Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  abiskogräsmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Elachista abiskoella
Abiskogräsmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 8–9 mm. Huvud är gråvitt med en antydan till brunt, nacktofsar brungrå, mellankropp och vingtäckare (tegulus) spräckligt mörkgråa. Antennerna är enfärgat mörkgråa utom rotleden (scapus) och första leden som täcks av vitaktiga fjäll. Palpernas översida är vitaktiga och på undersidan mörkare utom på sista leden som är ljusare. Framvingar är spräckligt mörkgrå med inre vita, oregelbundet tandade tvärlinjer och de yttre fram- och bakkantsfläckarna knappt åtskilda eller sammansmälta till en yttre tvärlinje. Bakvingarna är ljusare grå liksom de långa fransarna. Fjärilen är avbildad av Traugott-Olsen & Schmidt Nielsen (1977) och Laasonen & Laasonen (2003)
Utbredning
Länsvis förekomst för abiskogräsmal Observationer i  Sverige för abiskogräsmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är abiskogräsminerarmalen alltsedan den blev upptäckt fortfarande endast funnen i Abisko-området. I Finland upptäcktes arten 2001 i Enare, Luttojoki i Enare lappmark. Förutom dessa förekomster är den också numera känd från Ryssland i Irkutsk-området i Sibirien och området i Primorje i Ryska Fjärran Östern.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Endast känd från två lokalområden nära Abisko. Larven är funnen på knoppfryle. Arten är endast känd från Finland och Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (4-3200) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
Ekologi
Abiskogräsminerarmalen är i Sverige funnen på kalkhaltiga översilade myrar, på de mer mosseliknande partierna i fjällbjörkregionen från på c:a 400 till 350 m ö h vid Torneträsk strand. Möjliga värdväxter som förts fram är fjällfryle Luzula wahlenbergii och styvstarr Carex bigelowi. I Finland däremot är arten funnen i en gles kalkfattig tallskog, omväxlande med mindre myrar. På myrpartierna satt fjärilarna i tofsarna på de enstaka plantorna av ängsull Eriophorum angustifolium, väl kamofluerade på täckbladen av växtens ulliga ax. På dessa myrar växer varken fjällfryle eller styvstarr. Fjärilarna är aktiva i senare hälften av juni och början av juli.
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Myrbiotoper
Myrbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· frylen
· frylen
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Elachistidae (gräsmalar), Släkte Elachista, Art Elachista abiskoella Bengtsson, 1977 - abiskogräsmal Synonymer Biselachista abiskoella Bengtsson, 1977, abiskogräsminerarmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
  • 2005 Nära hotad (NT)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Endast känd från två lokalområden nära Abisko. Larven är funnen på knoppfryle. Arten är endast känd från Finland och Sverige. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (1-10). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 400 (4-3200) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (4-40) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (D2).
Vingspann 8–9 mm. Huvud är gråvitt med en antydan till brunt, nacktofsar brungrå, mellankropp och vingtäckare (tegulus) spräckligt mörkgråa. Antennerna är enfärgat mörkgråa utom rotleden (scapus) och första leden som täcks av vitaktiga fjäll. Palpernas översida är vitaktiga och på undersidan mörkare utom på sista leden som är ljusare. Framvingar är spräckligt mörkgrå med inre vita, oregelbundet tandade tvärlinjer och de yttre fram- och bakkantsfläckarna knappt åtskilda eller sammansmälta till en yttre tvärlinje. Bakvingarna är ljusare grå liksom de långa fransarna. Fjärilen är avbildad av Traugott-Olsen & Schmidt Nielsen (1977) och Laasonen & Laasonen (2003)

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för abiskogräsmal

Länsvis förekomst och status för abiskogräsmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för abiskogräsmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är abiskogräsminerarmalen alltsedan den blev upptäckt fortfarande endast funnen i Abisko-området. I Finland upptäcktes arten 2001 i Enare, Luttojoki i Enare lappmark. Förutom dessa förekomster är den också numera känd från Ryssland i Irkutsk-området i Sibirien och området i Primorje i Ryska Fjärran Östern.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Elachistidae - gräsmalar 
  • Underfamilj
    Elachistinae  
  • Släkte
    Elachista  
  • Art
    Elachista abiskoellaBengtsson, 1977 - abiskogräsmal
    Synonymer
    Biselachista abiskoella Bengtsson, 1977
    abiskogräsminerarmal

Abiskogräsminerarmalen är i Sverige funnen på kalkhaltiga översilade myrar, på de mer mosseliknande partierna i fjällbjörkregionen från på c:a 400 till 350 m ö h vid Torneträsk strand. Möjliga värdväxter som förts fram är fjällfryle Luzula wahlenbergii och styvstarr Carex bigelowi. I Finland däremot är arten funnen i en gles kalkfattig tallskog, omväxlande med mindre myrar. På myrpartierna satt fjärilarna i tofsarna på de enstaka plantorna av ängsull Eriophorum angustifolium, väl kamofluerade på täckbladen av växtens ulliga ax. På dessa myrar växer varken fjällfryle eller styvstarr. Fjärilarna är aktiva i senare hälften av juni och början av juli.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper, Myrbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· frylen - Luzula (Viktig)
Några direkta hot mot arten finns inte. Artens mycket lokala uppträdande med sin främsta kända förekomst på myrpartierna ovanför Abisko Östra, där bebyggelse och turistnäring kan tänkas expandera, gör den dock mycket sårbar. Ett alltför koncentrerat renbete skulle också kunna skada genom tramp och nedbetning. I det längre perspektivet är klimatförändringarna ett hot med ökad igenväxning, ändrat nederbördsmönster, minskad solinstrålning och förändring i årstidscyklerna.

Påverkan
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Mer kunskap om artens ekologi är nödvändig bl a habitat och värdväxter. De finländska fynden av abiskogräsminerarmalen i barrskogsregionens glesa tallskogar indikerar också en möjlig större utbredning på myrar i norra Sverige. Med dagens kunskap är dock myrarna vid Abisko skyddsvärda och borde undantas all eventuell exploatering. Arbetet med att minska effekter av global uppvärmning måste ha fortsatt hög prioritet

Bengtsson, B.Å. 1977. Two new Microlepidoptera from northern Sweden (Lepidoptera: Elachistidae, Scythrididae). Ent. Scand. 8: 55–58.

Laasonen, E.M. & Laasonen, L. 2003. Hitukoi Elachista abiskoella Suomelle uutena Bengtsson, 1977 (Lepidoptera: Elachistidae). Baptria 28(1): 23–25.

Svensson, I. 1977. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1976. Ent. Tidskr 98: 37–43.

Traugott-Olsen, E. & Schmidt Nielsen, E. 1977. The Elachistidae (Lepidoptera) of Fennoscandia and Denmark.

Fauna Ent. Scand. Volume 6.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Elachistidae - gräsmalar 
  • Underfamilj
    Elachistinae  
  • Släkte
    Elachista  
  • Art
    Elachista abiskoella, Bengtsson, 1977 - abiskogräsmal
    Synonymer
    Biselachista abiskoella Bengtsson, 1977
    abiskogräsminerarmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008. © ArtDatabanken, SLU 2008.