Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  rödgul strättemal

Organismgrupp Fjärilar, Malar m.fl. Epermenia falciformis
Rödgul strättemal Fjärilar, Malar m.fl.

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Rödgul strättemal har ett vingspann på 14-16 mm. Framvinge har en utdragen vingspets och är tecknad i gulbrunt och har ett snett brunt mittband som är mörkkantat på insidan. Bakvingen är mörkgrå. Förväxlingsarten rödgul kirskålmal är ljusare brungul och det sneda bandet på framvingen är svagare brunt markerat utan den mörkkantade insidan. Som namnen anger är värdväxterna också olika. Arten finns avbildad i Emmet (1996).
Utbredning
Länsvis förekomst för rödgul strättemal Observationer i  Sverige för rödgul strättemal
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
I Sverige är arten känd från ett fåtal lokaler i Uppland, Gästrikland, Norrbotten och på Gotland. I övriga Norden finns arten med lokala förekomster i Finland och i Danmark. I Baltikum är den känd från Estland och Litauen och söderut finns den i Tyskland, Nederländerna, Belgien Luxemburg, England, Schweiz och Österrike.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Rödgul strättemal är påträffad på tre långt från varandra liggande lokaler i landet. En på Gotland, en på Komossängen i nordöstra Uppland, samt en lokal utmed Torneälven i Haparanda där arten ofta förekommer talrikt. Larven lever på strätta (Angelica sylvestris), men även kirskål (Aegopodium podagraria) anges som värdväxt. Artens sällsynthet och disjunkta förekomst är svår att förstå, men sannolikt finns okända biologiska eller ekologiska krav som vi inte har kunskap om. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (20-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Ekologi
Larven lever på strätta Angelica sylvestris i sammanspunna blad i maj och in i juni på fuktiga lokaler som strandängar, fuktiga skogsgläntor o dyl. Fjärilen flyger i slutet av juni och in i juli. Vid förpuppningen har larven spunnit en gles kokong. Enligt Scholz (1996) och Emmet (1996) uppträder arten i en andra generation senare i juli och augusti i Mellaneuropa. Larven lever då minerande i stammen precis under blomställningen som får denna att vissna. Då larven är fullvuxen lämnar den stammen genom ett gnagt utgångshål som finns under förgreningsstället till tidigare blomställning. Det är dock inte känt om arten har en andra generation i Sverige.
Landskapstyper
Havsstrand
Havsstrand
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Havsstrand
Havsstrand
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· kirskål
· kirskål
· strätta
· strätta
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Epermeniidae (skärmmalar), Släkte Epermenia, Art Epermenia falciformis (Haworth, 1828) - rödgul strättemal Synonymer

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2a
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Rödgul strättemal är påträffad på tre långt från varandra liggande lokaler i landet. En på Gotland, en på Komossängen i nordöstra Uppland, samt en lokal utmed Torneälven i Haparanda där arten ofta förekommer talrikt. Larven lever på strätta (Angelica sylvestris), men även kirskål (Aegopodium podagraria) anges som värdväxt. Artens sällsynthet och disjunkta förekomst är svår att förstå, men sannolikt finns okända biologiska eller ekologiska krav som vi inte har kunskap om. Antalet lokalområden i landet skattas till 15 (5-50). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 60 (20-200) km². Det finns inga tecken på betydande populationsförändring. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att utbredningsområdet är kraftigt fragmenterat och antalet lokalområden är extremt få gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2a).
Rödgul strättemal har ett vingspann på 14-16 mm. Framvinge har en utdragen vingspets och är tecknad i gulbrunt och har ett snett brunt mittband som är mörkkantat på insidan. Bakvingen är mörkgrå. Förväxlingsarten rödgul kirskålmal är ljusare brungul och det sneda bandet på framvingen är svagare brunt markerat utan den mörkkantade insidan. Som namnen anger är värdväxterna också olika. Arten finns avbildad i Emmet (1996).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för rödgul strättemal

Länsvis förekomst och status för rödgul strättemal baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för rödgul strättemal

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



I Sverige är arten känd från ett fåtal lokaler i Uppland, Gästrikland, Norrbotten och på Gotland. I övriga Norden finns arten med lokala förekomster i Finland och i Danmark. I Baltikum är den känd från Estland och Litauen och söderut finns den i Tyskland, Nederländerna, Belgien Luxemburg, England, Schweiz och Österrike.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Epermenioidea  
  • Familj
    Epermeniidae - skärmmalar 
  • Underfamilj
    Epermeniinae  
  • Släkte
    Epermenia  
  • Art
    Epermenia falciformis(Haworth, 1828) - rödgul strättemal

Larven lever på strätta Angelica sylvestris i sammanspunna blad i maj och in i juni på fuktiga lokaler som strandängar, fuktiga skogsgläntor o dyl. Fjärilen flyger i slutet av juni och in i juli. Vid förpuppningen har larven spunnit en gles kokong. Enligt Scholz (1996) och Emmet (1996) uppträder arten i en andra generation senare i juli och augusti i Mellaneuropa. Larven lever då minerande i stammen precis under blomställningen som får denna att vissna. Då larven är fullvuxen lämnar den stammen genom ett gnagt utgångshål som finns under förgreningsstället till tidigare blomställning. Det är dock inte känt om arten har en andra generation i Sverige.

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Havsstrand

Landskapstyper där arten kan förekomma: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna strandbiotoper, Havsstrand

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· kirskål - Aegopodium podagraria (Har betydelse)
· strätta - Angelica sylvestris (Viktig)
Inga direkta hot kan påvisas förutom igenväxning och försämring av habitatkvaliteter. Det tycks som arten åtminstone i Sverige är associerad med strandängar där flera av dem är övergivna naturbetesmarker eller har varit hävdade med slåtter.

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
Rödgul strättemal är dåligt känd i landet i mycket lokala förekomster. Hur stort mörkertal arten har är svårt att säga men mer kunskap om artens utbredning och krav på sitt habitat behövs. Direkta åtgärder är röjning av strandängar där arten förekommer samt anpassat naturvårdsbete.
Arten har tidigare varit synonymiserad med rödgul kirskålmal Epermenia illigerella men återupprättades av Scholz (1996).

Godfray, H.C.J. & Sterling, H. Epermeniidae in Emmet, A. (ed.). 1996. The Moths and Butterflies of Great Britain and Ireland. Volume 3.

Scholz, A. 1996. Zur Identität von Epermenia falciformis (Haworth, 1828) (Lepidoptera: Epermeiidae). Nota lepid. 18(3/4): 289-296.

Svensson, I. 1998. Anmärkningsvärda fynd av småfjärilar (Microlepidoptera) i Sverige 1997. Ent. Tidskr. 119. (1): 47-59.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Epermenioidea  
  • Familj
    Epermeniidae - skärmmalar 
  • Underfamilj
    Epermeniinae  
  • Släkte
    Epermenia  
  • Art
    Epermenia falciformis, (Haworth, 1828) - rödgul strättemal
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist 2011 © ArtDatabanken, SLU