Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  mindre käringtandspalpmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Syncopacma wormiella
Mindre käringtandspalpmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Liten käringtandpalpmal tillhör en liten grupp stävmalar som är lätta att skilja från andra svenska stävmalar, men Syncopacma wormiella är svår att skilja från sin närmaste släkting allmän palpmal Syncopacma cinctella (Clerck, 1759). Gemensamt för båda arterna är det svarta huvudet och den svarta mellankroppen. Även framvingarna är likadant tecknade i svart med ett skarpt, vitt tvärband och är alltså huvudsakligen identiska inom den variation man möter hos båda arterna. På undersidan har båda en liten ljus fläck vid framkanten där ovansidans vita tvärband möter framkanten. Denna ljusa fläck på undersidan skiljer dessa båda arter från den tredje som kan förväxlas, nämligen omvändbandad käringtandpalpmal S. taeniolella (Zeller, 1839), som istället har ett helt tvärband också på undersidan. I en finsk artikel från 1981 pekas på en eventuell skillnad i bakbenets yttersporre, som hos wormiella är så gott som helvit, robustare och något kortare än hos cinctella, vars sporre har mer eller mindre mörk beskuggning. I svenskt material har denna karaktär inte visat sig så tydlig. Det är alltså mycket svårt att särskilja S. wormiella från S. cinctella utvändigt, men vanligen är wormiella något mindre än cinctella, men även där finns det en överlappning. Därför är det ofta nödvändigt att undersöka genitalierna, som innehåller tydliga skillnader. Vingspann 10-12 mm.
Utbredning
Länsvis förekomst för mindre käringtandspalpmal Observationer i  Sverige för mindre käringtandspalpmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är säkert en gammal medlem av vår fauna, men upptäcktes inte förrän under senare halvan av 1900-talet. Den är hittills bara påträffad i Skåne (bl.a. Klagshamn), Halland, Småland och Uppland (Gräsö) samt på Öland och Gotland. Den är sällsynt och lokal och kan troligen ha förväxlats med S. cinctella som förekommer i samma typ av habitat. Fynden från Halland och Småland bör kontrolleras noggrant med genitalundersökning. Sannolikt är bara några tiotal exemplar funna i landet trots att den har sökts av många. Med stor sannolikhet var den vanligare förr då jordbrukslandskapet präglades av mycket utmarksbete. I Danmark är den bara känd från fem provinser och anses vara så strakt hotad att den har hamnat i klassen starkt hotad (EN). Den är inte funnen i Norge. Den inte rödlistad i Finland trots att den bara förekommer på Åland. I övrigt har den rapporterats från Estland och Lettland samt från ytterligare ca 10 länder främst i östra Europa. Den anses sällsynt överallt inom sitt utbredningsområde.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Arten är känd från ett fåtal lokaler i Skåne, Halland, Småland, Öland, Gotland samt ett enstaka fynd från Gräsö i östra Uppland. Den påträffas på solvarma lokaler med käringtand. Flera fynd är gjorda efter havsstränder. Igenväxning av sandiga och grusiga marker med käringtand har minskat livsutrymmet för liten käringtandpalpmal. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Ekologi
Liten käringtandpalpmal finns på blomrika marker med käringtand, gärna där glest stående buskar skyddar mot vindar. Den har mest påträffats på kalkrika marker. Flygtiden inträffar i juli till början av augusti. Larven har aldrig hittats i Sverige men den anses leva på käringtand Lotus corniculatus liksom sina nära släktingar.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Havsstrand
Havsstrand
Blottad mark
Blottad mark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· käringtand
· käringtand
· puktörnen
· puktörnen
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Syncopacma, Art Syncopacma wormiella (Wolff, 1958) - mindre käringtandspalpmal Synonymer liten käringtandpalpmal

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är känd från ett fåtal lokaler i Skåne, Halland, Småland, Öland, Gotland samt ett enstaka fynd från Gräsö i östra Uppland. Den påträffas på solvarma lokaler med käringtand. Flera fynd är gjorda efter havsstränder. Igenväxning av sandiga och grusiga marker med käringtand har minskat livsutrymmet för liten käringtandpalpmal. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (20-100). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 200 (80-400) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)).
Liten käringtandpalpmal tillhör en liten grupp stävmalar som är lätta att skilja från andra svenska stävmalar, men Syncopacma wormiella är svår att skilja från sin närmaste släkting allmän palpmal Syncopacma cinctella (Clerck, 1759). Gemensamt för båda arterna är det svarta huvudet och den svarta mellankroppen. Även framvingarna är likadant tecknade i svart med ett skarpt, vitt tvärband och är alltså huvudsakligen identiska inom den variation man möter hos båda arterna. På undersidan har båda en liten ljus fläck vid framkanten där ovansidans vita tvärband möter framkanten. Denna ljusa fläck på undersidan skiljer dessa båda arter från den tredje som kan förväxlas, nämligen omvändbandad käringtandpalpmal S. taeniolella (Zeller, 1839), som istället har ett helt tvärband också på undersidan. I en finsk artikel från 1981 pekas på en eventuell skillnad i bakbenets yttersporre, som hos wormiella är så gott som helvit, robustare och något kortare än hos cinctella, vars sporre har mer eller mindre mörk beskuggning. I svenskt material har denna karaktär inte visat sig så tydlig. Det är alltså mycket svårt att särskilja S. wormiella från S. cinctella utvändigt, men vanligen är wormiella något mindre än cinctella, men även där finns det en överlappning. Därför är det ofta nödvändigt att undersöka genitalierna, som innehåller tydliga skillnader. Vingspann 10-12 mm.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för mindre käringtandspalpmal

Länsvis förekomst och status för mindre käringtandspalpmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för mindre käringtandspalpmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är säkert en gammal medlem av vår fauna, men upptäcktes inte förrän under senare halvan av 1900-talet. Den är hittills bara påträffad i Skåne (bl.a. Klagshamn), Halland, Småland och Uppland (Gräsö) samt på Öland och Gotland. Den är sällsynt och lokal och kan troligen ha förväxlats med S. cinctella som förekommer i samma typ av habitat. Fynden från Halland och Småland bör kontrolleras noggrant med genitalundersökning. Sannolikt är bara några tiotal exemplar funna i landet trots att den har sökts av många. Med stor sannolikhet var den vanligare förr då jordbrukslandskapet präglades av mycket utmarksbete. I Danmark är den bara känd från fem provinser och anses vara så strakt hotad att den har hamnat i klassen starkt hotad (EN). Den är inte funnen i Norge. Den inte rödlistad i Finland trots att den bara förekommer på Åland. I övrigt har den rapporterats från Estland och Lettland samt från ytterligare ca 10 länder främst i östra Europa. Den anses sällsynt överallt inom sitt utbredningsområde.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Syncopacma  
  • Art
    Syncopacma wormiella(Wolff, 1958) - mindre käringtandspalpmal
    Synonymer
    liten käringtandpalpmal

Liten käringtandpalpmal finns på blomrika marker med käringtand, gärna där glest stående buskar skyddar mot vindar. Den har mest påträffats på kalkrika marker. Flygtiden inträffar i juli till början av augusti. Larven har aldrig hittats i Sverige men den anses leva på käringtand Lotus corniculatus liksom sina nära släktingar.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark, Öppna gräsmarker, Havsstrand

Biotoper där arten kan förekomma: Blottad mark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· käringtand - Lotus corniculatus (Viktig)
· puktörnen - Ononis (Har betydelse)
Passande biotoper försvinner på grund av upphört bete, ändrad markanvändning och olika typer av exploatering. Det vanligaste hotet förefaller vara igenväxning så att höga, triviala gräs tar överhanden.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Marker med käringtand och liten käringtandpalpmal bör ha fortsatt extensivt kreatursbete, om möjligt med fållning för bete vartannat år. Även en mild typ av markberedning på lämpliga ställen är en åtgärd som befrämjar uppväxt av nya bestånd av käringtand och därmed gynnar fjärilen. Det kan exempelvis gälla breda vägkanter med grus och sand. Trädesåkrar kan behållas om det kan kombineras med gällande ersättningsregler.

Bruun, H. 1981. Återfynd av Syncopacma wormiella (Wolff) i Finland. Baptria, Vol. 6, 1981, No 1, s.8-11.

Dansk rödlista 2010. [http://www.dmu.dk/dyrplanter/redlistframe/soegart/]

Elsner, G., Huemer, P. & Tokár, Z. 1999. Die Palpenmotten (Lepidoptera, Gelechiidae) Mitteleuropas. Bratislava. 208 s.

Fauna Europaea (mars 2012). [http://www.faunaeur.org/distribution.php] (Utbredningskarta - Europa)

Finsk rödlista 2010. [http://www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=371161&lan=en]

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Utgiven privat av Hans Hellberg, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Syncopacma  
  • Art
    Syncopacma wormiella, (Wolff, 1958) - mindre käringtandspalpmal
    Synonymer
    liten käringtandpalpmal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Bengt Å. Bengtsson 2012.