Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  sikelsäckmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Coleophora lixella
Sikelsäckmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvinge ockragul med utdragen spets, längsgående, glänsande vita, linjer inramade av svarta vingfjäll. I den yttre delen av framkanten och ut mot spetsen på vingen finns svarta vingfjäll. Bakvinge grå liksom vingfransar. Antenner vita och diffust svartringade. Huvud, mellankropp, vinglock och antenntofs är gulvita. Arten är karakteristisk med sin sikelvingelika vingspets och finns avbildad i Emmet (1996). Vingspann är 17-21 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för sikelsäckmal Observationer i  Sverige för sikelsäckmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Sikelspetsad timjesäckmal finns från Skåne till Västmanland och Uppland. Den är dock inte funnen i Södermanland. I Norden förekommer den i sydligaste Finland och i alla distrikt i Danmark, men saknas i Norge. I övrigt är arten känd från Ryssland och Baltikum och spridd genom Europa till Medelhavet. Österut förekommer den i Främre Asien i Kaukasus.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Arten är känd från flertalet landskap upp till Uppland, men har på senare år tappat mark, speciellt på fastlandet, där sandiga livsmiljöer med backtimjan minskat kraftigt. Larven som lever i en bladsäck minerar blad på timjan. Spontan igenväxning, skogsplantering och överbete är orsaker som spolierat flera förekomstlokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (22-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (88-280) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Silkesspetsad timjesäckmal kan påträffas flygande från slutet av juni till mitten av augusti på öppna sand- eller grusmarker med värdväxten backtimjan Thymus serpyllum, men även den mer sällsynta stortimjan Thymus pulegioides anges kunna vara värdväxt. Den unga larven lever på sensommaren - hösten på fröna inne i blomkapseln. Då kapseln är tömd på frön använder larven kapseln som larvsäck. Den fortsätter äta av frön och minerar tidvis på timjanbladen. Senare under hösten övervintrar den sittande på stammen av en timjanväxt. Efter övervintringen, tidigt på våren, lever larven av olika gräs som den minerar. Den tillverkar då en ny larvsäck av de blad som minerats. Båda larvsäckstyperna är avbildade i Emmet (1996). Förpuppning sker i säcken, som är placerad lågt i vegetationen, i slutet av maj - början av juni.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· timjan
· timjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Coleophoridae (säckmalar), Släkte Coleophora, Art Coleophora lixella Zeller, 1849 - sikelsäckmal Synonymer sikelspetsad timjesäckmal

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är känd från flertalet landskap upp till Uppland, men har på senare år tappat mark, speciellt på fastlandet, där sandiga livsmiljöer med backtimjan minskat kraftigt. Larven som lever i en bladsäck minerar blad på timjan. Spontan igenväxning, skogsplantering och överbete är orsaker som spolierat flera förekomstlokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (22-70). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (88-280) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Framvinge ockragul med utdragen spets, längsgående, glänsande vita, linjer inramade av svarta vingfjäll. I den yttre delen av framkanten och ut mot spetsen på vingen finns svarta vingfjäll. Bakvinge grå liksom vingfransar. Antenner vita och diffust svartringade. Huvud, mellankropp, vinglock och antenntofs är gulvita. Arten är karakteristisk med sin sikelvingelika vingspets och finns avbildad i Emmet (1996). Vingspann är 17-21 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för sikelsäckmal

Länsvis förekomst och status för sikelsäckmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för sikelsäckmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Sikelspetsad timjesäckmal finns från Skåne till Västmanland och Uppland. Den är dock inte funnen i Södermanland. I Norden förekommer den i sydligaste Finland och i alla distrikt i Danmark, men saknas i Norge. I övrigt är arten känd från Ryssland och Baltikum och spridd genom Europa till Medelhavet. Österut förekommer den i Främre Asien i Kaukasus.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora lixellaZeller, 1849 - sikelsäckmal
    Synonymer
    sikelspetsad timjesäckmal

Silkesspetsad timjesäckmal kan påträffas flygande från slutet av juni till mitten av augusti på öppna sand- eller grusmarker med värdväxten backtimjan Thymus serpyllum, men även den mer sällsynta stortimjan Thymus pulegioides anges kunna vara värdväxt. Den unga larven lever på sensommaren - hösten på fröna inne i blomkapseln. Då kapseln är tömd på frön använder larven kapseln som larvsäck. Den fortsätter äta av frön och minerar tidvis på timjanbladen. Senare under hösten övervintrar den sittande på stammen av en timjanväxt. Efter övervintringen, tidigt på våren, lever larven av olika gräs som den minerar. Den tillverkar då en ny larvsäck av de blad som minerats. Båda larvsäckstyperna är avbildade i Emmet (1996). Förpuppning sker i säcken, som är placerad lågt i vegetationen, i slutet av maj - början av juni.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
· timjan - Thymus (Viktig)
De öppna markerna växer igen och torrmarksfloran trivialiseras. Timjan är konkurrenssvag och tål inte igenväxning. Övergivna naturbetesmarker och sandhedar är exempel på torrmarker där igenväxning sker.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
Naturvårdsbete av nötboskap för att hålla värdefulla torrmarker öppna liksom röjningsinsatser som förutom att gynna silkesspetsad timjesäckmal även gynnar andra torrmarksarter.

Benander, P. 1939. Die Coleophoriden Schwedens.- Opuscula Entomologica. 1-2: 30-110.

Biesenbaum, W. & Van der Wolf, H.,W. 1999. Familie Coleophoridae Hübner ,(1825). Die Lepidopterenfauna der Rheinlande und Westfalens. Band 7.

Emmet, A. M., Langmaid, J. R., Bland, K. P., Corley, M. F. V., Razowski, J. Coleophoridae in Emmet, A. (ed.). 1996. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 3

Patzak, H.1974. Contributions to the insect fauna of the GDR: Lepidoptera- Coleophoridae.- Beiträge zur Entomologie Heft5/8. Band 24:153-278.

Razowski, J. 1990. Motyle (Lepidoptera) Polski 16- Coleophoridae. Monografie Fauny Polski. Panstwowe Wydawnictwo Naukowe.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Coleophoridae - säckmalar 
  • Släkte
    Coleophora  
  • Art
    Coleophora lixella, Zeller, 1849 - sikelsäckmal
    Synonymer
    sikelspetsad timjesäckmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011.