Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  månskärerotvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Pelochrista huebneriana
Månskärerotvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 17-22 mm. Grundfärg brungul till något ljust rödbrun, med ljusa till mörka teckningar som är ganska svagt avgränsade. Mitt på framvingens bakkant sticker det upp en smal rostbrun och spetsig dorsalfläck som svagt böjer sig något utåt. Längre ut mot vingkanten ligger även en likadant färgad rundad tornalfläck. Bakvingarna enfärgat grå till brungrå, något glänsande (Razowski 2001).
Utbredning
Länsvis förekomst för månskärerotvecklare Observationer i  Sverige för månskärerotvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från Skåne upp till Västergötland och Östergötland. (Svensson et al. 1994). I Europa har den en ganska nordlig utbredning. Den förekommer i Norden, frånsett Norge, och vidare i Baltikum ned till Polen, Tyskland, Österrike, Tjeckien och Slovakien (Razowski & Karsholt 1996). Den anses över hela utbredningsområdet vara lokal och sällsynt (Razowski 2001). De svenska fynden är få och mycket lokala. De enda inrapporterade fynd som finns under 2000-talet är från östra Skåne, södra Halland, mellersta Öland och norra delen av mellersta Gotland (Artportalen 2015). Den påträffas oftast ganska fåtaligt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2ab(ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Hybnerrotvecklare är en stor och omisskännlig vecklare som förekommer lokalt på sandmarker och alvarmark i Götaland (utom Dalsland och Bohuslän). Lokalt kan den ibland ses i lite större antal (exempelvis på Stora alvaret på Öland och på Gotland). Honan verkar mycket sällsyntare än hanen, men det kan bero på att hon har sämre flygförmåga. Förstadierna är okända och således vet man inte heller vilken värdväxt larven har. Troligen lever den inne i roten eller stängeln på en eller några torrmarksväxter. Det enda kända hoten är habitatförstöring genom igenväxning eller exploatering av kända lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 52 (40-140) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,v)).
Ekologi
Hybnerrotvecklaren flyger på mycket varma och torra marker med låg och örtrik vegetation som åsar, torrängar, sandmarker och alvar. Flygtiden sträcker sig från slutet av juni till början av augusti, främst i mitten av juli. Larven är okänd, men kan förmodas leva i roten på sin värdväxt likt andra arter i samma släkte.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Okänt
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kärlväxter
· kärlväxter
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Pelochrista, Art Pelochrista huebneriana (Lienig & Zeller, 1846) - månskärerotvecklare Synonymer hybnerrotvecklare

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2ab(ii,iii,v)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Hybnerrotvecklare är en stor och omisskännlig vecklare som förekommer lokalt på sandmarker och alvarmark i Götaland (utom Dalsland och Bohuslän). Lokalt kan den ibland ses i lite större antal (exempelvis på Stora alvaret på Öland och på Gotland). Honan verkar mycket sällsyntare än hanen, men det kan bero på att hon har sämre flygförmåga. Förstadierna är okända och således vet man inte heller vilken värdväxt larven har. Troligen lever den inne i roten eller stängeln på en eller några torrmarksväxter. Det enda kända hoten är habitatförstöring genom igenväxning eller exploatering av kända lokaler. Antalet lokalområden i landet skattas till 50 (30-200). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 52 (40-140) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2ab(ii,iii,v)).
Vingbredd 17-22 mm. Grundfärg brungul till något ljust rödbrun, med ljusa till mörka teckningar som är ganska svagt avgränsade. Mitt på framvingens bakkant sticker det upp en smal rostbrun och spetsig dorsalfläck som svagt böjer sig något utåt. Längre ut mot vingkanten ligger även en likadant färgad rundad tornalfläck. Bakvingarna enfärgat grå till brungrå, något glänsande (Razowski 2001).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för månskärerotvecklare

Länsvis förekomst och status för månskärerotvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för månskärerotvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från Skåne upp till Västergötland och Östergötland. (Svensson et al. 1994). I Europa har den en ganska nordlig utbredning. Den förekommer i Norden, frånsett Norge, och vidare i Baltikum ned till Polen, Tyskland, Österrike, Tjeckien och Slovakien (Razowski & Karsholt 1996). Den anses över hela utbredningsområdet vara lokal och sällsynt (Razowski 2001). De svenska fynden är få och mycket lokala. De enda inrapporterade fynd som finns under 2000-talet är från östra Skåne, södra Halland, mellersta Öland och norra delen av mellersta Gotland (Artportalen 2015). Den påträffas oftast ganska fåtaligt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Pelochrista  
  • Art
    Pelochrista huebneriana(Lienig & Zeller, 1846) - månskärerotvecklare
    Synonymer
    hybnerrotvecklare

Hybnerrotvecklaren flyger på mycket varma och torra marker med låg och örtrik vegetation som åsar, torrängar, sandmarker och alvar. Flygtiden sträcker sig från slutet av juni till början av augusti, främst i mitten av juli. Larven är okänd, men kan förmodas leva i roten på sin värdväxt likt andra arter i samma släkte.

Ekologisk grupp: Okänt

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kärlväxter - Tracheophyta (Viktig)
Främsta hotet är igenväxning. Igenväxning orsakas bland annat av upphörd eller minskad beteshävd och kvävenedfall som tillför näring i marken. Igenväxning leder till en ökning av vedartad vegetation samt höga gräs och örter som konkurrerar ut hävdgynnade växter och även skapar en artfattig flora. Särskilt sandmarker och torrängar är hårt utsatta medan de kalkrika, grusiga och steniga alvarmarkerna med lägre och mindre täckande vegetation klarar sig bättre. Exploatering av sandmarker och torrängar, bland annat genom bebyggelse, är ett annat hot. Artens larv kan förmodas leva i roten på sin värdväxt, men det är ändå osäkert hur ett alltför intensivt bete påverkar artens förekomst.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Viss negativ effekt)
  • Igenväxning (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Viss negativ effekt)
Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Vid de båda senare åtgärderna är markstörningar extra viktigt om det inte finns tillgång till betesdjur som kan trampa upp markytan och skapa föryngringsytor för groende frön. Torrängar och alvarmark är ofta igenväxande av buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och det kan därför vara nödvändigt att göra röjningar varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete och därför måste betet hållas under kontroll. Studier av vilken art som är fjärilens värdväxt är önskvärda och skulle kunna underlätta förslag på skötselåtgärder.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: A distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Razowski, J. 2001. Die Tortriciden Mitteleuropas. Bestimmung - verbreitung - flugstandort - lebensweise der raupen. Bratislava 2001.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare - The Nordic Tortricidae. Entomologiska sällskapet i Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Pelochrista  
  • Art
    Pelochrista huebneriana, (Lienig & Zeller, 1846) - månskärerotvecklare
    Synonymer
    hybnerrotvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.