Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  gul rotvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Eucosma messingiana
Gul rotvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 17-24 mm. Honan något mindre än hanen. Framvingens grundfärg mycket ljust gulbrun med oregelbundna, i huvudsak längsgående, ganska skarpt avgränsade ljusbruna teckningar. Relativt konstant i vingteckningen. Bakvingarna enfärgade och ljust gråbruna (Svensson 2006).
Utbredning
Länsvis förekomst för gul rotvecklare Observationer i  Sverige för gul rotvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är gul fältmalörtrotvecklare endast rapporterad från Skåne, Blekinge, Öland och Bohuslän (Svensson et al. 1994). I Europa relativt spridd men med mycket stora luckor i utbredningen. Den är känd från de nordiska länderna utom Norge, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Ungern och Spanien (Karsholt och Razowski 1996). Arten räknas överallt vara lokal och sällsynt (Razowski 2001). I Sverige får den anses som mycket lokalt förekommande men kan ställvis påträffas i ganska många exemplar. Fynd från 2000-talet är bara från sydöstligaste Skåne och mellersta till södra Öland (Artportalen 2015). Fältmalörtrotvecklaren är en relativt stor småfjäril, lätt att känna igen och förväxlas möjligen endast med några få andra arter. Mörkertalet över dess utbredning i Sverige är därför sannolikt lågt.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B1ab(ii,iii,v)+2ab(ii,iii,v); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Gul fältmalörtrotvecklare är mycket lokal och förekommer bara på extrema sandmarker och på alvarmark. Artens starkaste fäste finns på Stora alvaret på Öland och på några sandmarker på hela ön. Den är också funnen i sydöstra Skåne, i Blekinge och Bohuslän. Lokalerna är disjunkta (utom på Öland) och fastlandslokalerna är ytterst trängda av igenväxning och exploatering. Fyndet i Bohuslän är ifrågasatt. Larven lever i roten på fältmalört (Artemisia campestris). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-35). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3000 (2428-18200) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-140) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1ab(ii,iii,v)+2ab(ii,iii,v); D2).
Ekologi
Gul fältmalörtrotvecklare lever på mycket torra och öppna marker och ser ut att vara ganska kustbunden, eller åtminstone förekomma i den milda klimatzonen i Sverige. Den flyger under augusti månad till början av september. I Sverige finns den på sandmarker men även intill dynområden nära havet. Den finns också spridd, men lokal på Ölands Stora alvar där den troligen främst förekommer på alvartorrängar med tjockare jordlager och gott om värdväxten. Dess larv livnär sig endast på fältmalört Artemisia campestris. Den lever i roten från september övervintrande och är larv fram till förpuppningen på försommaren.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· fältmalört
· fältmalört
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Eucosma, Art Eucosma messingiana (F.v Röslerstam, 1837) - gul rotvecklare Synonymer gul fältmalörtrotvecklare

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B1ab(ii,iii,v)+2ab(ii,iii,v); D2
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Gul fältmalörtrotvecklare är mycket lokal och förekommer bara på extrema sandmarker och på alvarmark. Artens starkaste fäste finns på Stora alvaret på Öland och på några sandmarker på hela ön. Den är också funnen i sydöstra Skåne, i Blekinge och Bohuslän. Lokalerna är disjunkta (utom på Öland) och fastlandslokalerna är ytterst trängda av igenväxning och exploatering. Fyndet i Bohuslän är ifrågasatt. Larven lever i roten på fältmalört (Artemisia campestris). Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (5-35). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 3000 (2428-18200) km² och förekomstarean (AOO) till 40 (20-140) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet reproduktiva individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Nära hotad (NT) till Sårbar (VU). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för utbredningsområde och förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). Utbredningens storlek är nära gränsvärdena för Sårbar (VU) enligt D-kriteriet. Därför rödlistas arten som Nära hotad (NT). (B1ab(ii,iii,v)+2ab(ii,iii,v); D2).
Vingbredd 17-24 mm. Honan något mindre än hanen. Framvingens grundfärg mycket ljust gulbrun med oregelbundna, i huvudsak längsgående, ganska skarpt avgränsade ljusbruna teckningar. Relativt konstant i vingteckningen. Bakvingarna enfärgade och ljust gråbruna (Svensson 2006).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för gul rotvecklare

Länsvis förekomst och status för gul rotvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för gul rotvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är gul fältmalörtrotvecklare endast rapporterad från Skåne, Blekinge, Öland och Bohuslän (Svensson et al. 1994). I Europa relativt spridd men med mycket stora luckor i utbredningen. Den är känd från de nordiska länderna utom Norge, Lettland, Litauen, Polen, Tyskland, Ungern och Spanien (Karsholt och Razowski 1996). Arten räknas överallt vara lokal och sällsynt (Razowski 2001). I Sverige får den anses som mycket lokalt förekommande men kan ställvis påträffas i ganska många exemplar. Fynd från 2000-talet är bara från sydöstligaste Skåne och mellersta till södra Öland (Artportalen 2015). Fältmalörtrotvecklaren är en relativt stor småfjäril, lätt att känna igen och förväxlas möjligen endast med några få andra arter. Mörkertalet över dess utbredning i Sverige är därför sannolikt lågt.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Eucosma  
  • Art
    Eucosma messingiana(F.v Röslerstam, 1837) - gul rotvecklare
    Synonymer
    gul fältmalörtrotvecklare

Gul fältmalörtrotvecklare lever på mycket torra och öppna marker och ser ut att vara ganska kustbunden, eller åtminstone förekomma i den milda klimatzonen i Sverige. Den flyger under augusti månad till början av september. I Sverige finns den på sandmarker men även intill dynområden nära havet. Den finns också spridd, men lokal på Ölands Stora alvar där den troligen främst förekommer på alvartorrängar med tjockare jordlager och gott om värdväxten. Dess larv livnär sig endast på fältmalört Artemisia campestris. Den lever i roten från september övervintrande och är larv fram till förpuppningen på försommaren.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· fältmalört - Artemisia campestris (Viktig)
Främsta hotet är igenväxning. Igenväxning orsakas bland annat av upphörd eller minskad beteshävd och kvävenedfall som tillför näring i marken. Igenväxning leder till en ökning av vedartad vegetation samt höga gräs och örter som konkurrerar ut hävdgynnade växter och även skapar en artfattig flora. Särskilt sandmarker och torrängar är hårt utsatta medan de kalkrika, grusiga och steniga alvarmarkerna med lägre och mindre täckande vegetation klarar sig bättre. Exploatering av sandmarker och torrängar, bland annat genom bebyggelse, är ett annat hot.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Viss positiv effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Vid de båda senare åtgärderna är markstörningar extra viktiga om det inte finns tillgång till betesdjur som kan trampa upp markytan och skapa föryngringsytor för groende frön. Fältmalört växer gärna på störd mark och gynnas därmed av markstörningar. Torrängar och alvarmark är ofta igenväxande av buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och röjningar kan därför vara nödvändiga att göra varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete och därför måste det hållas under kontroll.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: A distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Razowski, J. 2001. Die Tortriciden Mitteleuropas. Bestimmung - verbreitung - flugstandort - lebensweise der raupen. Bratislava 2001.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare - The Nordic Tortricidae. Entomologiska sällskapet I Lund.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Eucosma  
  • Art
    Eucosma messingiana, (F.v Röslerstam, 1837) - gul rotvecklare
    Synonymer
    gul fältmalörtrotvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.