Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  vitkantad almsäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora badiipennella
Vitkantad almsäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vitkantad almsäckmal har ljusbrunt huvud och antennerna är skarpt vit och mörkbrunt ringade. Framvingen är varmt brun med en förhållandevis kontrastrik, vitaktig framkantslinje. Arten tillhör en grupp säckmalar, som utvändigt är mycket svåra att särskilja. I denna grupp ingår bland annat ljuskantad almsäckmal C. limosipennella (Dup.), som både utvändigt och i genitalierna är nära nog identiska med dem hos C. badiipennella, men om man finner säckar kan identiteten lättare fastställas. Hos limosipennella har säcken sneda, tunna åsar av bladnerver, medan säcken hos badiipennella saknar sådana åsar och har en ”drakrygg” bestående av mer eller mindre skarpa tänder eller flikar från den avskurna bladkanten. Även de övriga arterna är svåra eller nästan omöjliga att särskilja från badiipennella utvändigt, men vet man deras värdväxter kan förväxling undvikas. Inte förrän man i Danmark 1978 noggrant analyserade kläckt material och fjärilarnas genitalier, kunde man få klarhet i vilka arter vi har i Norden och hur man skiljer dem åt. Arten är genomsnittligt den minsta arten i den s.k. milvipennis-gruppen med ett vingspann på bara 8-10 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för vitkantad almsäckmal Observationer i  Sverige för vitkantad almsäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Vitkantad almsäckmal har tidigare varit förväxlad med bl.a. ljuskantad almsäckmal C. limosipennella och ljuskantad björksäckmal C. milvipennis Zll. varför bara fynduppgifter från ca 1980 är pålitliga. Den är nu känd från Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Bohuslän, Närke, Södermanland och Dalarna. Den är sällsynt och lokal, men kan vissa år finnas ganska rikligt i de områden i sydöstra Sverige där det finns större almdungar. Den är känd från Danmark men är sällsynt och hittills bara funnen i fyra provinser. I Norge förekommer den lokalt kring Oslofjorden, på ett par platser vid Arendal samt på en lokal i inlandet i Telemark. Såvitt känt är den i Finland bara funnen på Åland. I övriga Europa är vitkantad almsäckmal bara rapporterad från ca 15 länder. Inga fynd finns från länder utanför Europa.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Vitkantad almsäckmal påträffas lokalt främst i sydöstra Sverige, men är också känd från Södermanland, Närke, Bohuslän, Värmland och Dalarna. Vissa fynd före 1990 kan ifrågasättas, då arten tillhör en grupp säckmalar som är mycket svårbestämda och inte utreddes förrän ca 1980. Larven är monofagt knuten till alm (Ulmus glabra) och fjärilen flyger ganska sent på sommaren. I takt med att almsjukan drabbar bestånd av alm kommer fjärilen på sikt att minska, men minskningstakten är okänd. Det är inte känt om arten också kan leva på andra almarter. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (25-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (100-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Vitkantad almsäckmal påträffas i almbestånd. Kunskapen är ofullständig om dess preferenser av habitat, men den ses sällan vid solitära almar utan tycks föredra något större bestånd med skilda åldrar på träden. Dessa bör lämpligen vara omgivna av uppslag av buskar för att erbjuda vindskydd på låg nivå. Larven lever på alla våra svenska almar, skogsalm Ulmus glabra, lundalm U. minor och vresalm U. laevis. Utomlands förekommer uppgifter om andra värdväxter, t.ex. lönn Acer sp. och ask Fraxinus sp., men detta tycks inte gälla i Sverige. Larven lever under april-maj i en brun säck, som den har tillverkat av bladfragment. Den fäster säcken på almblad och äter minerande av bladets innanmäte, så att runda, vitaktiga fläckar uppstår med ett litet hål i mitten, där larven har krupit in i bladets inre. Fjärilen flyger från mitten av juni till början av augusti och attraheras gärna till ljus.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· almar
· almar
· skogsalm
· skogsalm
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora badiipennella (Duponchel, 1843) - vitkantad almsäckmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Vitkantad almsäckmal påträffas lokalt främst i sydöstra Sverige, men är också känd från Södermanland, Närke, Bohuslän, Värmland och Dalarna. Vissa fynd före 1990 kan ifrågasättas, då arten tillhör en grupp säckmalar som är mycket svårbestämda och inte utreddes förrän ca 1980. Larven är monofagt knuten till alm (Ulmus glabra) och fjärilen flyger ganska sent på sommaren. I takt med att almsjukan drabbar bestånd av alm kommer fjärilen på sikt att minska, men minskningstakten är okänd. Det är inte känt om arten också kan leva på andra almarter. Antalet lokalområden i landet skattas till 150 (25-250). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 600 (100-1000) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger i närheten av gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Vitkantad almsäckmal har ljusbrunt huvud och antennerna är skarpt vit och mörkbrunt ringade. Framvingen är varmt brun med en förhållandevis kontrastrik, vitaktig framkantslinje. Arten tillhör en grupp säckmalar, som utvändigt är mycket svåra att särskilja. I denna grupp ingår bland annat ljuskantad almsäckmal C. limosipennella (Dup.), som både utvändigt och i genitalierna är nära nog identiska med dem hos C. badiipennella, men om man finner säckar kan identiteten lättare fastställas. Hos limosipennella har säcken sneda, tunna åsar av bladnerver, medan säcken hos badiipennella saknar sådana åsar och har en ”drakrygg” bestående av mer eller mindre skarpa tänder eller flikar från den avskurna bladkanten. Även de övriga arterna är svåra eller nästan omöjliga att särskilja från badiipennella utvändigt, men vet man deras värdväxter kan förväxling undvikas. Inte förrän man i Danmark 1978 noggrant analyserade kläckt material och fjärilarnas genitalier, kunde man få klarhet i vilka arter vi har i Norden och hur man skiljer dem åt. Arten är genomsnittligt den minsta arten i den s.k. milvipennis-gruppen med ett vingspann på bara 8-10 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för vitkantad almsäckmal

Länsvis förekomst och status för vitkantad almsäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för vitkantad almsäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Vitkantad almsäckmal har tidigare varit förväxlad med bl.a. ljuskantad almsäckmal C. limosipennella och ljuskantad björksäckmal C. milvipennis Zll. varför bara fynduppgifter från ca 1980 är pålitliga. Den är nu känd från Skåne, Öland, Gotland, Västergötland, Bohuslän, Närke, Södermanland och Dalarna. Den är sällsynt och lokal, men kan vissa år finnas ganska rikligt i de områden i sydöstra Sverige där det finns större almdungar. Den är känd från Danmark men är sällsynt och hittills bara funnen i fyra provinser. I Norge förekommer den lokalt kring Oslofjorden, på ett par platser vid Arendal samt på en lokal i inlandet i Telemark. Såvitt känt är den i Finland bara funnen på Åland. I övriga Europa är vitkantad almsäckmal bara rapporterad från ca 15 länder. Inga fynd finns från länder utanför Europa.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora badiipennella(Duponchel, 1843) - vitkantad almsäckmal

Vitkantad almsäckmal påträffas i almbestånd. Kunskapen är ofullständig om dess preferenser av habitat, men den ses sällan vid solitära almar utan tycks föredra något större bestånd med skilda åldrar på träden. Dessa bör lämpligen vara omgivna av uppslag av buskar för att erbjuda vindskydd på låg nivå. Larven lever på alla våra svenska almar, skogsalm Ulmus glabra, lundalm U. minor och vresalm U. laevis. Utomlands förekommer uppgifter om andra värdväxter, t.ex. lönn Acer sp. och ask Fraxinus sp., men detta tycks inte gälla i Sverige. Larven lever under april-maj i en brun säck, som den har tillverkat av bladfragment. Den fäster säcken på almblad och äter minerande av bladets innanmäte, så att runda, vitaktiga fläckar uppstår med ett litet hål i mitten, där larven har krupit in i bladets inre. Fjärilen flyger från mitten av juni till början av augusti och attraheras gärna till ljus.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Lövskog, Ädellövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
· skogsalm - Ulmus glabra (Viktig)
Vitkantad almsäckmal är helt knuten till almar, som redan på 1950-talet började drabbas av almsjuka. Det var först på 1970- och -80-talet som sjukdomen fick mer svårartade konsekvenser. Sedan dess har många bestånd drabbats och detta påverkar alla fjärilsarter bundna till Ulmus, däribland badiipennella.

Påverkan
  • Avverkning (Viss negativ effekt)
  • Närvaro av annan art (Viss negativ effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Inventering av almbestånd bör ske för att bekräfta närvaron av vitkantad almsäckmal. En sådan inventering kan ske parallellt med att även andra insektsarters förekomst undersöks. Särskilt rika populationer bör värnas genom framtagna metoder för att motverka almsjukan. Många almbestånd finns i reservat, och där bör man inte låta utvecklingen ”ha sin gång” utan motverka spridningen av almsjukan med alla till buds stående medel. Detta kan inte bara rädda badiipennella från eventuellt utdöende i Sverige, utan också bevara alla andra organismer som är obligat knutna till alm.

Karsholt, O. & Nielsen, E. Schmidt 1978. Nogle for den danske fauna nye småsommerfugle, med oversigt over Coleophora milvipennis-gruppen (Lepidoptera). - Ent. Medd. 46: 1-16.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

[http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt] (Virtuella floran)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Utbredning i Norge)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/2.htm] (Finsk utbredning)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora badiipennella, (Duponchel, 1843) - vitkantad almsäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.