen förekommer mycket lokalt från Skåne till Gästrikland. Dess larv lever monofagt i blomställningen av odört (Conium maculatum), en växt som luktar illa och ofta röjs bort på grund av att den anses som ett ogräs. På grund av en ökande städ- och gräsklippningsmani efter vägkanter, runt byggnader och på ruderatmarker har artens livsmiljöer försvunnit på många håll. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 96 (88-160) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Fjärilens huvud och mellankropp är benvita. Framvingarna är mycket ljust beige, mitt på framkanten med en mer eller mindre kvadratisk eller trekantig fläck, som bakåt nästan når till vingens mitt. Denna mörka fläck innehåller en del bruna och rödaktiga fjäll. En smal strimma från framvingens bas och fram till fläcken är nästan vit med en del mörka, mycket små fläckar på själva framkanten. En lätt igenkännlig art med ett förhållandevis konstant utseende. Vingspann 17-21 mm, vanligen ca 19 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för odörtsplattmal

Länsvis förekomst och status för odörtsplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för odörtsplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten beskrevs 1759 av Carl Alexander Clerck på grundval av svenskt material, vilket betyder att arten är en gammal medlem i vår fauna. Vid slutet av 1800-talet var den känd från Skåne, Östergötland och Västergötland och vid mitten av 1900-talet hade den påträffats i ett halvdussin landskap norrut till Uppland. Nu (2015) känner man arten från ett dussin landskap med nordgränsen för den svenska utbredningen i Gästrikland. Odörtsplattmal betraktas som lokal och relativt sällsynt utom på Öland och inom vissa västskånska områden. Arten är funnen i Danmark i nära nog samtliga provinser, men räknas som ganska lokal. I Norge är den bara rapporterad från ett fåtal platser i sydväst. I Finland förekommer den främst i söder och sydost. I övrigt sträcker sig utbredningen över hela Europa och österut till östra Sibirien. Den finns också i norra Afrika (Marocko).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix alstromeriana(Clerck, 1759) - odörtsplattmal
    Synonymer
    odörtplattmal

Odörtsplattmal är lättast att upptäcka som larv. Den är ljusgrön med svart huvud, mörkgröna längslinjer och små, svarta vårtor. Den lever i juni-juli på odört Conium maculatum, på vilken den gör bladrör eller lever i spunna rör uppe i blomflocken. Den är mycket lättstörd och då den känner sig hotad sprattlar den till och faller genast ner till marken. Förpuppningen sker vid marken. Fjärilen kläcker i augusti och övervintrar. På våren kan man finna den fram till början av juni, då den flyger under skymningen och natten samt attraheras av ljus. Odörtsplattmal är bunden till sin värdväxt, vilket betyder att den främst påträffas längs havsstränder och vid gårdar, där växten tillåts finnas längs kanterna av obrukade fält och på ruderatmark. Den har eventuellt långa fluktuationer som sträcker sig över decennier, men även klimatförändringen och ändrad utbredning av odört påverkar den svenska populationen.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Urban miljö

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Havsstrand

Biotoper som är viktiga för arten: Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· odört - Conium maculatum (Viktig)
Fjärilen är obligat bunden till odört, en växt som ofta ratas, inte bara på grund av dess giftighet utan också då den har en obehaglig lukt. Den rensas ofta ut när den växer nära människan och endast längs oexploaterade havsstränder med gödslande tångbälten, på ruderatmarker och på lokaler där dess närvaro är mer eller mindre dold har den en mer pålitlig fristad. Många känner inte heller till växten och tas troligen för en annan flockblomstrig växt. Enligt den Virtuella floran har växten minskat i Sverige och det påverkar också förekomsten av fjärilen.

Påverkan
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Förekomster med odört bör få stå kvar där den inte ställer till uppenbar olägenhet. Information till berörda markägare med stabila förekomster av odört och odörtsplattmal kan i vissa fall rädda en lokal population av fjärilen.
Enligt nyare systematik tillhör Agonopterix alstromeriana familjen Depressariidae. Det svenska namnet ”odörtplattmal” kommer i en snart publicerad (våren 2015) katalog över Sveriges fjärilar att bytas till ”odörtsplattmal” enligt de regler om foge-s som tagits fram av Namnkommittén vid Artdatabanken.

Benander, P. 1946. Microlepidoptera Sueciae. Opuscula Entomologica. Band XI. Häfte 1-2.

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Karsholt, O. & Nielsen, P. S. 1998. Revideret katalog over de danske Sommerfugle. Lepidopterologisk Forening.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger (Lepidoptera: Oecophoridae). Danmarks Dyreliv, Bind 4. Fauna Bøger. Köpenhamn.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Wallengren, H.D.J. 1875. Species Tortricum et Tinearum Scandinaviae. Bihang till K. Svenska Vet.akad. Handlingar. Band 3. N:o 5. Norstedt & Söner.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt] (Virtuella floran)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/2.htm] (Finsk utbredning)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Norsk utbredning)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix alstromeriana, (Clerck, 1759) - odörtsplattmal
    Synonymer
    odörtplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.