Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
 Minimera
Välj ett eller flera filter för att söka
Hem  svartstrimmigt gräsmott

Organismgrupp Fjärilar, Mott Agriphila deliella
Svartstrimmigt gräsmott Fjärilar, Mott

  1. Ej bedömd NE
  2. Ej tillämplig NA
  3. Livskraftig LC
  4. Kunskapsbrist DD
  5. Nära hotad NT
  6. Sårbar VU
  7. Starkt hotad EN
  8. Akut hotad CR
  9. Nationellt utdöd RE
Kännetecken
Framvingen är ljust ockragul med inslag av svarta vingfjäll. En tydlig vit längslinje i mittfältet kantas framåt av ett svart och något diffust avgränsat fält liksom den vita längslinjen nära framvingens bakkant. På framvingen, nära utkanten, framträder mer eller mindre tydliga vit- och svartaktiga streck. Bakvingen är grå till ljust grå och den bakre delen ser ofta ljusare ut. Vingspann är 24- 30 mm. Möjliga förväxlingsarter skulle kunna vara dystert gräsmott (Agriphila tristella) och strandgröemott (Agriphila selasella) men dessa är mer breddvingade i jämförelse med svartstrimmigt gräsmott (Agriphila deliella). Arten finns avbildad i Palm (1986) och i Slamka (2008).
Utbredning
Länsvis förekomst för svartstrimmigt gräsmott Observationer i  Sverige för svartstrimmigt gräsmott
Svensk förekomst
Bofast och reproducerande
Det svartstrimmiga gräsmottet förekommer i Skåne och på Öland och på Gotland på sandmarker bevuxna med gräs och torrmarksflora, gärna nära kusten. I Skåne förekommer den längs östkusten och söderut längst längs sydkusten på sandstäppmarker. På Öland finns arten på Gårdby sandstäpp och är tidigare funnen på ett sandområde vid Löttorp. På Gotland tycks endast enstaka observationer av arten ha gjorts. I Norge är arten funnen efter sydkusten och i Finland finns ett fynd längst i sydost nära den ryska gränsen. I Danmark är den känd från samtliga distrikt. I Europa förekommer den åt S-SO till Medelhavet dock inte på de Brittiska öarna. Österut finns den i Ryssland, Mindre Asien, Transkaukasien och Afghanistan.
Rödlistningsbedömning 2015
Kategori
Sårbar (VU)
Kriterier
B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)
Arten är känd från Skåne, Öland samt från Gotland. Dess livsmiljöer är sandstäpp och glest bevuxna rörliga sanddyner utmed kusterna. Larven är okänd, men den lever sannolikt som sina släktingar på något gräs. Hoten är i första hand igenväxning av öppna sandmarker och exploatering. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (14000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-32) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Ekologi
Svartstrimmigt gräsmotts flygtid är från början av augusti till mitten av september. Artens habitat är gräsmarker av sandstäpptyp. Den unga larven lever på gräs och övervintrar i ett silkesrör som är täckt av gräsdelar av olika gräs som gröen (Poa) och tuvtåtel (Deschampsia flexuosa).
Landskapstyper
Jordbrukslandskap
Jordbrukslandskap
Urban miljö
Urban miljö
Förekommer
Viktig
Biotoper
Öppna gräsmarker
Öppna gräsmarker
Öppen fastmark
Öppen fastmark
Förekommer
Viktig
Ekologisk grupp Växtätare (herbivor)
Substrat/Föda
Växtdelar, ej ved
Växtdelar, ej ved
· gröen
· gröen
· tåtlar
· tåtlar
Har betydelse
Viktig
Artfaktablad (pdf)

Klass Insecta (egentliga insekter), Ordning Lepidoptera (fjärilar), Familj Crambidae, Släkte Agriphila, Art Agriphila deliella (Hübner, 1813) - svartstrimmigt gräsmott Synonymer

Kategori Sårbar (VU)
Kriterier B2ab(ii,iii,iv)
Tidigare Rödlistningsbedömning
  • 2010 Nära hotad (NT)

Dokumentation Arten är känd från Skåne, Öland samt från Gotland. Dess livsmiljöer är sandstäpp och glest bevuxna rörliga sanddyner utmed kusterna. Larven är okänd, men den lever sannolikt som sina släktingar på något gräs. Hoten är i första hand igenväxning av öppna sandmarker och exploatering. Antalet lokalområden i landet skattas till 5 (3-8). Utbredningsområdets storlek (EOO) skattas till 20000 (14000-30000) km² och förekomstarean (AOO) till 20 (12-32) km². Det föreligger indikation på eller misstanke om populationsminskning. Minskningen avser förekomstarea, kvalitén på artens habitat och antalet lokalområden. De skattade värdena som bedömningen baserar sig på ligger alla inom intervallet för kategorin Sårbar (VU). De skattade värdena för förekomstarea ligger under gränsvärdet för Sårbar (VU). Detta i kombination med att utbredningsområdet förmodligen är kraftigt fragmenterat, antalet lokalområden är extremt få och fortgående minskning förmodligen förekommer gör att arten uppfyller B-kriteriet. (B2ab(ii,iii,iv)).
Framvingen är ljust ockragul med inslag av svarta vingfjäll. En tydlig vit längslinje i mittfältet kantas framåt av ett svart och något diffust avgränsat fält liksom den vita längslinjen nära framvingens bakkant. På framvingen, nära utkanten, framträder mer eller mindre tydliga vit- och svartaktiga streck. Bakvingen är grå till ljust grå och den bakre delen ser ofta ljusare ut. Vingspann är 24- 30 mm. Möjliga förväxlingsarter skulle kunna vara dystert gräsmott (Agriphila tristella) och strandgröemott (Agriphila selasella) men dessa är mer breddvingade i jämförelse med svartstrimmigt gräsmott (Agriphila deliella). Arten finns avbildad i Palm (1986) och i Slamka (2008).

Svensk förekomst Bofast och reproducerande
Länsvis förekomst för svartstrimmigt gräsmott

Länsvis förekomst och status för svartstrimmigt gräsmott baserat på sammanställningar och bedömningar av gjorda fynd.

Observationer i  Sverige för svartstrimmigt gräsmott

Blå punkter visar fynd registrerade i Artportalen och övriga databaser anslutna till LifeWatch. Kan innehålla observationer som inte är validerade. Kartan uppdateras var fjärde vecka.



Det svartstrimmiga gräsmottet förekommer i Skåne och på Öland och på Gotland på sandmarker bevuxna med gräs och torrmarksflora, gärna nära kusten. I Skåne förekommer den längs östkusten och söderut längst längs sydkusten på sandstäppmarker. På Öland finns arten på Gårdby sandstäpp och är tidigare funnen på ett sandområde vid Löttorp. På Gotland tycks endast enstaka observationer av arten ha gjorts. I Norge är arten funnen efter sydkusten och i Finland finns ett fynd längst i sydost nära den ryska gränsen. I Danmark är den känd från samtliga distrikt. I Europa förekommer den åt S-SO till Medelhavet dock inte på de Brittiska öarna. Österut finns den i Ryssland, Mindre Asien, Transkaukasien och Afghanistan.
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Crambinae  
  • Släkte
    Agriphila  
  • Art
    Agriphila deliella(Hübner, 1813) - svartstrimmigt gräsmott

Svartstrimmigt gräsmotts flygtid är från början av augusti till mitten av september. Artens habitat är gräsmarker av sandstäpptyp. Den unga larven lever på gräs och övervintrar i ett silkesrör som är täckt av gräsdelar av olika gräs som gröen (Poa) och tuvtåtel (Deschampsia flexuosa).

Ekologisk grupp: Växtätare (herbivor)

Landskapstyper som är viktiga för arten: Jordbrukslandskap, Urban miljö

Biotoper som är viktiga för arten: Öppna gräsmarker, Öppen fastmark

Substrat/Föda:
Växtdelar, ej ved (Har betydelse)
· gröen - Poa (Har betydelse)
· tåtlar - Deschampsia (Har betydelse)
Igenväxning eller skogsplantering får anses vara de främsta hoten. Andra hot är exploatering av markerna för husbyggen eller fritidshus, anläggande av golfbanor etc. Sandstäpperna i Skåne och på Öland är kraftigt hotade (Danielsson 1996 & Tyler 2003).

Påverkan
  • Igenväxning (Stor negativ effekt)
  • Exploatering/konstruktion (Stor negativ effekt)
Sandmarkerna bör i möjligaste mån skyddas från igenväxning, skogsplantering och all exploatering som ytterligare minskar habitaten på sandmarkerna. Igenväxande sandmarker bör röjas och återskapas. Naturbete måste ingå som en åtgärd för att hålla igenväxande lokaler öppna efter röjning. Studier visar att klöv- och hovtrampet är en nödvändig störning på sanden så att inte vegetationen växer igen och att ny sand utan humus kommer upp till ytan under omröringen (Danielsson 1996).

Aarvik, L., Berggren, K. Bakke, S. A. 2003. Nye funn av sommerfugler i Norge 3. Insekts-Nytt 28 (1/2). 23-40.

Danielsson, S. 1996. Inventering av sandstäpp på Öland 1995 samt förslag till skötselåtgärder. Länsstyrelsen i Kalmar län.

Karsholt, O. & Razowski, J. 1996. The Lepidoptera of Europe. A Distributional Checklist. Apollo Books, Stenstrup.

Kullberg, J., Albrecht,A., Kaila, L. & Varis.V. 2001. Checklist of Finnish lepidoptera- Suomen perhosten luettelo. Sahlbergia 6: 45-190.

Mossberg, B. & Stenberg, L. 2003. Den nya nordiska floran. W & W, Stockholm.

Palm, E. 1986. Nordeuropas Pyralider. Danmarks Dyreliv Bind 3.

Slamka, F. 2008. Pyraloidea of Europé (Lepidoptera). Volume 2. Crambinae & Schoenobiinae.

Svensson, I., Elmquist, H. Gustafsson, B. Hellberg, H., Imby, L. & Palmqvist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Naturhistoriska Riksmuseet & Entomologiska Föreningen. Stockholm.

Tyler, T. 2003. Sandstäppens status vårvintern 2003. Botaniska notiser 136(4): 1-22.

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist, 2012.

Namn och släktskap
  • Rike
    Animalia - djur 
  • Stam
    Arthropoda - leddjur 
  • Understam
    Hexapoda - insekter 
  • Klass
    Insecta - egentliga insekter 
  • Ordning
    Lepidoptera - fjärilar 
  • Överfamilj
    Pyraloidea  
  • Familj
    Crambidae  
  • Underfamilj
    Crambinae  
  • Släkte
    Agriphila  
  • Art
    Agriphila deliella, (Hübner, 1813) - svartstrimmigt gräsmott
Mer information
Faktakällor

Fakta om denna art bygger huvudsakligen på rödlistningsbedömningen 2015.

Längre texter, utöver kriteriedokumentation, har sammanställts av: Göran Palmqvist, 2012.