Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  kilstreckad fjällsäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora svenssoni
Kilstreckad fjällsäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvinge brun men med en svag nyans åt brungrått i den bakre delen av vingen. Mittveckslinjen är smal och vitgrå liksom den bredare costallinjen. Vid vingfästet finns en vitgrå fläck dorsalt. Bakvingen är grå liksom vingfransarna men på framvingen ut mot vingspetsen är dessa mer brungråa. Huvud och mellankropp är brungråa och antenner svagt ringade i brunt och grått. Palper är brungråa med gråvit undersida. Arten kan knappast förväxlas med någon annan fjällart i Sverige. Vingspann är 14-16,5 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för kilstreckad fjällsäckmal Observationer i  Sverige för kilstreckad fjällsäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Kilstreckad fjällsäckmal som tidigare var sammanblandad med Coleophora tractella, en mellaneuropeisk art, blev beskriven först 1985 av Baldizzone. I Sverige är den känd från Lule- och Torne lappmarker, nordligast på Pältsan. I Norge förekommer den i Inre Troms och Finnmark (Aarvik et al. 2000) och i Finland i Enare och Enontekis lappmarker (Kullberg et al. 2001). Den finns också i Karpaterna i Slovakien och i Alpområdet i Österrike, alltså en arktisk- alpin art. Förmodligen är arten kraftigt fragmenterad i sin utbredning liksom att extrema fluktuationer kan förekomma som gör att populationerna kan variera i storlek.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Kilstreckad fjällsäckmal är känd från ett fåtal lokaler Lule och Torne lappmarker. Larven lever på fjällvedel. Arten är nyligen beskriven (1985) varför eftersök är begränsat till en mindre areal av fjällen. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (1700-17000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-160) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Ekologi
Flygtiden för kilstreckad fjällsäckmal infaller i juli men ibland något tidigare beroende på väderutvecklingen under säsongen. Larven lever på fjällvedel Astragalus alpinus men även isvedel Astragalus frigidus används som värdväxt. Larven gör en s.k. lappsäck bestående av bladfragment oordnat sammansatta från värdväxten och småbladen kan variera i färg från grönt till brunt och gult. I den bakre delen bildar säcken en kraftig böj nedåt. Larvsäcken är 6-8 mm lång och finns avbildad i Marek & Krampl (1990).
Landskapstyper
Fjäll
Fjäll
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Fjällbiotoper
Fjällbiotoper
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fjällvedel
· fjällvedel
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora svenssoni Baldizzone, 1985 - kilstreckad fjällsäckmal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ac(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Kilstreckad fjällsäckmal är känd från ett fåtal lokaler Lule och Torne lappmarker. Larven lever på fjällvedel. Arten är nyligen beskriven (1985) varför eftersök är begränsat till en mindre areal av fjällen. Antalet lokalområden i landet skattas till 30 (10-40). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 7000 (1700-17000) km² och förekomstarean (AOO) till 120 (40-160) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och extrema fluktuationer förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ac(iv)).
Framvinge brun men med en svag nyans åt brungrått i den bakre delen av vingen. Mittveckslinjen är smal och vitgrå liksom den bredare costallinjen. Vid vingfästet finns en vitgrå fläck dorsalt. Bakvingen är grå liksom vingfransarna men på framvingen ut mot vingspetsen är dessa mer brungråa. Huvud och mellankropp är brungråa och antenner svagt ringade i brunt och grått. Palper är brungråa med gråvit undersida. Arten kan knappast förväxlas med någon annan fjällart i Sverige. Vingspann är 14-16,5 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för kilstreckad fjällsäckmal

Länsvis förekomst och status för kilstreckad fjällsäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för kilstreckad fjällsäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Kilstreckad fjällsäckmal som tidigare var sammanblandad med Coleophora tractella, en mellaneuropeisk art, blev beskriven först 1985 av Baldizzone. I Sverige är den känd från Lule- och Torne lappmarker, nordligast på Pältsan. I Norge förekommer den i Inre Troms och Finnmark (Aarvik et al. 2000) och i Finland i Enare och Enontekis lappmarker (Kullberg et al. 2001). Den finns också i Karpaterna i Slovakien och i Alpområdet i Österrike, alltså en arktisk- alpin art. Förmodligen är arten kraftigt fragmenterad i sin utbredning liksom att extrema fluktuationer kan förekomma som gör att populationerna kan variera i storlek.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora svenssoniBaldizzone, 1985 - kilstreckad fjällsäckmal

Flygtiden för kilstreckad fjällsäckmal infaller i juli men ibland något tidigare beroende på väderutvecklingen under säsongen. Larven lever på fjällvedel Astragalus alpinus men även isvedel Astragalus frigidus används som värdväxt. Larven gör en s.k. lappsäck bestående av bladfragment oordnat sammansatta från värdväxten och småbladen kan variera i färg från grönt till brunt och gult. I den bakre delen bildar säcken en kraftig böj nedåt. Larvsäcken är 6-8 mm lång och finns avbildad i Marek & Krampl (1990).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Fjäll

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Fjällbiotoper

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fjällvedel - Astragalus alpinus (Viktig)
Det finns inga direkta hot. Dock kan klimatförändringen med ändrade klimatzoner på sikt ha en negativ inverkan genom förändring av vegetationen på fjällsluttningarna. Möjligen kan, också lokalt ett alltför intensivt renbete och tramp, minska tillgången på värdväxt.

Påverkan
  • Klimatförändringar (Viss negativ effekt)
Fortsatt internationellt arbete för att minska utsläppen av växthusgaser har hög prioritet. Mer kunskap behövs för att bedöma skador av det betestryck som kan uppkomma på fjällväxter genom lokala ansamlingar av ren under längre tid.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L. O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Lepidopterologisk arbeidsgruppe. Zoologisk Museum Universitet Oslo Norsk institutt for skogsforskning, Ås.

Baldizzone, G. 1985. Sur la veritable identité de Coleophora tractella Zeller, 1849. Contributios à la connaissance des Coleophoridae. XLI. (Lep. Coleophoridae). Alexanor, 14(3): 105-115.

Benander, P. 1939. Die Coleophoriden Schwedens.- Opuscula Entomologica. 1-2: 30-110.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. 2002. Checklist of Finnish lepidoptera- Suoomen perhosten luetello.- Sahlbergia 6: 45-190. Helsinki.

Marek, J. & Krampl, F.1990. Coleophora svenssoni in central Europe, with notes on its biology (Lepidoptera, Coleophoridae). Acta entomologica bohemoslovaka. 87: 290-297.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora svenssoni, Baldizzone, 1985 - kilstreckad fjällsäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011.