Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  solvändepalpmal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Mesophleps silacellus
Solvändepalpmal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 11-14 mm. Framvinge något smutsgul med ett fåtal små svarta prickar mitt på vingen. En smal del av framvingens framkant är brunsvart, liksom yttersta delen på ytterkanten. Bakvingen är enfärgat mörkgrå.
Utbredning
Länsvis förekomst för solvändepalpmal Observationer i  Sverige för solvändepalpmal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Solvändefotpalpmalen är i Sverige bara känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Gotska sandön, Bohuslän, Södermanland och Uppland (Svensson et al. 1994). Den är spridd i Europa och känd från de flesta länderna, dock inte från Norge (Karsholt & Razowski, 1996). Arten har sannolikt gått starkt tillbaka på svenska fastlandet. Under 2000-talet har det bara rapporterats några få enstaka fynd från Småland, Östergötland och norra Uppland (Artportalen 2015). Den är lokal, men inte ovanlig på Öland och Gotland. Den påträffas dock sällan i större antal.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Solvändefotpalpmal är påträffad mest i kustnära områden frånöstra Småland till Uppland, på Öland, Gotland och Gotska Sandön. Den saknas (skenbart?) i Halland och Blekinge men är funnen i Bohuslän. Den är mycket lokal och fragmenterad på fastlandet, men även på öarna påträffas den inte överallt där det växer solvända. Larven lever på bladen av ljus solvända (Helianthemum nummularium). Fjärilen finns oftast på gamla, magra väldränerade fält som har brukats som betesmarker i långa tider. Lokalerna är oftast små och igenväxning på grund av upphört bete är det mest akuta hotet. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 216 (104-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,iv)).
Ekologi
Solvändefotpalpmalen flyger på öppna till halvöppna, torra varma gräsmarker som slänter, åsar, torrängar, sandmarker och alvar. Arten anges endast leva på solvända, enligt litteratur på ljus solvända Helianthemum nummularium och gotlandssolvända Fumana procumbens (Elsner et al. 1999). På Öland torde den även kunna leva på alvarsarten ölandssolvända H. oelandicum, men detta är inte undersökt. Den flyger från slutet av juni genom juli månad. Larven lever i maj-juni i hopspunna blad av värdväxten (Svensson, 1993).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· ljus solvända
· ljus solvända
· solvändor
· solvändor
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Gelechiidae (stävmalar), Släkte Mesophleps, Art Mesophleps silacellus (Hübner, 1796) - solvändepalpmal Synonymer solvändefotpalpmal, Mesophleps silacella (Hübner, 1796)

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(i,ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Solvändefotpalpmal är påträffad mest i kustnära områden frånöstra Småland till Uppland, på Öland, Gotland och Gotska Sandön. Den saknas (skenbart?) i Halland och Blekinge men är funnen i Bohuslän. Den är mycket lokal och fragmenterad på fastlandet, men även på öarna påträffas den inte överallt där det växer solvända. Larven lever på bladen av ljus solvända (Helianthemum nummularium). Fjärilen finns oftast på gamla, magra väldränerade fält som har brukats som betesmarker i långa tider. Lokalerna är oftast små och igenväxning på grund av upphört bete är det mest akuta hotet. Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 216 (104-600) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser utbredningsområde, förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(i,ii,iii,iv)).
Vingbredd 11-14 mm. Framvinge något smutsgul med ett fåtal små svarta prickar mitt på vingen. En smal del av framvingens framkant är brunsvart, liksom yttersta delen på ytterkanten. Bakvingen är enfärgat mörkgrå.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för solvändepalpmal

Länsvis förekomst och status för solvändepalpmal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för solvändepalpmal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Solvändefotpalpmalen är i Sverige bara känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Gotska sandön, Bohuslän, Södermanland och Uppland (Svensson et al. 1994). Den är spridd i Europa och känd från de flesta länderna, dock inte från Norge (Karsholt & Razowski, 1996). Arten har sannolikt gått starkt tillbaka på svenska fastlandet. Under 2000-talet har det bara rapporterats några få enstaka fynd från Småland, Östergötland och norra Uppland (Artportalen 2015). Den är lokal, men inte ovanlig på Öland och Gotland. Den påträffas dock sällan i större antal.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Mesophleps  
  • Art
    Mesophleps silacellus(Hübner, 1796) - solvändepalpmal
    Synonymer
    solvändefotpalpmal
    Mesophleps silacella (Hübner, 1796)

Solvändefotpalpmalen flyger på öppna till halvöppna, torra varma gräsmarker som slänter, åsar, torrängar, sandmarker och alvar. Arten anges endast leva på solvända, enligt litteratur på ljus solvända Helianthemum nummularium och gotlandssolvända Fumana procumbens (Elsner et al. 1999). På Öland torde den även kunna leva på alvarsarten ölandssolvända H. oelandicum, men detta är inte undersökt. Den flyger från slutet av juni genom juli månad. Larven lever i maj-juni i hopspunna blad av värdväxten (Svensson, 1993).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· ljus solvända - Helianthemum nummularium subsp. nummularium (Viktig)
· solvändor - Helianthemum (Viktig)
Främst tillbakagången av solvända på grund av upphörd eller minskad beteshävd samt kvävenedfallet som tillför näring i marken. Detta bidrar till igenväxning med vedartad vegetation samt höga gräs och örter som tränger ut solvända som är konkurrenssvag mot hög omgivande vegetation. Särskilt sandmarker och torrängar är hårt utsatta, medan de kalkrika, grusiga och steniga alvarmarkerna med lägre och mindre täckande vegetation klarar sig bättre. Även exploatering av sandmarker och torrängar, bland annat genom bebyggelse, är ett hot.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Återuppta bete på övergivna torra betesmarker med förekomst av solvända. Ofta är detta marker med lång beteshistorik med stort inslag av hävdgynnade arter. Stödutfodring som tillför näring får inte ske. Det främjar förekomsten av kvävegynnade växter som tränger ut den lågväxande konkurrenssvaga solvändan. Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Torrängar och alvarmark är ofta igenväxande av buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och det kan därför vara nödvändigt att röja varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv, även om den lågväxande solvändan är bra på att klara hårt bete. Häst eller nötkreatur är att föredra. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete, därför måste betet hållas under kontroll.

Elsner, G., Huemer, P. & Zdenko, T. 1999. Die palpenmotte Mitteleuropas (Lepidoptera, Gelechiidae). Bratislava 1999.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: a distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Gelechioidea  
  • Familj
    Gelechiidae - stävmalar 
  • Underfamilj
    Anacampsinae  
  • Släkte
    Mesophleps  
  • Art
    Mesophleps silacellus, (Hübner, 1796) - solvändepalpmal
    Synonymer
    solvändefotpalpmal
    Mesophleps silacella (Hübner, 1796)
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.