Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  almbarksvecklare

Organismgrupp Fjärilar, Vecklare Cydia leguminana
Almbarksvecklare Fjärilar, Vecklare

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingspann 12–15 mm. Framvingen är relativt smal och mörkbrun och i yttre mellanfältet med ockragrå vingfjäll. Dorsalfläcken är vitaktig, delad basalt av en smal brun linje och böjer svagt av mot vingens utkant vid vingvecket. Framkantshakarna är ljusa och inte så kontrasterande mot framvingens mörkare vingfjäll. Bakvingen är mörkare i den yttre delen och har en ljusare inre del. Släktet Cydia innehåller flera arter som är mycket lika varandra. Fjärilen är avbildad i Razowski (2003) och Svensson (2006) liksom de närstående arterna som almbarkvecklaren kan tänkas förväxlas med. Larven finns beskriven av Bradley et al. (1979).
Utbredning
Länsvis förekomst för almbarksvecklare Observationer i  Sverige för almbarksvecklare
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Från Sverige föreligger endast fem kända individer funna på följande lokaler: Skåne, V. Vram 29.6.1993, Gotland, Hörsne 13.6.1977, Västergötland, Kinnekulle 30.5.1968, Södermanland, Stora Vika, kalkstensbrottet 10.6.1992 och Västman-land, Ridön i Mälaren 16.6.1979. De kända fynden är gjorda på lokaler med varmt lokalklimat, men tillsammans talar de för en större utbredning i landet från Skåne till åtminstone Mälardalen, men förmodligen med mycket lokala populationer. I Norden i övrigt är arten känd från Finland i de sydöstligaste provinserna Åboregionen och Nyland samt från Danmark i distrikten Lolland, Falster, Mön. I Norge saknas arten. Almbarkvecklaren är anträffad i de baltiska länderna Estland och Lettland och österut i Ryssland. Söderut förekommer arten i några länder i Mellaneuropa och England samt några länder i Sydeuropa, överallt i Europa sällsynt och mycket lokalt. I Polen t ex saknas fynd av arten sedan 1960. Artens palearktiska utbredning omfattar Europa, Nordafrika, Mindre Asien och österut till Kina, Korea och Kamchatka.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Starkt hotad (EN)
Kriterier
B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)
Almbarkvecklare är känd genom ytterst få äldre belägg från Gotland, Södermanland, Västergötland och Västmanland. Alla fynd är gjorda intill gamla almar. Ingen aktuell lokal känd. Larven i bark av alm mm och hotad av almsjukan. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (0-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (0-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Ekologi
Almbarkvecklaren är på vingarna från slutet av maj till slutet av juni. Arten flyger förmodligen som flera av de andra arterna i släktet högt kring trädkronorna i eftermiddagssol, längs skogskanter och lövskogsalléer och gläntor i skogen. De svenska exemplaren har bankats ut från stammar och grenar av alm men också ljusfångats vid två tillfällen, dels på ett mindre hygge i bokskog och dels nära en skogskant med popplar och större sälgar. Larven lever i murken bark av alm särskilt träd med skador och kräftsvulster och utglesade grenar. Larverna kan leva sällskapligt. I Europa har larver också påträffats i lönn och bok, men även andra lövträd har uppgivits som sälg och björk. Den övervintrar som vuxen larv och på våren i mars–april gör den en kokong under lös bark och förpuppar sig där.
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Skog
Skog
Förekommer
Viktig
Biotoper
Trädbärande gräsmark
Trädbärande gräsmark
Lövskog
Lövskog
Ädellövskog
Ädellövskog
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Exploaterad miljö
Exploaterad miljö
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Ved och bark
Ved och bark
· almar
· almar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Tortricidae (vecklare), Släkte Cydia (borrvecklare), Art Cydia leguminana (Lienig & Zeller, 1846) - almbarksvecklare Synonymer almbarkvecklare

Kategori Starkt hotad (EN)
Kriterier B2ab(iii)c(iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Starkt hotad (EN)
  • 2005 Kunskapsbrist (DD)
  • 2000 Livskraftig (LC)

Dokumentation Almbarkvecklare är känd genom ytterst få äldre belägg från Gotland, Södermanland, Västergötland och Västmanland. Alla fynd är gjorda intill gamla almar. Ingen aktuell lokal känd. Larven i bark av alm mm och hotad av almsjukan. Antalet lokalområden i landet skattas till 10 (0-20). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 40 (0-80) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Extrema fluktuationer förekommer förmodligen i antalet fullvuxna individer. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Starkt hotad (EN) till Nationellt utdöd (RE). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Starkt hotad (EN). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, extrema fluktuationer förmodligen förekommer och fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(iii)c(iv)).
Vingspann 12–15 mm. Framvingen är relativt smal och mörkbrun och i yttre mellanfältet med ockragrå vingfjäll. Dorsalfläcken är vitaktig, delad basalt av en smal brun linje och böjer svagt av mot vingens utkant vid vingvecket. Framkantshakarna är ljusa och inte så kontrasterande mot framvingens mörkare vingfjäll. Bakvingen är mörkare i den yttre delen och har en ljusare inre del. Släktet Cydia innehåller flera arter som är mycket lika varandra. Fjärilen är avbildad i Razowski (2003) och Svensson (2006) liksom de närstående arterna som almbarkvecklaren kan tänkas förväxlas med. Larven finns beskriven av Bradley et al. (1979).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för almbarksvecklare

Länsvis förekomst och status för almbarksvecklare baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för almbarksvecklare

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Från Sverige föreligger endast fem kända individer funna på följande lokaler: Skåne, V. Vram 29.6.1993, Gotland, Hörsne 13.6.1977, Västergötland, Kinnekulle 30.5.1968, Södermanland, Stora Vika, kalkstensbrottet 10.6.1992 och Västman-land, Ridön i Mälaren 16.6.1979. De kända fynden är gjorda på lokaler med varmt lokalklimat, men tillsammans talar de för en större utbredning i landet från Skåne till åtminstone Mälardalen, men förmodligen med mycket lokala populationer. I Norden i övrigt är arten känd från Finland i de sydöstligaste provinserna Åboregionen och Nyland samt från Danmark i distrikten Lolland, Falster, Mön. I Norge saknas arten. Almbarkvecklaren är anträffad i de baltiska länderna Estland och Lettland och österut i Ryssland. Söderut förekommer arten i några länder i Mellaneuropa och England samt några länder i Sydeuropa, överallt i Europa sällsynt och mycket lokalt. I Polen t ex saknas fynd av arten sedan 1960. Artens palearktiska utbredning omfattar Europa, Nordafrika, Mindre Asien och österut till Kina, Korea och Kamchatka.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Cydia - borrvecklare 
  • Art
    Cydia leguminana(Lienig & Zeller, 1846) - almbarksvecklare
    Synonymer
    almbarkvecklare

Almbarkvecklaren är på vingarna från slutet av maj till slutet av juni. Arten flyger förmodligen som flera av de andra arterna i släktet högt kring trädkronorna i eftermiddagssol, längs skogskanter och lövskogsalléer och gläntor i skogen. De svenska exemplaren har bankats ut från stammar och grenar av alm men också ljusfångats vid två tillfällen, dels på ett mindre hygge i bokskog och dels nära en skogskant med popplar och större sälgar. Larven lever i murken bark av alm särskilt träd med skador och kräftsvulster och utglesade grenar. Larverna kan leva sällskapligt. I Europa har larver också påträffats i lönn och bok, men även andra lövträd har uppgivits som sälg och björk. Den övervintrar som vuxen larv och på våren i mars–april gör den en kokong under lös bark och förpuppar sig där.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap, Urban miljö, Skog

Biotoper som är viktiga för arten: Trädbärande gräsmark, Lövskog, Ädellövskog, Människoskapad miljö på land, Exploaterad miljö

Substrat/Föda:
Ved och bark (Viktig)
· almar - Ulmus (Viktig)
Artens förmodligen kraftigt fragmenterade utbredning gör den mycket sårbar. Dess krav på murken bark på gamla lövträd, företrädesvis alm i lokalklimatiskt gynnsamma miljöer, gör den än mer hotad. Träden behöver stå solitärt för att larvens utveckling skall gynnas. Hoten är igenväxning, avverkning av lövskog och ersättning med gran, gallring där äldre träd städas bort, gäller särskilt i alléer och sist men inte minst almsjukan som spritt sig i landet och hotar att slå ut alla äldre almar.

Påverkan
  • Avverkning (Stor negativ effekt)
Spara gamla lövträd i skogsbryn, på åkerholmar och längs alléer och i stadsparker. Röj kring gamla lövträd så att utskuggning hindras. Inom skogsvården bör man se till att kontinuitet skapas så att yngre lövträdsbestånd finns och som så småningom kan ersätta de gamla döende träden. Undvik att överföra lövträdsbestånd till granplanteringar, särskilt i lokalklimatiskt gynnsamma områden.

Aarvik, L., Berggren, K. & Hansen, L.O. 2000. Catalogus Lepidopterorum Norvegiae. Lepidopterologisk Arbeidsgruppe Zoologisk Museum, Universitetet i Oslo, Norsk Institut for skogsforskning, Ås. Oslo.

Buszko, J. & Nowacki, J. 2000. The Lepidopera of Poland. A Distributional Checklist. Polish Entomological Monograps vol 1. Poznán-Torun. Bradley, J.D., Tremewan, W.G. & Smith, A. 1979. British Tortricoid Moths. Tortcidae: Olethreutinae. The Ray Society. London. Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributional Checklist. Apollo Books.

Karsholt, O. & Stadel Nielsen, P. 1998. Revideret katalog over de danske Sommerfugle. Entomologisk Forening. Köpenhamn.

Kullberg, J., Albrecht, A., Kaila, L. & Varis, V. 2002. Checklist of Finnish Lepidoptera – Suomen perhosten luetello. Sahlbergia 6: 2 2001. Naturhistoriska centralmuseet Zoologiska museet, Helsingfors.

Razowski, J. 2003. Tortricidae of Europe. Volume 2. Olethreutinae. Bratislava.

Svensson, I. 1978. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1977. Ent. Tidskr. 99: 87–94

Svensson, I. 1980. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1979. Ent. Tidskr. 101: 75–86 Svnsson, I. 1993. Anmärkningsvärda fynd av Microlepidoptera i Sverige 1992. Ent. Tidskr. 114: (1-2): 29–35.

Svensson, I. 2006. Nordens vecklare. Entomologiska Sällskapet i Lund.

Hannemann, H.-J. 1964. Die Wickler (s.l.) (Cochylidae und Carposinidae), Die Zünslerartigen (Pyralidoidea). Die Tierwelt Deutschlands, 50. Teil.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Tortricoidea  
  • Familj
    Tortricidae - vecklare 
  • Underfamilj
    Olethreutinae  
  • Släkte
    Cydia - borrvecklare 
  • Art
    Cydia leguminana, (Lienig & Zeller, 1846) - almbarksvecklare
    Synonymer
    almbarkvecklare
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2008.