Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre bockrotsplattmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Agonopterix capreolella
Mindre bockrotsplattmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Huvud och mellankropp hos bockrotsplattmal är grå- eller brunaktiga, ibland ljusare än den gråbruna framvingen. Vid vingbasen finns en böjd, ljust grå eller brunbeige strimma som löper utåt längs framkanten till vingens mitt. Strimman är mörkkantad nedtill. Framvingen är i övrigt nästan enfärgad, men i diskfältet finns oftast tre små, svarta prickar som står i trubbig vinkel i förhållande till varandra, och på tvärribban finns en eller två små vita prickar, som ibland är omgivna av en del mörkare fjäll. En av de minsta plattmalarna, som sällan kan förväxlas med någon annan art bland plattmalarna. Arten skiljs från den allra minsta av de svenska arterna, mindre morotsplattmal (liten morotsplattmal) Agonopterix purpurea (Hw.), genom att denna har en varmt brun grundfärg med ett spräckligt teckningsmönster i främre vinghalvan. Vingspann 15-18 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre bockrotsplattmal Observationer i  Sverige för mindre bockrotsplattmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Bockrotsplattmal var känd från Skåne redan på 1800-talet. Senare har den påträffats i drygt ett dussin landskap med nordgränsen i Västerbotten. Den är något mindre sällsynt i inlandet i Götaland och Svealand, men i Norrland är den i huvudsak begränsad till kusttrakterna vilket beror på förekomsten av dess värdväxt. Arten är lokal och sällsynt till följd av dess relativt höga krav på habitat. I Danmark förekommer den bara på Jylland och Bornholm och är där lokal och mycket sällsynt. I Norge är den företrädesvis påträffad i det inre av ”norska huvudet” i Gudbrandsdalen men på få lokaler. I Finland är den också ovanlig och bara funnen i den södra tredjedelen. Den är även sällsynt utanför Norden och dess utbredning omfattar större delen av Europa och sträcker sig till Turkmenistan, men med stora luckor, delvis på grund av bristfälliga undersökningar.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Liten bockrotplattmal förekommer lokalt på solvarma lokaler med bockrot (Pimpinella saxifraga) från Skåne upp till Västerbotten. Larven lever i ihoprullade nedre blad på värdväxten. Faktorer som gjort att artens livsmiljöer har minskat under senare år är bland annat alltför tidig vägslåtter, igenväxning och överbete. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Bockrotsplattmal påträffas mest längs kanterna av mindre vägar i det åldriga jordbrukslandskapet. Den förekommer också på soliga, väldränerade marker såsom torra betesmarker och i impediment. Larven är grön med svart huvud, tre mörka rygglinjer och små svarta vårtor. Den lever på bockrot Pimpinella saxifraga i juni-juli. Den håller till på den nedre bladrosetten där den spinner ihop ett bladrör, men avlägsnar sig från röret när den ska äta. Liksom larverna hos andra plattmalar är den ytterst livlig då den störs och flyr hastigt tillbaka till röret. Om den uppfattar större fara kränger den sig mycket snabbt ur röret och faller ner mot marken. Förpuppningen sker sannolikt vid markytan. Fjärilen kläcker i augusti och ses efter övervintringen under våren fram till början av juni. Den är sällsynt som fjäril och enklast att hitta som larv, även om detta inte heller är lätt. Fjärilen flyger gärna på varma vårkvällar, men om hösten är den mycket sällan sedd då den troligen uppsöker ett övervintringsställe ganska snart efter att den har kläckts. Fjärilen dras till ljus under varma vårnätter.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· bockrot
· bockrot
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Depressariidae (plattmalar), Släkte Agonopterix, Art Agonopterix capreolella (Zeller, 1839) - mindre bockrotsplattmal Synonymer liten bockrotplattmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Liten bockrotplattmal förekommer lokalt på solvarma lokaler med bockrot (Pimpinella saxifraga) från Skåne upp till Västerbotten. Larven lever i ihoprullade nedre blad på värdväxten. Faktorer som gjort att artens livsmiljöer har minskat under senare år är bland annat alltför tidig vägslåtter, igenväxning och överbete. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (25-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (100-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Huvud och mellankropp hos bockrotsplattmal är grå- eller brunaktiga, ibland ljusare än den gråbruna framvingen. Vid vingbasen finns en böjd, ljust grå eller brunbeige strimma som löper utåt längs framkanten till vingens mitt. Strimman är mörkkantad nedtill. Framvingen är i övrigt nästan enfärgad, men i diskfältet finns oftast tre små, svarta prickar som står i trubbig vinkel i förhållande till varandra, och på tvärribban finns en eller två små vita prickar, som ibland är omgivna av en del mörkare fjäll. En av de minsta plattmalarna, som sällan kan förväxlas med någon annan art bland plattmalarna. Arten skiljs från den allra minsta av de svenska arterna, mindre morotsplattmal (liten morotsplattmal) Agonopterix purpurea (Hw.), genom att denna har en varmt brun grundfärg med ett spräckligt teckningsmönster i främre vinghalvan. Vingspann 15-18 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mindre bockrotsplattmal

Länsvis förekomst och status för mindre bockrotsplattmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre bockrotsplattmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Bockrotsplattmal var känd från Skåne redan på 1800-talet. Senare har den påträffats i drygt ett dussin landskap med nordgränsen i Västerbotten. Den är något mindre sällsynt i inlandet i Götaland och Svealand, men i Norrland är den i huvudsak begränsad till kusttrakterna vilket beror på förekomsten av dess värdväxt. Arten är lokal och sällsynt till följd av dess relativt höga krav på habitat. I Danmark förekommer den bara på Jylland och Bornholm och är där lokal och mycket sällsynt. I Norge är den företrädesvis påträffad i det inre av ”norska huvudet” i Gudbrandsdalen men på få lokaler. I Finland är den också ovanlig och bara funnen i den södra tredjedelen. Den är även sällsynt utanför Norden och dess utbredning omfattar större delen av Europa och sträcker sig till Turkmenistan, men med stora luckor, delvis på grund av bristfälliga undersökningar.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix capreolella(Zeller, 1839) - mindre bockrotsplattmal
    Synonymer
    liten bockrotplattmal

Bockrotsplattmal påträffas mest längs kanterna av mindre vägar i det åldriga jordbrukslandskapet. Den förekommer också på soliga, väldränerade marker såsom torra betesmarker och i impediment. Larven är grön med svart huvud, tre mörka rygglinjer och små svarta vårtor. Den lever på bockrot Pimpinella saxifraga i juni-juli. Den håller till på den nedre bladrosetten där den spinner ihop ett bladrör, men avlägsnar sig från röret när den ska äta. Liksom larverna hos andra plattmalar är den ytterst livlig då den störs och flyr hastigt tillbaka till röret. Om den uppfattar större fara kränger den sig mycket snabbt ur röret och faller ner mot marken. Förpuppningen sker sannolikt vid markytan. Fjärilen kläcker i augusti och ses efter övervintringen under våren fram till början av juni. Den är sällsynt som fjäril och enklast att hitta som larv, även om detta inte heller är lätt. Fjärilen flyger gärna på varma vårkvällar, men om hösten är den mycket sällan sedd då den troligen uppsöker ett övervintringsställe ganska snart efter att den har kläckts. Fjärilen dras till ljus under varma vårnätter.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· bockrot - Pimpinella saxifraga (Viktig)
Fjärilen är i Sverige bunden enbart till bockrot, som enligt den Virtuella floran anges som vanlig i södra halvan av landet. Denna växt tycks dock minska i takt med den ökande rationaliseringen eller nedläggningen av främst det småskaliga jordbruket. Magra betesmarkerna och grusiga eller sandiga biotoper försvinner genom igenväxning eller exploatering. I övrigt finns inga kända hot mot fjärilen.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Förstörelse av habitat/substrat (Stor negativ effekt)
Om en särskilt rik population påträffas kan markägaren informeras och rekommenderas att spara det område som är nödvändigt för fjärilens överlevnad. Detta kräver också en återkommande störning av utvalda delar av lokalen genom en försiktig avbaning eller omrörning, så att bockroten som pionjärväxt gynnas. Beskuggning bör också förhindras genom borttagning av buskar och träd. Sen slåtter av vägkanter kan ske i augusti-september så att frösättningen av bockrot gynnas och därmed också fjärilens fortsatta existens.
Enligt nyare systematik tillhör Agonopterix capreolella familjen Depressariidae. Det svenska namnet ”bockrotplattmal” kommer i en snart publicerad katalog över Sveriges fjärilar (våren 2015) att bytas till ”bockrotsplattmal” enligt de regler om foge-s som tagits fram av namnkommittén vid Artdatabanken.

Benander, P. 1946. Microlepidoptera Sueciae. Opuscula Entomologica. Band XI. Häfte 1-2.

Gustafsson, B., Bengtsson, B. Å. & Palmqvist, G. 2015 (in prep.). Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska Föreningen, Stockholm.

Hannemann, H.-J. 1995. Kleinschmetterlinge oder Microlepidoptera. IV. Flachleibmotten (Depressariidae). Stuttgart.

Palm, E. 1989. Nordeuropas Prydvinger (Lepidoptera: Oecophoridae). Danmarks Dyreliv, Bind 4. Fauna Bøger. Köpenhamn.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Wallengren, H.D.J. 1875. Species Tortricum et Tinearum Scandinaviae. Bihang till K. Svenska Vet.akad. Handlingar. Band 3. N:o 5. Norstedt & Söner.

Internet (Februari 2015)

http://www.faunaeur.org/distribution.php (Utbredningskarta - Europa)

[http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt] (Virtuella floran)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/2.htm] (Finsk utbredning)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Norsk utbredning)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Depressariidae - plattmalar 
  • Släkte
    Agonopterix  
  • Art
    Agonopterix capreolella, (Zeller, 1839) - mindre bockrotsplattmal
    Synonymer
    liten bockrotplattmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.