Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödblärearvmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Caryocolum viscariellum
Rödblärearvmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rödblärearvmal har ljust smutsbrunt huvud och mörkbrun mellankropp. Framvingarnas grundfärg är mörkbrun med två stora halvcirkelformade, ljust bruna fält i bakre halvan. Variationen är stor och ibland kan nästan enfärgade individer påträffas. Nära spetsen finns vanligen ett mer eller mindre tydligt tvärband, utåtvinklat i mitten. Ibland är tvärbandet delat i mitten till två motstående fläckar. Rödblärearvmal är en ganska oansenlig liten mal, som lätt kan förväxlas med en mängd mindre stävmalar, i första hand med arter inom släktet Caryoculum. Den kan lätt blandas ihop med slitna exemplar av tjärblomstermal C. amaurellum, som i fräscht tillstånd dock har mycket mörkare framvingar med mer tydliga, vita motstående fläckar. Även andra arter inom släktet kan blandas ihop med rödblärearvmal, exempelvis backglimgallmal C. cauligenellum, som dock har vitaktigt huvud och vit mellankropp. Vingspann 10-11 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för rödblärearvmal Observationer i  Sverige för rödblärearvmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Rödblärearvmal är en gammal medlem av den svenska faunan, men anmäldes ny för Sverige först 1953, beroende på att arten är nordlig i vårt land. Den förekommer längs kusten från Uppland till Norrbotten, men med stora luckor. En rapport om fynd från Värmland 2006 berodde på felbestämning till följd av feltolkning av genitalierna. Arten är mycket lokalt förekommande längs Norrrlandskusten, men den har inte systematiskt eftersökts, så det är troligt att mörkertalet är ansenligt. Där den finns kan den ibland vara ganska riklig, exempelvis på Alnön i Medelpad och på Seskarön i Norrbotten. Andra kända fyndlokaler är Rådmansö i Uppland och Båtskärsnäs i Norrbotten. I övrigt är den bara känd från Gästrikland och Ångermanland. I Danmark är arten bara känd från östra Jylland och i Norge endast från två lokaler, en i Vestfold och en i Oppland. I Finland är den funnen i de flesta provinser norrut till och med Österbotten. I övriga Europa är rödblärearvmal sällsynt och bara funnen i nio länder.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Rödblärearvmal är mycket lokalt påträffad i lundskogsartade miljöer från Upplandskusten upp till Norrbotten samt i Värmland. Larven lever bland sammanspunna skott på bladen av rödblära (Silene dioica). Arten hotas av skogsplanteringar samt spontan igenväxning av luckiga lundskogar. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (11-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (44-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Rödblärearvmal förekommer på kustnära lokaler med frodigare partier där det växer rödblära. Fjärilen finns inte på alla sådana lokaler, varför andra men okända villkor också måste vara uppfyllda för att fjärilen ska finnas där. Vilka krav som rödblärearvmal egentligen har är dåligt undersökt, men luckig strandnära lövskog (gärna med al) med en del skyddande buskage förefaller vara gynnsamt. En medelstark solinstrålning tycks krävas. Den huvudsakliga värdväxten i Sverige torde vara rödblära Silene dioica. Larven lever i skottspetsar och borrar sig senare in i övre delen av stjälken. Utomlands har andra värdväxter rapporterats, exempelvis vitblära Silene latifolia och tjärblomster Lychnis viscaria och sannolikt kan larven leva även här i Sverige på dessa växter. Man kan hitta larven i maj då plantorna till värdväxterna är unga. Fjärilen kläcker i juli, men kan hittas långt ut i augusti beroende på sommarens väder.
Landskapstyper
Skog
Skog
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· rödblära
· rödblära
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Caryocolum, Art Caryocolum viscariellum (Stainton, 1855) - rödblärearvmal Synonymer Caryocolum viscariella (Stainton, 1855)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Rödblärearvmal är mycket lokalt påträffad i lundskogsartade miljöer från Upplandskusten upp till Norrbotten samt i Värmland. Larven lever bland sammanspunna skott på bladen av rödblära (Silene dioica). Arten hotas av skogsplanteringar samt spontan igenväxning av luckiga lundskogar. Antalet lokalområden i landet skattas till 25 (11-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 100 (44-200) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Rödblärearvmal har ljust smutsbrunt huvud och mörkbrun mellankropp. Framvingarnas grundfärg är mörkbrun med två stora halvcirkelformade, ljust bruna fält i bakre halvan. Variationen är stor och ibland kan nästan enfärgade individer påträffas. Nära spetsen finns vanligen ett mer eller mindre tydligt tvärband, utåtvinklat i mitten. Ibland är tvärbandet delat i mitten till två motstående fläckar. Rödblärearvmal är en ganska oansenlig liten mal, som lätt kan förväxlas med en mängd mindre stävmalar, i första hand med arter inom släktet Caryoculum. Den kan lätt blandas ihop med slitna exemplar av tjärblomstermal C. amaurellum, som i fräscht tillstånd dock har mycket mörkare framvingar med mer tydliga, vita motstående fläckar. Även andra arter inom släktet kan blandas ihop med rödblärearvmal, exempelvis backglimgallmal C. cauligenellum, som dock har vitaktigt huvud och vit mellankropp. Vingspann 10-11 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödblärearvmal

Länsvis förekomst och status för rödblärearvmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödblärearvmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Rödblärearvmal är en gammal medlem av den svenska faunan, men anmäldes ny för Sverige först 1953, beroende på att arten är nordlig i vårt land. Den förekommer längs kusten från Uppland till Norrbotten, men med stora luckor. En rapport om fynd från Värmland 2006 berodde på felbestämning till följd av feltolkning av genitalierna. Arten är mycket lokalt förekommande längs Norrrlandskusten, men den har inte systematiskt eftersökts, så det är troligt att mörkertalet är ansenligt. Där den finns kan den ibland vara ganska riklig, exempelvis på Alnön i Medelpad och på Seskarön i Norrbotten. Andra kända fyndlokaler är Rådmansö i Uppland och Båtskärsnäs i Norrbotten. I övrigt är den bara känd från Gästrikland och Ångermanland. I Danmark är arten bara känd från östra Jylland och i Norge endast från två lokaler, en i Vestfold och en i Oppland. I Finland är den funnen i de flesta provinser norrut till och med Österbotten. I övriga Europa är rödblärearvmal sällsynt och bara funnen i nio länder.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Caryocolum  
  • Art
    Caryocolum viscariellum(Stainton, 1855) - rödblärearvmal
    Synonymer
    Caryocolum viscariella (Stainton, 1855)

Rödblärearvmal förekommer på kustnära lokaler med frodigare partier där det växer rödblära. Fjärilen finns inte på alla sådana lokaler, varför andra men okända villkor också måste vara uppfyllda för att fjärilen ska finnas där. Vilka krav som rödblärearvmal egentligen har är dåligt undersökt, men luckig strandnära lövskog (gärna med al) med en del skyddande buskage förefaller vara gynnsamt. En medelstark solinstrålning tycks krävas. Den huvudsakliga värdväxten i Sverige torde vara rödblära Silene dioica. Larven lever i skottspetsar och borrar sig senare in i övre delen av stjälken. Utomlands har andra värdväxter rapporterats, exempelvis vitblära Silene latifolia och tjärblomster Lychnis viscaria och sannolikt kan larven leva även här i Sverige på dessa växter. Man kan hitta larven i maj då plantorna till värdväxterna är unga. Fjärilen kläcker i juli, men kan hittas långt ut i augusti beroende på sommarens väder.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Skog

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· rödblära - Silene dioica (Viktig)
Beroende på bristande kunskap om artens svenska förekomster är hotbilden något osäker. Kustnära bestånd av rödblära kan försvinna genom exploatering eller upphört extensivt bete. Måttlig igenväxning kan i första skedet vara gynnsam för bestånd av rödblära, men senare tar annan vegetation överhanden och rödbläran riskerar att försvinna och med den fjärilen.
Populationer med rödblärearvmal bör lämpligen rapporteras till Artportalen, så att man får en bättre kunskap om artens förekomst i landet. Speciellt rika lokaler bör meddelas markägaren och metoder för att bevara rödblära diskuteras. Man bör försöka ta reda på, om larven också kan leva på tjärblomster.

Huemer, P. 1988. A taxonomic revision of Caryoculum (Lepidoptera: Gelechiidae). Entomology series, Vol. 57, No 3. Bulletin of the British Museum (Natural History).

Karsholt, O. & Nielsen, P. S. 1998. Revideret katalog over de danske Sommerfugle. Lepidopterologisk Forening.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Internet (Februari 2015)

[http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

http://linnaeus.nrm.se/cgi-bin/virtflor/search.pl?Match=1&Realm=virtflor&Terms=od%F6rt (Virtuella floran)

[https://koivu.luomus.fi/english/zoology/entomology/lepidoptera/2.htm] (Finsk utbredning)

[http://artskart.artsdatabanken.no/FaneKart.aspx] (Norsk utbredning)

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Gelechiinae  
  • Släkte
    Caryocolum  
  • Art
    Caryocolum viscariellum, (Stainton, 1855) - rödblärearvmal
    Synonymer
    Caryocolum viscariella (Stainton, 1855)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2015.