Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  brokigt timjansmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Pempeliella ornatella
Brokigt timjansmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Vingbredd 18-26 mm. Framvingens grundfärg är brun till olivgrå. De ljusa teckningarna varierar från skarpt tydliga till att vara nästan försvunna. Bakvingarna är ljusgrå. Rakbandat timjansmott är mycket lik den närstående arten krokbandat timjansmott, men är oftast genomsnittligt något större. Säkraste kännetecknet är den yttre ljusa tvärlinjen som nästan är rak hos det rakbandade timjansmottet. Hos det krokbandade timjansmottet gör linjen en tydlig böjning inåt närmast framvingens bakkant (Palm 1986). På svagt tecknade exemplar av de båda arterna kan emellertid linjen vara svår att se och den kan variera något i krokighet hos båda arterna. Vissa exemplar kan därför vara svåra att artbestämma.
Utbredning
Länsvis förekomst för brokigt timjansmott Observationer i  Sverige för brokigt timjansmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Arten är känd från de flesta landskapen från Skåne till Uppland och Västmanland, men inte från Östergötland, Västergötland, Bohuslän eller Dalsland (Svensson et al. 1994). Fynd från fastlandet är mycket fåtaliga under de senaste 25 åren. Dessa är främst från östligaste Skåne och runt Mälaren i Södermanland och Uppland (Artportalen 2015). På Öland och Gotland är dock arten fortfarande lokalt vanlig, särskilt på alvarmarkerna. Den förekommer i nästan alla europeiska länder men är t ex inte funnen i Norge (Razowski 1996).
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Nära hotad (NT)
Kriterier
B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)
Rakbandat timjansmott förekommer på uppskattningsvis 20-60 lokaler på fastlandet och troligen något fler på Öland och Gotland, där de ligger tätare och i några fall har lokal migration mellan de olika delpopulationerna. Utbredningen omfattar 10 landskap i Götaland och Svealand samt Gotska Sandön. I de nordligaste landskapen (Uppland, Västmanland) är lokalerna få och isolerade. Även på övriga fastlandet är lokalerna nästan uteslutande isolerade. Kvaliteten hos förekomstlokalerna försämras stadigt genom igenväxning eller exploatering. Troligen försvinner någon eller några lokaler varje år genom att habitatet förstörs. Denna art förekommer ofta tillsammans med Pempeliella dilutella, krokbandat timjanmott. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Ekologi
Rakbandat timjansmott är knuten till värdväxten backtimjan Thymus serpyllum. Kanske den även kan leva på stortimjan Thymus pulegioides. Den förekommer på all slags mark där timjan växer såsom åsar och torrängar på morän, sandmarker och alvarmark. Den flyger från mitten till slutet av juni till början eller mitten av augusti, främst under natten men kan stötas upp dagtid. Larven lever under maj-juni intill timjanplantor i ett vävrör nära marken (Palm 1986, Svensson 1993).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppna strandbiotoper
Öppna strandbiotoper
Människoskapad miljö på land
Människoskapad miljö på land
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· backtimjan
· backtimjan
· timjan
· timjan
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Pyralidae (solmott), Släkte Pempeliella, Art Pempeliella ornatella (Denis & Schiffermüller, 1775) - brokigt timjansmott Synonymer rakbandat timjansmott

Kategori Nära hotad (NT)
Kriterier B2b(iii)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Livskraftig (LC)

Dokumentation Rakbandat timjansmott förekommer på uppskattningsvis 20-60 lokaler på fastlandet och troligen något fler på Öland och Gotland, där de ligger tätare och i några fall har lokal migration mellan de olika delpopulationerna. Utbredningen omfattar 10 landskap i Götaland och Svealand samt Gotska Sandön. I de nordligaste landskapen (Uppland, Västmanland) är lokalerna få och isolerade. Även på övriga fastlandet är lokalerna nästan uteslutande isolerade. Kvaliteten hos förekomstlokalerna försämras stadigt genom igenväxning eller exploatering. Troligen försvinner någon eller några lokaler varje år genom att habitatet förstörs. Denna art förekommer ofta tillsammans med Pempeliella dilutella, krokbandat timjanmott. Antalet lokalområden i landet skattas till 80 (40-150). Utbredningsområdets storlek (EOO) överskrider gränsvärdet för rödlistning. Förekomstarean (AOO) skattas till 320 (160-600) km². En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Minskningen avser kvalitén på artens habitat. Beroende på vilka av de skattade värdena som används varierar bedömningen från Livskraftig (LC) till Nära hotad (NT). Baserat på de troligaste värdena hamnar arten i kategorin Nära hotad (NT). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Starkt hotad (EN). Detta i kombination med att fortgående minskning förekommer gör att arten uppfyller kriterierna för kategorin Nära hotad (NT). (B2b(iii)).
Vingbredd 18-26 mm. Framvingens grundfärg är brun till olivgrå. De ljusa teckningarna varierar från skarpt tydliga till att vara nästan försvunna. Bakvingarna är ljusgrå. Rakbandat timjansmott är mycket lik den närstående arten krokbandat timjansmott, men är oftast genomsnittligt något större. Säkraste kännetecknet är den yttre ljusa tvärlinjen som nästan är rak hos det rakbandade timjansmottet. Hos det krokbandade timjansmottet gör linjen en tydlig böjning inåt närmast framvingens bakkant (Palm 1986). På svagt tecknade exemplar av de båda arterna kan emellertid linjen vara svår att se och den kan variera något i krokighet hos båda arterna. Vissa exemplar kan därför vara svåra att artbestämma.

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för brokigt timjansmott

Länsvis förekomst och status för brokigt timjansmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för brokigt timjansmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Arten är känd från de flesta landskapen från Skåne till Uppland och Västmanland, men inte från Östergötland, Västergötland, Bohuslän eller Dalsland (Svensson et al. 1994). Fynd från fastlandet är mycket fåtaliga under de senaste 25 åren. Dessa är främst från östligaste Skåne och runt Mälaren i Södermanland och Uppland (Artportalen 2015). På Öland och Gotland är dock arten fortfarande lokalt vanlig, särskilt på alvarmarkerna. Den förekommer i nästan alla europeiska länder men är t ex inte funnen i Norge (Razowski 1996).
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Pempeliella  
  • Art
    Pempeliella ornatella(Denis & Schiffermüller, 1775) - brokigt timjansmott
    Synonymer
    rakbandat timjansmott

Rakbandat timjansmott är knuten till värdväxten backtimjan Thymus serpyllum. Kanske den även kan leva på stortimjan Thymus pulegioides. Den förekommer på all slags mark där timjan växer såsom åsar och torrängar på morän, sandmarker och alvarmark. Den flyger från mitten till slutet av juni till början eller mitten av augusti, främst under natten men kan stötas upp dagtid. Larven lever under maj-juni intill timjanplantor i ett vävrör nära marken (Palm 1986, Svensson 1993).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap

Biotoper som är viktiga för arten: Öppen fastmark

Biotoper där arten kan förekomma: Öppna gräsmarker, Öppna strandbiotoper, Människoskapad miljö på land

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Viktig)
· backtimjan - Thymus serpyllum (Viktig)
· timjan - Thymus (Viktig)
Främst tillbakagången av backtimjan på grund av upphörd eller minskad beteshävd samt kvävenedfallet som tillför näring i marken. Detta bidrar till igenväxning med vedartad vegetation samt höga gräs och örter som tränger ut timjan vilken är konkurrenssvag mot hög omgivande vegetation. Särskilt sandmarker och torrängar är hårt utsatta medan de kalkrika, grusiga och steniga alvarmarkerna med lägre och mindre täckande vegetation klarar sig bättre. Den minskade hävden bidrar även till utebliven eller svag markstörning som gör det svårare för backtimjan att föryngra sig. Även exploatering av sandmarker och torrängar, bland annat genom bebyggelse, är ett hot.

Påverkan
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Intensifierat jordbruk (Viss negativ effekt)
  • Igenplantering (Stor negativ effekt)
  • Försurning (Viss positiv effekt)
  • Minskning av relaterad art (Viss negativ effekt)
Skydd av sandmarker samt skötsel av dessa genom upprepade markstörningar samt bete eller slåtter, eventuellt även bränning. Vid de båda senare åtgärderna är markstörningar extra viktigt om det inte finns tillgång till betesdjur som kan trampa upp markytan och skapa föryngringsytor för groende frön. Torrängar och alvarmark är ofta igenväxande av buskvegetation, exempelvis slån och en. Återkommande röjningar är därför ofta nödvändiga. Blir röjningen för hård kan dock röjgödslingseffekt av multnande rotdelar skapa en kraftig sly- och gräs-/örttillväxt och det kan därför vara nödvändigt att röja varsamt. Vid betesdrift är det viktigt att denna inte blir för intensiv, även om den lågväxande timjanplantan är bra på att klara hårt bete. Överlag så minskar insektsrikedomen vid intensivt bete, därför måste betet hållas under kontroll.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe: a distribunal checklist. Apollo books, Stenstrup.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider - med saerligt henblik på den danske fauna (Lepidoptera: Pyralidae). Fauna Bøger, København.

Svensson, I. 1993. Fjärilkalender. Förlag Hans Hellberg, Kista.

Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus lepidopterorum suecicae. Naturhistoriska riksmuseet & Entomologiska föreningen, Stockholm.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Pyralidae - solmott 
  • Underfamilj
    Phycitinae  
  • Släkte
    Pempeliella  
  • Art
    Pempeliella ornatella, (Denis & Schiffermüller, 1775) - brokigt timjansmott
    Synonymer
    rakbandat timjansmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Mats Lindeborg 2015.