Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  åkerväddsvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Selenodes karelica
Åkerväddsvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
En mörk, ganska liten och rundvingad vecklare. Framvingen är otydligt tecknad med en grundfärg från mörkt brunt till mörkt beige och med ett brett, mycket mörkbrunt mellanfält. På oslitna exemplar kan man se små bly- eller blåglänsande små fläckar eller tvärlinjer. Vingspannet är 12-14 mm och honan är något mer bredvingad än hanen.
Utbredning
Länsvis förekomst för åkerväddsvecklare Observationer i  Sverige för åkerväddsvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Åkerväddskottvecklaren är i Sverige endast känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Dalsland. Den synes överallt vara mycket lokalt förekommande och påträffas nästan alltid i enstaka eller fåtal exemplar. Även artens utbredning i Europa är ganska begränsad med en utbredning från norra till centrala Europa med alpländerna samt Ungern. Den saknas dock i Storbritannien, Belgien och Luxemburg.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Åkerväddskottvecklaren är i Sverige endast känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Dalsland. Den synes överallt vara mycket lokalt förekommande och påträffas nästan alltid i enstaka eller fåtal exemplar. Arten förekommer på öppna, gärna torra, slåtter- och betesmarker, blomrika vägkanter samt sandmarker med förekomst av värdväxten åkervädd (Knautia arvensis). Denna miljö är bland annat hotad genom att hävden upphör eller kvävenedfall, vilket orsakar igenväxning av buskar, sly och höga örter och gräs som tränger undan åkervädden. Annan ogynnsam markanvändning, exempelvis exploatering eller alltför intensivt bete där värdväxten betas eller trampas bort, samt alltför tidig slåtter i juni månad då arten har sitt larvstadium kan utgöra hot mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (21-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 21000 (32264-35000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (48-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
Ekologi
Åkerväddskottvecklaren förekommer på öppna, gärna torra, slåtter- och betesmarker, blomrika vägkanter samt sandmarker med förekomst av värdväxten åkervädd, Knautia arvensis. Fjärilen flyger från början av juli till mitten av augusti och kan påträffas både genom ljusfångst eller håvning dagtid på eller i anslutning till värdväxten. Larven lever under juni månad i stjälken på åkervädd. Värdplantan kan då få ett förkrympt växtsätt.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· åkervädd
· åkervädd
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Selenodes, Art Selenodes karelica (Tengström, 1875) - åkerväddsvecklare Synonymer åkerväddskottvecklare

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Åkerväddskottvecklaren är i Sverige endast känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Dalsland. Den synes överallt vara mycket lokalt förekommande och påträffas nästan alltid i enstaka eller fåtal exemplar. Arten förekommer på öppna, gärna torra, slåtter- och betesmarker, blomrika vägkanter samt sandmarker med förekomst av värdväxten åkervädd (Knautia arvensis). Denna miljö är bland annat hotad genom att hävden upphör eller kvävenedfall, vilket orsakar igenväxning av buskar, sly och höga örter och gräs som tränger undan åkervädden. Annan ogynnsam markanvändning, exempelvis exploatering eller alltför intensivt bete där värdväxten betas eller trampas bort, samt alltför tidig slåtter i juni månad då arten har sitt larvstadium kan utgöra hot mot arten. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (21-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 21000 (32264-35000) km² och förekomstarean (AOO) till 200 (48-800) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(iii)).
En mörk, ganska liten och rundvingad vecklare. Framvingen är otydligt tecknad med en grundfärg från mörkt brunt till mörkt beige och med ett brett, mycket mörkbrunt mellanfält. På oslitna exemplar kan man se små bly- eller blåglänsande små fläckar eller tvärlinjer. Vingspannet är 12-14 mm och honan är något mer bredvingad än hanen.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för åkerväddsvecklare

Länsvis förekomst och status för åkerväddsvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för åkerväddsvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Åkerväddskottvecklaren är i Sverige endast känd från Skåne, Småland, Öland, Gotland, Östergötland, Västergötland och Dalsland. Den synes överallt vara mycket lokalt förekommande och påträffas nästan alltid i enstaka eller fåtal exemplar. Även artens utbredning i Europa är ganska begränsad med en utbredning från norra till centrala Europa med alpländerna samt Ungern. Den saknas dock i Storbritannien, Belgien och Luxemburg.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Selenodes  
  • Art
    Selenodes karelica(Tengström, 1875) - åkerväddsvecklare
    Synonymer
    åkerväddskottvecklare

Åkerväddskottvecklaren förekommer på öppna, gärna torra, slåtter- och betesmarker, blomrika vägkanter samt sandmarker med förekomst av värdväxten åkervädd, Knautia arvensis. Fjärilen flyger från början av juli till mitten av augusti och kan påträffas både genom ljusfångst eller håvning dagtid på eller i anslutning till värdväxten. Larven lever under juni månad i stjälken på åkervädd. Värdplantan kan då få ett förkrympt växtsätt.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Landskapstyper där arten kan förekomma: Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· åkervädd - Knautia arvensis (Viktig)
Åkerväddskottvecklaren hör till de öppna blomrika markerna, gärna med en artrik flora som har hävdhistorik. Denna miljö är bland annat hotad genom att hävden upphör eller kvävenedfall, vilket orsakar igenväxning av buskar, sly och höga örter och gräs som tränger undan åkervädden. Även ogynnsam markanvändning för arten, exempelvis exploatering eller alltför intensivt bete där värdväxten betas eller trampas bort, samt alltför tidig slåtter i juni månad då arten har sitt larvstadium.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Stor negativ effekt)
Inventeringar och rapporteringar över artens idag kända förekomster. Extensiv beteshävd, i synnerhet om betespåsläppet är i juni eller tidigare. Vid beteshävd måste då betet vara anpassat så att det fortfarande finns gott om lite högre gräs samt blommande växter. Vid slåtter bör denna utföras tidigast från mitten av juli.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europé. A Distributional Checklist. Apollo Books.

Razowski, J. 2001. Die Tortriciden Mitteleuropas. Frantisek Slamka, Bratislava.

Svensson, I. & Palmqvist, G. 1990. Förteckning över svenska fjärilnamn. Catalogus Lepidopterorum Suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen i Stockholm.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. The Nordic Tortricidae. Entomologiska sällskapet i Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Selenodes  
  • Art
    Selenodes karelica, (Tengström, 1875) - åkerväddsvecklare
    Synonymer
    åkerväddskottvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg, 2012.