Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vattenmärkeplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix yeatiana
Vattenmärkeplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingens grundfärg är vanligen beige eller benfärgad, men ibland ser man gråbruna exemplar. De mest framträdande teckningarna är en böjd, kort skugglinje strax utanför den annars ljusa basen, två snett liggande svarta diskpunkter vid en tredjedel från basen mitt i diskfältet, samt en liten vit, mörkröd eller brunsvart kantad punkt vid diskfältets slut. Mellan dubbelpunkten och den vita punkten ligger oftast en mörk skuggfläck något förskjuten mot framkanten. Längs ytterkanten och runt spetsen finns en serie svarta punkter (5-7) vid fransarnas bas. Bakvingen är ljusgrå. Vattenmärkeplattmal kan förväxlas med flera andra plattmalar, t.ex. allmän plattmal Agonopterix heracliana (som har två eller tre vita punkter vid diskfältets slut), sälgplattmal A. ocellana (som är större, gråare, har många röda fjäll bakom skuggfläcken mitt i framvingen och de sneda punkterna är sammanbundna till en båge), samt mindre tistelplattmal A. propinquella (som har en distinkt svart fläck mitt i framvingen utan röda fjäll). Vingspann 17-21 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för vattenmärkeplattmal Observationer i  Sverige för vattenmärkeplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vattenmärkeplattmal är påträffad i sex sydliga landskap: Skåne, Blekinge, Öland, Gotland, Halland och Västergötland. Den är sällsynt och lokal och det förefaller som om den har minskat under de senaste decennierna. Arten har sin nordgräns i södra Sverige. I Danmark är arten utbredd i hela landet, men den är lokal förekommande. Den saknas i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar de flesta länder i mellersta och södra Europa inklusive flera stora öar i Medelhavet. Den har också konstaterats från Nordafrika, Kanarieöarna och Kaukasus. Den är något vanligare i Västeuropa, men i takt med att våtmarker försämras eller försvinner, torde plattmalen även där successivt förlora sina förekomstlokaler.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Vattenmärkeplattmal förekommer i våtmarker i södra Skåne, på Öland och Gotland samt är uppgiven från Halland, Blekinge och Västergötland. Antalet kända aktuella lokaler är lågt. Arten lever på vattenmärke (Sium latifolia), men även på andra flockblommiga växter som kärrsilja (Peucedanum palustre), sprängört (Cicuta virosa), kvanne (Angelica archangelica), m.fl. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 37000 (5136-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (24-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Arten påträffas främst i kustnära våtmarker av olika karaktärer. Den förekommer i kanaler med vattenmärke Sium latifolium, i kärrmarker med kärrsilja Peucedanum palustre och sprängört Cicuta virosa samt på strandängar med strandkvanne Angelica archangelica. I första hand tycks arten föredra vattenmärke och kärrsilja i Sverige. Larven lever under sommaren i ett spunnet rör mellan några blad eller skott. Fjärilen kläcks i augusti och övervintrar som adult. På våren kan man se fjärilen på torrare marker, då den flyger omkring i landskapet för att hitta lämpliga värdväxter för äggläggning.
Landskapstyper
Våtmark
Våtmark
Förekommer
Viktig
Biotoper
Sötvattensstrand
Sötvattensstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kvanne
· kvanne
· kärrsilja
· kärrsilja
· sprängört
· sprängört
· vattenmärke
· vattenmärke
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix yeatiana (Fabricius, 1781) - vattenmärkeplattmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Vattenmärkeplattmal förekommer i våtmarker i södra Skåne, på Öland och Gotland samt är uppgiven från Halland, Blekinge och Västergötland. Antalet kända aktuella lokaler är lågt. Arten lever på vattenmärke (Sium latifolia), men även på andra flockblommiga växter som kärrsilja (Peucedanum palustre), sprängört (Cicuta virosa), kvanne (Angelica archangelica), m.fl. Antalet lokalområden i landet skattas till 20 (6-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 37000 (5136-40000) km² och förekomstarean (AOO) till 80 (24-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Framvingens grundfärg är vanligen beige eller benfärgad, men ibland ser man gråbruna exemplar. De mest framträdande teckningarna är en böjd, kort skugglinje strax utanför den annars ljusa basen, två snett liggande svarta diskpunkter vid en tredjedel från basen mitt i diskfältet, samt en liten vit, mörkröd eller brunsvart kantad punkt vid diskfältets slut. Mellan dubbelpunkten och den vita punkten ligger oftast en mörk skuggfläck något förskjuten mot framkanten. Längs ytterkanten och runt spetsen finns en serie svarta punkter (5-7) vid fransarnas bas. Bakvingen är ljusgrå. Vattenmärkeplattmal kan förväxlas med flera andra plattmalar, t.ex. allmän plattmal Agonopterix heracliana (som har två eller tre vita punkter vid diskfältets slut), sälgplattmal A. ocellana (som är större, gråare, har många röda fjäll bakom skuggfläcken mitt i framvingen och de sneda punkterna är sammanbundna till en båge), samt mindre tistelplattmal A. propinquella (som har en distinkt svart fläck mitt i framvingen utan röda fjäll). Vingspann 17-21 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vattenmärkeplattmal

Länsvis förekomst och status för vattenmärkeplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vattenmärkeplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vattenmärkeplattmal är påträffad i sex sydliga landskap: Skåne, Blekinge, Öland, Gotland, Halland och Västergötland. Den är sällsynt och lokal och det förefaller som om den har minskat under de senaste decennierna. Arten har sin nordgräns i södra Sverige. I Danmark är arten utbredd i hela landet, men den är lokal förekommande. Den saknas i Norge och Finland. Världsutbredningen omfattar de flesta länder i mellersta och södra Europa inklusive flera stora öar i Medelhavet. Den har också konstaterats från Nordafrika, Kanarieöarna och Kaukasus. Den är något vanligare i Västeuropa, men i takt med att våtmarker försämras eller försvinner, torde plattmalen även där successivt förlora sina förekomstlokaler.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix yeatiana(Fabricius, 1781) - vattenmärkeplattmal

Arten påträffas främst i kustnära våtmarker av olika karaktärer. Den förekommer i kanaler med vattenmärke Sium latifolium, i kärrmarker med kärrsilja Peucedanum palustre och sprängört Cicuta virosa samt på strandängar med strandkvanne Angelica archangelica. I första hand tycks arten föredra vattenmärke och kärrsilja i Sverige. Larven lever under sommaren i ett spunnet rör mellan några blad eller skott. Fjärilen kläcks i augusti och övervintrar som adult. På våren kan man se fjärilen på torrare marker, då den flyger omkring i landskapet för att hitta lämpliga värdväxter för äggläggning.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Våtmark

Biotoper som är viktiga för arten: Sötvattensstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kvanne - Angelica archangelica (Har betydelse)
· kärrsilja - Peucedanum palustre (Har betydelse)
· sprängört - Cicuta virosa (Har betydelse)
· vattenmärke - Sium latifolium (Viktig)
Vattenmärkeplattmal är beroende av våtmarker eller grävda kanaler och naturliga diken, gärna i kalkpåverkad miljö och i kustnära trakter, då det mildare klimatet är gynnsamt för arten. I första hand är utdikning och igenväxning av kärrmarker ett hot mot arten, men även andra typer av exploateringar (exempelvis vägdragning) kan påverka lokala förekomster negativt.

Påverkan
  • Ökad näringsbelastning (Stor negativ effekt)
  • Dikning/torrläggning (Stor negativ effekt)
Särskilt rika förekomster av vattenmärkeplattmal bör göras bekanta för de länsstyrelser som berörs, så att eventuella exploateringshot mot det aktuella området kan undvikas. Även igenväxning bör uppmärksammas och eventuellt förhindras, exempelvis genom lätt kreatursbete eller (i sista hand) manuell röjning (av brakved, al, viden, o.dyl.). I kanaler och längs sjöstränder med goda förekomster av fjärilen bör man gynna eller åtminstone bevaka tillgången på vattenmärke och/eller sprängört.

Hannemann, H.-J. 1995. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. IV. Flachleibmotten (Depressariidae). Gustav Fischer Verlag Jena. Stuttgart.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger (Lepidoptera: Oecophoridae) - med særlig henblik på den danske fauna. Danmarks Dyreliv Bind 4. Fauna Bøger. København.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix yeatiana, (Fabricius, 1781) - vattenmärkeplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2011. © ArtDatabanken